Kościół w Darominie

In document Program Rewitalizacji. Gminy Wilczyce. na lata (Page 56-61)

Vid bedömningen av om arbetsförmågan är nedsatt ska Försäkringskassan beakta om den försäkrade på grund av sjukdomen inte kan utföra sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder henne eller honom. Om den försäkrade på grund av sjukdomen behöver avstå från förvärvsarbete under minst en fjärdedel av sin normala arbetstid en viss dag, ska hans eller hennes arbetsförmåga anses vara nedsatt i minst motsvarande mån den dagen. (27 kap. 46 § SFB)

Med lagtextens begrepp sitt vanliga arbete menas att den bedömning som Försäkringskassan ska göra är om den försäkrade kan utföra sina vanliga arbetsuppgifter eller inte på grund av sjukdomen. Det kan till exempel vara så att den fysiska arbetsmiljön är olämplig för henne eller honom. Den försäkrade är inte berättigad till sjukpenning om han eller hon kan utföra sina arbetsuppgifter i en annan lokal hos arbetsgivaren. Det kan också vara den psykiska arbetsmiljön som förorsakar sjukdom – exempelvis på grund av konflikter i en arbetsgrupp. Om den försäkrade i ett sådant fall kan utföra sina vanliga arbetsuppgifter i en annan arbetsgrupp inom organisationen eller företaget har han eller hon inte rätt till sjukpenning.

Farhad arbetar som förskollärare på förskolan Nyponet. När en ny chef tillträdde och organiserade om arbetet uppstod en konflikt i arbetsgruppen och Farhad insjuknade. Han sjukskrevs med diagnosen akut krisreaktion. Vid ett avstämningsmöte med Farhad, hans arbets-givare, hans behandlande läkare och Försäkringskassan kommer det fram att Farhad nu mår bättre. Men han kan inte gå tillbaka till arbetet på Nyponet på grund av situationen där. Arbetsgivaren erbjuder Farhad att i stället arbeta på förskolan Blåbäret där det finns en vakans. Försäkringskassan bedömer att hans arbetsförmåga inte är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom i arbetet som förskollärare. Farhad har därför inte rätt till sjukpenning.

Tillfälligt arbete

Försäkringskassan ska också bedöma arbetsförmågan i förhållande till annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder den anställde (27 kap.

46 § SFB). Det innebär att det kan bli fråga om att den försäkrade måste acceptera annat arbete än det ordinarie under den tid han eller hon inte kan utföra sina ordinarie arbetsuppgifter. Arbetsgivaren har dock inte någon skyldighet att erbjuda annat tillfälligt arbete. (Prop. 1994/95:147, s. 47) Om arbetsgivaren erbjuder tillfälliga arbetsuppgifter endast på deltid kan den försäkrade ha rätt till sjukpenning för den del av den vanliga arbetstiden

som lämpligt arbete inte erbjuds. I bedömningen av om en försäkrad har rätt till sjukpenning ska Försäkringskassan även ta ställning till om sjukskriv-ningstiden är rimlig i förhållande till funktionsnedsättning och arbetsupp-gifter.

På grund av benbrott är Liam helt arbetsoförmögen i sitt arbete som lagerarbetare på en stormarknad. Arbetsgivaren erbjuder Liam ett till-fälligt arbete på halvtid på kundtjänstavdelningen. Försäkringskassan bedömer att Liam skulle kunna klara det tillfälliga arbetet på heltid, eftersom han i detta arbete har möjlighet att avlasta benet. Det finns dock inga möjligheter till heltidsarbete i de tillfälliga uppgifterna.

Liam har därför rätt till halv sjukpenning i avvaktan på återgång i sitt vanliga arbete.

Om det tillfälliga arbete som arbetsgivaren erbjuder den försäkrade upphör innan han eller hon återfått arbetsförmågan i det vanliga arbetet, kan den försäkrade ha rätt till sjuklön eller sjukpenning.

Halina är helt arbetsoförmögen på grund av höftledsartros. Hon har inte varit sjukskriven tidigare, men nu klarar hon inte sitt arbete som lantbrevbärare eftersom hon har svårt att sitta längre stunder. Hon väntar på en höftledsoperation. Halina bedöms kunna återgå i sitt vanliga arbete efter operationen. Efter en månads sjukskrivning erbjuder arbetsgivaren henne ett vikariat som postsorterare. Det arbetet klarar Halina på heltid eftersom hon kan variera sin arbets-ställning. En månad senare upphör vikariatet och det finns ingen möjlighet till förlängning. Halina kan inte gå tillbaka till sitt vanliga arbete innan höften opererats och hon blir åter helt sjukskriven. Efter sjuklöneperioden bedömer Försäkringskassan att Halina har rätt till hel sjukpenning, eftersom hon är helt arbetsoförmögen i sitt arbete som lantbrevbärare.

Erbjudande om omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren före dag 91

Dag 1–90 ska arbetsförmågan bedömas endast i förhållande till den försäk-rades vanliga arbete eller annat arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder den anställde (27 kap. 46 § SFB). Om den försäkrade till exempel erbjuds ett tillfälligt arbete och Försäkringskassan bedömer att den försäkrade skulle kunna utföra detta arbete, har den försäkrade inte rätt till sjukpenning. Om arbetsgivaren däremot erbjuder ett annat permanent arbete kan den försäk-rade ha fortsatt rätt till sjukpenning. Det gäller under förutsättning att den försäkrade inte börjar arbeta i det arbete som arbetsgivaren erbjuder.

Greger arbetar som byggnadsarbetare. Han bryter benet och klarar därför inte av sitt arbete. Inom arbetsgivarens verksamhet ska det just tillsättas en tjänst som administratör, och arbetsgivaren skulle kunna erbjuda Greger denna tjänst permanent. Greger vill dock fortsätta som byggnadsarbetare så fort benet läkt. Arbetsgivaren har inte möjlighet att erbjuda Greger arbetsuppgifterna som administratör tillfälligt.

Greger har därför fortsatt rätt till sjukpenning så länge arbetsförmågan är nedsatt i förhållande till hans vanliga arbete, dock längst till och med dag 90 i sjukperioden.

Ändrade arbetsuppgifter

Försäkringskassan ska bedöma arbetsförmågan i förhållande till det arbete den försäkrade har hos arbetsgivaren. Om arbetets innehåll ändras under sjukperioden, ska bedömningen göras utifrån de nya förutsättningarna.

Ändrade förhållanden kan till exempel vara förändrade arbetsuppgifter till följd av rationaliseringar och omorganisation eller ändrad förläggning av arbetstiden.

Om arbetsgivaren omplacerar den försäkrade ska bedömningen av arbets-förmågans nedsättning göras i förhållande till det nya arbetet, även om den försäkrade befinner sig före dag 91 i rehabiliteringskedjan. Det är alltså skillnad på om arbetsgivaren erbjuder den försäkrade en omplacering till annat arbete och om arbetsgivaren faktiskt omplacerar den försäkrade. I det senare fallet har det ordinarie arbete som arbetsförmågan ska bedömas i förhållande till dag 1–90 ändrats till ett annat ordinarie arbete. Arbets-förmågan ska då i stället bedömas i förhållande till detta nya arbete.

Emir har arbetat som enhetschef vid en statlig myndighet. Han är helt arbetsoförmögen två månader på grund av sjukdom. Vid en

SASSAM-utredning kommer det fram att Emir nu är så återställd att han skulle kunna klara sitt vanliga arbete. Under perioden Emir varit sjuk har myndigheten organiserat om och hans tidigare tjänst har rationaliserats bort. Arbetsgivaren erbjuder nu Emir arbete som hand-läggare. Emir anser att han inte kan ta det arbetet eftersom de nya arbetsuppgifterna är mindre kvalificerade än chefsarbetet. Försäk-ringskassan bedömer att Emirs arbetsförmåga inte är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom i det arbete arbetsgivaren erbjuder. Emir har därför inte rätt till sjukpenning, rehabilitering och anpassning.

Under dag 1–90 ska Försäkringskassan vid bedömning av arbetsförmågans nedsättning även beakta om den försäkrade kan klara sitt vanliga arbete efter viss rehabilitering eller anpassning av arbetsplatsen (jämför prop.

2007/08:136, s. 61 med hänvisning).

Fysisk anpassning av arbetsplatsen, exempelvis i form av en anpassad arbetsstol eller inköp av något arbetshjälpmedel, kan anses vara en åtgärd av sådan begränsad omfattning som kan vara aktuell. Anpassning av arbetet, exempelvis i form av delvis förändrade arbetsuppgifter, åtgärder för att minska stressfaktorer eller minskade krav på prestationer är andra typer av begränsade åtgärder som kan vara aktuella.

Om arbetsgivaren erbjuder anpassning som gör att den försäkrade kan klara sitt arbete har den försäkrade inte längre rätt till sjukpenning.

Det är först när anpassningen är genomförd som arbetsförmågan kan be-dömas i förhållande till de anpassade arbetsuppgifterna.

Stefan arbetar vid en specialmaskin som han genom arbetsgivarens försorg fått särskild utbildning för att kunna sköta. Han har varit helt arbetsoförmögen på grund av sjukdom under sex veckor. På grund av sjukdomen kan han inte fortsätta med sitt arbete om inte arbetsplatsen anpassas. Denna anpassning tar en månad.

Försäkringskassan bedömer att Stefan har rätt till sjukpenning under ombyggnadstiden, eftersom hans arbetsförmåga är helt nedsatt i för-hållande till det vanliga arbetet och eftersom arbetsgivaren inte kan erbjuda några tillfälliga arbetsuppgifter som Stefan klarar av.

Arbetsgivaren är skyldig att ta hänsyn till de enskilda arbetstagarnas olika förutsättningar för arbetet och att anpassa arbetsförhållandena eller vidta andra lämpliga åtgärder. Detta regleras i arbetsmiljölagen (1977:1160) AML.

In document Program Rewitalizacji. Gminy Wilczyce. na lata (Page 56-61)

Related documents