Z in tegrow an y m odel teorii ek oarch itek tu ry

In document O zrównoważonej architekturze ekologicznej i zarysie jej teorii (Page 165-168)

ZARYS TEORII EKOARCHITEKTURY

II. Zasada synergii pom iędzy podstawow ym i elem entami twórczego projektowania architektonicznego. Jest to m yślenie synergiczne

5.6. Z in tegrow an y m odel teorii ek oarch itek tu ry

I dagligt tal och i media används flera uttryck kring äldreboenden. Otydlighet och

tolkningsförbistring råder inom området för vad som avses med ett äldreboende. Utredarens avsikt är att i detta avsnitt ge ett kort förtydligade av vad de olika uttrycken står för.

De olika benämningar som används inom ramen för särskilda boendeformer har oftast en historisk bakgrund. De mest frekventa är också de traditionella benämningarna gruppboende, äldreboende, servicehus, sjukhem och ålderdomshem. Men det har också tillkommit en mängd olika benämningar sedan ädelreformen genomfördes såsom vårdboende/vårdbostäder,

demensboende, servicelägenheter, omsorgsboende, gemensamhetsboende, vårdhem,

om-vårdnadsboende, psykboende m.fl. (Socialstyrelsen 2001). (Källa SOU 2007:103)

2

• Särskilt boende är i Sverige det gemensamma namnet för flera boendeformer, som anpassats för exempelvis äldre med stort behov av omsorg. Dessa boendeformer ser olika ut i olika kommuner. (Källa Wikipedia).

• Äldreboende är ett hem för äldre personer, som inte klarar av att bo på egen hand.

Längre tillbaks i tiden kallades dessa boenden för ålderdomshem och före det fattigstuga eller

fattighus. De sistnämnda sköttes av kyrkan ofta tillsammans med socknarna (dåtidens

kommuner). (Källa Wikipedia)

• Servicehus är ett boende där det finns närhet till service i form av städhjälp, matsal och annat. (Källa Wikipedia).

• Seniorboende ”Samlingsbegrepp för de former av ordinärt boende som utmärks av god fysisk tillgänglighet och tillgång till gemensamhetslokaler. De boende måste ha uppnått en viss ålder för att få flytta in (Källa SOU 2007:103). På ett seniorboende ordnas ofta gemensamma aktiviteter såsom exempelvis bridgekvällar, snickarkurser, studiecirklar eller bara gemensamt fika. Seniorboende är för friska, pigga pensionärer till skillnad från äldreboende där de boende ges vård. (Källa Wikipedia).

• Trygghetsboende ”En form av bostäder avsedda för äldre som känner sig oroliga och otrygga. Bostäderna uppfyller höga krav på tillgänglighet, tillgång till

gemensamhetslokaler, tillgång till servicevärd/-värdinna eller motsvarande och trygghetslarm.” (Källa Wikipedia).

Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt.

Bostäderna ska innehas av personer som fyllt 70 år. När det gäller makar, sambor eller syskon räcker det att en av personerna har fyllt 70 år.

Det ska finnas utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation.

Trygghetsboende ska bemannas med personal vissa tider varje dag för att skapa kontakt med de boende, erbjuda gemensamma måltider och erbjuda kulturella aktiviteter.

Trygghetsbostäder ska vara planerade så att det är möjligt att bo kvar om man får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel för förflyttning. (Källa SOU 2008:113).

Kommentar:

I Säters kommun finns tre likvärdiga äldreboenden med placering ett i varje kommundel.

Socialnämnden har ansvar för dessa boenden. Plats tilldelas efter utredning och bedömning och beslut av biståndshandläggare.

I Säters centralort och i Stora Skedvi finns i anslutning till varje äldreboende lägenheter för seniorboende med närhet till hemtjänst med den service de kan erbjuda utifrån utredning och bedömning och beslut av biståndshandläggare.

Kommundelen Gustafs saknar motsvarande boendeform. Andra seniorboenden i Säters

kommun finns för kategorin piggare, yngre pensionärer, vilka har ett mera aktivt och

utåtriktat socialt liv. Dessa finns på Villavägen i Stora Skedvi, Åsen i centralorten samt

privatägda som bostadsrätter på Skönviksområdet.

3 4.2. Biståndsbeslut enligt SoL

Av portalparagrafen i 4 kap 1 § 1 stycket SoL framgår att Citat- ” den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden ”- slut citat

I andra stycket samma paragraf sägs citat – ” Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.. Biståndet ska utformas så att det stärker hennes eller hans möjligheter att leva ett självständigt liv”- slut citat. Detta är citat ur portalparagrafen.

Hur biståndet ska utformas för äldre människor finns skrivet i 5 kap 4-6§§.

I 4 § framhålls självständighet, trygghet, gemenskap

I 5 § framhålls goda bostäder, stöd o hjälp i hemmet och lättåtkomlig service

I 6 § framhålls uppsökande verksamhet, information till allmänheten och samverkan med landstinget, andra samhällsorgan och organisationer.

Kommentar:

Socialnämnden i Säters kommun har biståndsbedömare som handlägger och utreder ansökningar om insatser för hemtjänst eller särskilt boende. Till deras vägledning och hjälp är ovan angivna och citerade lagrum. För att få en lägenhet inom Säterbostäders seniorlägenheter finns inget biståndsärende i boendefrågan aktualiserad. Det är en fråga mellan den enskilde

kommunmedborgaren och hyresvärden.

5 Utredning

5.1. Åldersstruktur och fördelning i respektive kommundel

Åldersgrupp Säter Gustafs Stora Skedvi Summa

60-69 år 833 500 316 1 649

I kommunen finns sammanlagt 3 224 invånare i åldersspannet 60-101 år.

5.2. Åldersstruktur och platsberäkning

I rapporten ”Vad kostar verksamheten i din kommun” 2008, kan följande utläsas:

I Dalarnas Län vistas i genomsnitt 5,7 % av befolkningen i åldern 65 år och äldre på särskilt boende för äldre.

I Säters kommun är i dagsläget antalet platser beräknade med en procentsats på 3,8 %, en mer realistisk beräkningsgrund är 4,1% av befolkningen 65 år och äldre.

Enligt Befolkningsprognos 2010-2030 kan konstateras att antalet invånare 65 år och äldre ökar över tid.

Det innebär att beräkningen som redogörs i föregående stycke är realistisk.

Vid beräkning över antalet platser vid särskilt boende för äldre har följande fördelningsmodell

motsvarat det faktiska behovet inom respektive kommundel.:

4

Säters centralort 50 %, Stora Skedvi ca 25 % och Gustafs ca 25 %.

Fördelningsmodellen är inte längre relevant. Med hänvisning till befolkningsstrukturerna i Gustafs och Stora Skedvi bör platsbehovet beräknas enligt följande:

Säters centralort kvarstår med ca 50 % av totalbehovet. Stora Skedvis kommundel motsvarar ca 20 % och Gustafs kommundel ca 30 %.

Mot denna bakgrund kan konstateras att platsantalet vid särskilt boende för äldre i Stora Skedvi uppfyller behovet.

5.3. Medborgarförslaget

I avsnitt 4.1 redogörs för typer av boende. Medborgarförslagets budskap och kärna är att återge Skedvigården sin forna funktion som servicehus för bygdens äldre. Ett boende där de gamla kan känna trygghet, gemenskap och mänskligt värde in i det sista.

Skedvigårdens äldreboende ger i dag vård och omsorg till de kommunmedborgare som har stort behov av vård och omsorg dygnet runt.

Social samvaro, aktiviteter och underhållning finns på boendets dagordning, som är i vissa delar direkt riktat till de boende inom det särskilda boendet. Det är motiverat med att personer som är dementa har svårigheter att umgås i stora grupper och aktiviteterna är individuellt anpassade.

Aktiviteter som anordnas i matsalen och som är tillgänglig för Skedvigårdens SäBo och seniorboende är:

• måndagar varje vecka dans eller allsång - arrangör SPF,

• torsdagar bingo – arrangör PRO

• en gång i månaden besök av Anders Gidlöv - arrangör Skedvigårdens SäBo

• varannan vecka gudstjänst – arrangör församlingen

• 4- 5 ggr/år aktiviteter arrangerade av biblioteket.

och är tillgängligt även för de pensionärer som bor på Prästgårdsvägens seniorboende.

De kommunmedborgare som har valt sitt boende på seniorboendet, får sin service och omsorg tillgodosedd genom hemtjänstens omsorgsteam

Socialnämnden har att respektera den enskilde kommunmedborgarens egna val och önskemål av boendeform utifrån vad som finns att erbjuda.

En förändring i medborgarförslagets anda skulle medföra att Skedvigården omvandlas till ett servicehus där insatserna är serviceinriktade.

Enligt gjorda undersökningar har det framkommit att de äldre känner sig mest trygga i den egna bostaden. Denna trygghet kan inte ifrågasättas av socialnämnd eller andra aktörer i samhället.

Den enskilde kommunmedborgarens behov av vård och omsorg till livet slut tillgodoses dels genom kommunens hemtjänst dels i samarbete med Landstingets MOH-team (medicinskt omfattande hemsjukvård) i de egna hemmen.

Inom kommunens äldreboende Skedvigården, ges vård o omsorg till livet slut enligt LCP (Liverpool Care Pathway) kan beskrivas som en standardvårdplan för patienter under livets allra

sista tid. Vården vid livets slut utförs av kommunens sjuksköterskor och vid behov i samverkan med Landstingets läkarinsatser.

Arbetssättet skall ge den enskilde kommunmedborgaren och dennes närstående trygghet hela vägen till livets slut.

Medborgarförslaget att återskapa Skedvigården till servicehus får som konsekvens att de personer

som i dag har behov av det särskilda boendet måste beredas plats i ett annat boende. Säters

kommuns seniorboenden kan jämföras med servicehusboende enligt redogörelsen i avsnitt 4.1.

5

Förbättringsområdet som kan utvecklas vidare är köksdelen och tillagning av mat på stället.

Socialnämnden har givit förvaltningen ett riktat utredningsuppdrag att utreda förutsättningarna för att tillaga mat vid samtliga äldreboenden i kommunen.

7 Bedömning

Med hänvisning till vad som ovan har redovisats, finner utredaren ingen grund för att förändra inriktningen på Skedvigårdens äldreboende. Vård och omsorg ges med respekt för bygdens äldre och utifrån deras enskilda behov och önskemål.

8 Förslag till beslut

Socialnämnden föreslås besluta:

Att, anta tjänstemannayttrandet som sin eget samt, Att, därmed förklara medborgarförslaget besvarat

Säter 2010-10-25

För socialnämnden

Marianne Trana

Socialchef

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Blad

Socialnämnden 2010-11-10 7

Justerande sign Utdragsbestyrkande

Sn § 296

Verksamhetsbesök - Arbetshandledarna Ärendebeskrivning

Socialnämnden besöker efter inbjudan arbetshandledarna, som presenterar den verksamhet som de ansvarar för.

Arbetshandledare

Arbetshandledarna består av Björn Dalan och Pensri Janwiset.

Arbetshandledarna ansvara för att personer med psykiska funktionsnedsättningar får en me-ningsfull sysselsättning och en så bra livskvalitet som möjligt.

Verksamheten

Arbetssysslorna består bl.a. av:

° Badstränder – klippning av gräsytor

° Silverringen – röjning av sly, iordningställande av rastplatser

° Säterdalen – renoverar och målar bänkar

° Snöskottning – åt pensionärer över 65 år Verkstad

Arbetshandledarna håller för närvarande på att titta på möjligheterna att under vintern starta en liten verkstad i lokalerna på Bergslagsgatan och t.ex. utföra viss legotillverkning på upp-drag.

______

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Blad

Socialnämnden 2010-11-10 8

Justerande sign Utdragsbestyrkande

Sn § 297 Dnr Sn 09/000089

Uppföljning av omreglering av MAS-tjänst Ärendebeskrivning

I 315 §/091209 beslutade socialnämnden att MAS-tjänsten skulle omregleras från 100 % tjänst till 50 % tjänst.

Omregleringen var en del i budgetarbetet för att komma ned i budgetram enligt kommunsty-relsen beslut.

Marianne Trana, socialchef, föreslog i sin utredning att MAS-funktionen skulle omregleras till halvtid (50 %). Överskjutande halvtid (50 %) kunde därmed disponeras till sjuksköterske-uppdrag inom socialnämndens ansvarsområde för hälso- och sjukvård.

Uppföljning

Marianne Trana, socialchef, har gjort en uppföljning där hon skriver:

”Undertecknad har dels fört diskussioner med Vårdförbundets ombud Jenny Nyberg dels med verksamhetschef Gertzie Nilsson.

Frågeställningen har varit huruvida uppdraget kan upprätthållas av Gertzie eller om det finns behov av att rekrytera en person som får uppdraget som MAS.

Vårdförbundet motsätter sig en kombination av sjuksköterskeuppdrag med MAS-uppdrag.

Motiveringen är nu som redan vid omregleringen av MAS-uppdraget, att kombinationen inte är korrekt då granskning av sjuksköterskornas arbete skulle innebära en granskning av sig själv i vissa delar.

Gertzie Nilsson bedömer uppdraget som verksamhetschef och MAS som fullt möjliga att upprätthålla och ser ingen anledning till att rekrytera någon för uppdraget. En del av arbets-uppgifterna har delegerats till medarbetare i verksamheten. Datastöd har införskaffats för att möjliggöra statistikuppföljningar som tidigare gjordes manuellt. SCB efterfrågar statistikupp-gifter varför datastödet måste införskaffas.

Utbildningar av omvårdnadspersonal och vikarier upprätthålls som tidigare. Kontakten med Högskolans sjuksköterskeutbildning kvarstår som tidigare där ett samarbete finns kring stu-derande som bereds praktikplatser inom kommunens hälso- och sjukvårdsområde. Samarbe-tet är en grund för framtida rekryteringar vid pensionsavgångar och semestervikarier.

Med hänvisning till vad som ovan anges finner jag ingen grund för ytterligare uppföljning av MAS-uppdraget.”

Socialnämndens beslut

Uppföljningen läggs till handlingarna.

______

Delges: Gertzie Nilsson

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Blad

Socialnämnden 2010-11-10 9

Justerande sign Utdragsbestyrkande

Sn § 298 Dnr Sn 10/000089

Utökning av tjänster med 2,0 inom individ- och familjeomsorgen Ärendebeskrivning

Enligt 3 kap 1 § tredje stycket Socialtjänstlag (2001:453) SoL, ansvara socialnämnden för om-sorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det.. Enligt 3 kap 7 § samma lag skall socialnämnden ar-beta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel ….osv.

Aktuell situation

1.

Socialnämndens ansvarsområden inom IFO är bland andra att arbeta med barn, ung-domar och deras familjer. I uppdraget ingår att ge familjer stöd och hjälp i deras föräld-raroll när de av olika anledning brister eller saknar förutsättningar att klara sitt uppdrag.

Målet är att ge insatser i samarbete med den unge och/eller dennes föräldrar på hem-maplan och förebygga/undvika placering utanför det egna hemmet.

Socialnämnden har i dag ett flertal placeringar utanför de biologiska hemmen.

Utbudet av insatser på hemmaplan kan utvecklas, men för att möjliggöra det finns be-hov av att utöka antalet tjänster med 1,0 för fortsatt utveckling av hemmaplanslösning-ar. Finansieringen av tjänsten kan ske genom omfördelning av medel från kontot för köp av tjänster från ML - Rehab, samt kontot för placering på institution.

En placering på institution motsvarar ca 1,5 mkr/år.

1.

Socialnämndens genomförde en organisationsförändring 2001.

Sedan genomförd omorganisation har antalet handläggare/utredare utökats och arbets-belastningen för 1:e socialsekreterare som både arbetsledare och utredare, har blivit stort. 1:e socialsekreteraren fungera som en arbetsledare med uppdrag att ge råd, stöd och vägledning för ansvariga utredare som arbetar över ett brett fält, allt från barnut-redningar till vuxenutbarnut-redningar och ekonomiskt bistånd.

För IFO ska ha möjlighet att upprätthålla en fortsatt god kvalité finns behov av ytterli-gare en person med arbetsledande uppdrag.

Finansiering kan ske genom omfördelning av kontot för försörjningsstöd för 2011.

Socialnämndens beslut

1. Individ- och familjeomsorgen utökas med 2,0 årsarbetare.

2. Finansiering av tjänsterna sker inom befintliga ramar genom omfördelning från kontot för försörjningsstöd, placering av barn/ungdom samt för köp av externa tjänster.

______

Delges: Stab, Vo-chefer

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Blad

Socialnämnden 2010-11-10 10

Justerande sign Utdragsbestyrkande

Sn § 299

Socialnämndens sammanträdesdagar 2011 Ärendebeskrivning

Förslag till sammanträdesdagar för socialnämnden har tagits fram enligt följande:

Socialnämndens beslut

Datum för socialnämndens sammanträden för år 2011 fastställs enligt lagt förslag.

______

Delges: Kommunfullmäktige, Stab, Vo-chefer Månad för

sammanträde Socialnämnd

(ÄHO) Socialnämnd (IFO)

Januari 19-jan 26-jan

Februari 9- feb heldag 23-feb

Mars 9-mar 23-mars heldag

April 13-apr 27-apr

Maj 11-maj 25-maj

Juni 08- juni heldag 22-jun

Juli -

-August 24-aug Gemensam ÄHO+IFO September 07- sept heldag 21-sep Oktober 12-okt 26-okt heldag November 09- nov heldag 23-nov December 14-dec Gemensam ÄHO+IFO

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Blad

Socialnämnden 2010-11-10 11

Justerande sign Utdragsbestyrkande

Sn § 300

År 2010 – samhällets tillgänglighet för alla Ärendebeskrivning

2010 år året när samhället ska vara tillgängligt för alla oavsett funktionsnedsättningar/hinder.

° Att göra verksamheten tillgänglig betyder att integrera funktionshinderperspektivet i myndighetens planering, beslut och processer – samt att ta sitt ansvar som arbetsgivare.

° Att göra informationen tillgänglig betyder att göra det möjligt för personer med funk-tionsnedsättning att kommunicera med – och ta del av – myndighetens information via tryckta medier, telefon, webb, film och möten.

° Att göra lokalerna tillgängliga betyder att personer med funktionsnedsättning ska kunna besöka en myndighet – samt ta del av och delta i verksamheten där. Lokalerna ska också fungera som arbetsplats för personer med funktionsnedsättning.

Kommunens Syn- och hörselinstruktör

I kommunen finns en syn- och hörselinstruktör som kommer i kontakt med kommunens medborgare dels genom annonsering i pressen dels genom distriktssköterskors och bistånds-handläggares information om att hon finns och kan ge råd o stöd.

Taltidningen Pilen har funnits som ett hjälpmedel för synskadade att få ta del av samhällsin-formation. Denna har avvecklats och i dagsläget finns ingen möjlighet för synskadade att få del av vad som händer eller beslutas i kommunen.

Syn- och hörselinstruktör Kerstin Svedman har i början av 2010 ställt frågan till kommun-kansliet om det finns möjlighet att få till stånd informationsuppläsning på CD.

Initialt var responsen positiv, men frågeställningen har inte beaktats och 2010 närmar sitt slut. Målet för 2010 är att samhället ska vara tillgängligt för alla.

Socialnämnden bör diskutera frågan och lyfta frågeställningen till Kommunstyrelsen som har det övergripande ansvaret för kommunmedborgarnas behov av samhällsinformation oavsett funktionsnedsättningar.

Socialnämndens beslut

Ärendet hänskjuts till kommunstyrelsen för vidare diskussion.

______

Delges: Kommunstyrelsen

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Blad

Socialnämnden 2010-11-10 12

Justerande sign Utdragsbestyrkande

Sn § 301

Verksamhetsinformation

° Ny vikarierande enhetschef inom LSS-verksamheten Lena Palmborn, vik. enhetschef för Gruppbostäder LSS.

° Ny vikarierande enhetschef inom Hemtjänsten Adriana Malmstedt, vik. enhetschef hemtjänsten.

° Personalinformation avseende Biståndsenheten En av biståndshandläggarna går ned i tid till 50 %.

Helena Pilawa kommer att gå in på återstående 50%.

Socialnämndens beslut

Socialnämnden lägger informationen till handlingarna.

______

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Blad

Socialnämnden 2010-11-10 13

Justerande sign Utdragsbestyrkande

Sn § 302

Delgivningar

° Beläggning på Särskilt Boende för Äldre (SäBo)

° Ej verkställda SäBo-beslut

° Hemtjänststatistik – antal beslutad tid mot utförd

° Uttalande antaget vid PRO Dalarnas höstmöte 20 oktober 2010

Socialnämndens beslut

Socialnämnden lägger delgivningarna till handlingarna.

______

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Blad

Socialnämnden 2010-11-10 14

Justerande sign Utdragsbestyrkande

Sn § 303

Verksamhetsuppföljning - Skedvigården Ärendebeskrivning

Varje år revideras och fastställs socialnämndens verksamhetsplan. Verksamhetsplanen inne-håller politikernas inriktningsmål, förvaltningens effektmål samt förslag till metod för hur man ska uppnå målen.

Redovisning av verksamhetsmålen

Vid dagens sammanträde närvarar Stig Eriksson, verksamhetsområdeschef för särskilt boen-de för äldre (SäBo) och Milka Reijonen, enhetschef för Skedvigårboen-den och redovisar för verk-samhetsområdets fastställda effektmål för 2009 och hur man har arbetat med att uppnå dem.

Verksamhetsplan 2009 avseende Skedvigården

Sn:s Inriktningsmål Effektmål

2009 Erbjuda kvalificerad omvårdnad och boende för dementa och personer med egen upplevd otrygghet

Boendet skall verkställas inom tre månader från beslutsdatum

Alla omsorgstagare skall inom en månad ha en genomförandeplan, som bygger på helhetssyn.

Genomförande planen skall följas upp och utvär-deras.

Alla omsorgstagare skall erbjudas stimulerande utevistelse minst en gång per vecka.

Kontinuerlig personalresurs- och vårdtyngdsmät-ning.

Det skall finnas en tydlig inriktning för social

samvaro på alla SäBo Erbjuda social samvaro utifrån den enskildes öns-kemål och behov.

Verkställighet inom tre månader

Tidsgränsen på tre månader är svår att hålla på grund av platsbrist.

Genomförandeplan/social dokumentation

Alla får en genomförandeplan så fort de flyttar in. Nu är ett projekt pågående med att om-strukturera personalens arbete för att frigöra tid till förfogande för omsorgstagarens ”egen tid”.

Utevistelse

Erbjudande om utevistelse ges men det är inte alltid personen vill. Det ska också fungera med andra inplanerade aktiviteter bland personal och omsorgstagare.

Personal- och vårdtyngdsmätning

Optima Care används för vårdtyngdsmätning sedan 2004. Mätningen sker i gång/månad och omsorgstagare. Denna mätning görs på alla SäBo. Vårdtyngden ligger ganska konstant och i dag är vårdtyngden i stort sett lika kommunens tre SäBo.

Forts.

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Blad

Socialnämnden 2010-11-10 15

Justerande sign Utdragsbestyrkande

Sn § 303 forts.

Social samvaro

Social samvaro finns på alla SäBo som ska redovisas för Stig. Syftet är att skapa ett liknande innehåll för samvaron på SäBo. På Skedvigården är samvaron mycket specialiserad mot de-menta men minst tre gånger per vecka anordnas tex. bingo, dans m.m. i stora matsalen. Då är även de som bor på seniorboendet inbjudna.

Socialnämndens beslut

Informationen läggs till handlingarna.

______

SÄTERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Blad

Socialnämnden 2010-11-10 16

Justerande sign Utdragsbestyrkande

Sn § 304

Verksamhetsuppföljning – LSS-verksamheten Ärendebeskrivning

Varje år revideras och fastställs socialnämndens verksamhetsplan. Verksamhetsplanen inne-håller politikernas inriktningsmål, förvaltningens effektmål samt förslag till metod för hur man ska uppnå målen.

Redovisning av verksamhetsmålen

Vid dagens sammanträde närvarar Monica Johansson, enhetschef personlig assistans och Lena Palmborn vik. enhetschef Gruppbostäder LSS och redovisar för verksamhetsområdets fastställda effektmål för 2009 och hur man har arbetat med att uppnå dem.

Verksamhetsplan 2009 avseende LSS-verksamheten

LSS/LASS Sn:s Inriktningsmål Effektmål

2009 LSS

Gruppbo-stad

Omsorgstagaren skall ha och få möjlig-het att leva som andra i samhället

Omsorgstagaren skall ha och få möjlig-het att leva som andra i samhället

In document O zrównoważonej architekturze ekologicznej i zarysie jej teorii (Page 165-168)