Zakres podmiotowy swobody przedsiębiorczości z perspektywy spółek

W dokumencie Transgraniczna mobilność spółek kapitałowych w świetle prawa unijnego i polskiego (Stron 120-127)

Podstawy normatywne mobilności spółek w UE

2.2. Zakres podmiotowy swobody przedsiębiorczości z perspektywy spółek

Fasad norr mot Stensvägen samt väster mot gata 6 Fasad mot gård - norr/söder/väster

EXEMPEL PÅ PLACERING AV BILD EXEMPEL PÅ PLACERING AV BILD

2016-11-xx 12 Väsjön Norra Kv. J

METER Väsjön Norra Kv. J

TRH 1-2, SÖDER MOT KVARTERSGATA TRH 2-4, ÖSTER MOT FRESTAVÄGEN

FA S A D E R M OT F R E S TAVÄ G E N / S T E N S TAVÄ G E N - FÄ R G L A G D A Väsjön Norra Kv. J

METER Väsjön Norra Kv. J

TRH 4-5, NORR MOT STENSTAVÄGEN

TRH 5+1, VÄSTER MOT GATA 6

FA S A D E R M OT S T E N S TAVÄ G E N / G ATA 6 - FÄ R G L A G D A KV. J / SAM RÅD, VÄSJ Ö N N O R RA 2016-11-xx 14

-12/06/16

Author

SKALOR Väsjön Norra Kv. J

METER Väsjön Norra Kv. J

METER Väsjön Norra Kv. J

TRH 1-2, NORR MOT GÅRD

TRH 3, VÄSTER MOT GÅRD TRH 4-5, SÖDER MOT GÅRD

FA S A D E R M OT G Å R D - FÄ R G L A G D A

MÖTE MED OMGIVNINGEN

Med en hög entrétäthet skapas ett varierat och levande gaturum. Kvarteret ligger i souterräng mot Frestavägen med en sockelvåning som inrymmer några lokaler. Lokalerna bidrar till liv och närvaro åt huvudgatan.

I mellanrummet mellan husen byggs mot Frestavä-gen ett mindre ”pockettorg”. Här ligger entrén till en ”fixarlokal”, en gemensam verkstad för fören-ingen, vilken med stora fönsterpartier annonserar aktiviteter i lokalen. Från ”pocket-torget” leder en trappa upp med sittytor och vegetationsterrasser, till den gemensamma bostadsgården. Från kvarters-gatan kan man blicka in på den grönskande gården.

Trapphusen ligger fritt med fönster i fasad vilket

UTFORMNING/DETALJER OCH MATERIAL Mot Frestavägen gestaltas kvarteret med en tydlig sockelvåning av mörkt glaserat tegel och större fa-sadpartier. Det får husen att ’landa’ tydligt i förhål-lande till gatan och understryker gatans karaktär av den mest aktiva i området.

Fasaderna kläs från gårdsnivån och uppåt med stående träpanel som i kulör ska åldras med tiden.

Balkongerna med generösa mått förses ett smides-räcke som hålls samman i kulör med den mörkare

sockelvåningen och de grafitgrå fönsterdetaljerna.

Entrépartierna är indragna i tegelmuren och utförs av trä. Här blir trädetaljeringsgraden högre vilket ger en varm och välkomnande entrémiljö. Trädetaljering-en fortsätter ävTrädetaljering-en inne i Trädetaljering-entréhallTrädetaljering-en mTrädetaljering-en får här Trädetaljering-en ljusare karaktär.

Den indragna våningens frontespiser bildar tillsam-mans med takterrasser en varierad byggnadsvolym och med en sammanhållen fönstersättning för kvarteret skapas enkla och vackra hus med tydlig karaktär.

För att klara buller från Frestavägen förses 5 st lä-genheters balkonger i södra huset med glasskärmar.

ger ljus och en välkomnande entrésituation mot gatan samt en känsla av trygghet.

64 Gestaltningsprogram 2018-04-25 UTKAST

Innergården utformas med stor andel grönska och plats för lek och umgänge GÅRDENS UTFORMNING/UTEMILJÖ

Gården utformas till ett grönt rum som tack vare de omgivande byggnaderna, landskapets modellering och en grön avskärmning mot lokalgatan i norr, bildar en avskild och trygg plats för avkoppling och lek såväl som för grillfester och umgänge.

I norr avgränsar en slänt bostadsgården mot lokalgatan. Här planteras ett par större träd i en matta av vildvuxen skogsäng. Utspridda stenbumlingar och stockar inbjuder till balanslek.

HÅLLBARHET/DAGVATTEN

Med en stomme av trä och en hög prefabricerings-grad möjliggör Lindbäcks för ett ansvarsfullt och hållbart byggande. De generösa bostäderna tillsammans med gemensamhetsytor som bland annat ”fixarlokal” främjar ett socialt och aktivt liv.

Den gröna gården med kryddodlingar, fruktträd och bärbuskar har positiv inverkan på det sociala livet på gården samtidigt som spridningsvägar och den biologiska mångfalden gynnas. Stor omsorg i utformning och kvalitet läggs på de gemensamma ytorna såsom gård, lekytor, takterrass och ”fixarlokal”. Förhoppningen är att skapa rum och platser för spontana möten som förenklar för grannar att knyta nya kontakter och lära känna varandra.

Materialvalen för gården är gjorda med hållbarhet i åtanke. Stora delar av de hårdgjorda materialen utgörs av genomsläppliga material som grus och sand samt giftfritt trä. Mindre genomsläppliga material som betongplattor, asfalt och natursten används främst för körytor och invid entréer. För att förbättra möjligheterna till en grönskande gård förhöjs planteringsdjup vid träd och kompletteras vid behov med bevattning. Den stora andelen grönska på gården (minst 50 % gröngjort) tillsammans med de infiltrerande hårdgjorda materialen gör att den underbyggda gården kan hantera större delen av regnet som faller på ytan.

Infiltration och fördröjning av dagvatten sker också i dagvattenmagasinet om 19 kvm som är placerat under pockettorget. Dit leds takvatten via stuprör liksom dagvatten via markförlagda ledningar.

Ett stort trädäck med pergola placeras i ett syd- och västersolsläge. Pergolan med klängande

klätterväxter bidrar till skugga under varma dagar och möjlighet att sitta i skugga och hålla uppsikt över sandlådan intill. En takterrass i söderläge, med utsikt över Väsjön med omnejd, kan nås av solen från morgon till sen eftermiddag.

Ett staket placeras mellan bostadsgården och gatan.

Staketet utformas med panelbrädor lika fasadens och blir ca 1 meter högt.

METER

SKALA 1:400 (A3)

G Å R D S P L A N Rev. 2018-04-05

Kv M och N

Situationsplan över området Mecon genom Tyrens

GESTALTNINGSIDÈ

Platsen består av en södervänd sluttning ner mot Väsjön, vilket ger goda förutsättningar för vacker utsikt och goda solförhållanden. I området byggs radhus, flerbostadshus, lokaler/bokaler och garage.

Radhusen placeras i de övre delarna och flerbo-stadshusen i de lägre i anslutning mot Frestavägen Perspektiv från gata 6

och närmare sjön. För att nyttja solläget och ut-sikten, föreslås ”släpp” mellan huskropparna samt terrasser i olika nivåer för vistelse.

Skalan på husen trappas upp stegvis från små radhus via punkthusen/stadsvillorna till lite större bebyggelse mot Frestavägen. Det gör att skalan på husen harmonierar med karaktären på de olika gatorna. Husen placeras nära gatan för att definiera

gaturummet. Skalan på huskroppar och fasadytor hålls nere genom förskjutna volymer samt genom balkongernas placering.

Sammanfattningsvis planeras i projektet ca 60 lä-genheter i flerbostadshuset och i de tre punkthusen, samt 16 stycken radhus. Parkering för flerbostads-husen sker i underjordiskt garage i det stora kvarte-ret. Radhusen har parkeringsplatser i anslutning till respektive enhet.

MÖTE MED OMGIVNINGEN

/ UTFORMNING/ DETALJER OCH MATERIAL Gestaltningen av husen utgår från en tanke om en tydlig materialkänsla genom trä, glas, stål, sten, be-tong, tegel och puts. Materialen ska vara långsiktigt hållbara samt underhållsvänliga med rätt material på rätt plats. I bottenvåningar, entréer, terras-ser och andra platterras-ser där man kommer nära och vistas utformas med en extra hög detaljeringsnivå.

Färgsättningen går i dämpade jordnära toner för att bebyggelsen ska smälta in i omgivningen.

Radhusen utformas som souterränghus med in-nergårdar mot den branta sidan för att få ner ljus i bakkant samt att skapa förutsättningar att lösa kraven på funktioner i entréplan. Här finns möjlig-het att få en fin kontakt med naturmarken uppåt och att få god utsikt över Väsjön. Husen förskjuts i förhållande till varandra i både höjd- och längsled, vilket ger en god anpassning till marknivåer samt en markering av varje enskilt hus. Husen placeras nära gatan med små förgårdsytor. Då tomtytan är relativt begränsad skapas istället takterrasser. Radhusen planeras att byggas med järnvitriolbehandlade fasa-der och med laserade, oljade träytor i varmare ton runt entrén. Räckena utmed terrasserna utförs av smidesräcken.

Trä, behandlat med järnvitriol, kiselbehandling, lasyr/ oljebehandling.

Brandskyddas där det finns behov. Radhus, samt punkthus mot gata

Klyvtegel, fasad flerbostadshus Exempel detaljering

bottenvåning flerbostadshus Puts i nedtonade jordfärger som

harmonierar med träfasaden på punkthusen

Socklar betong, släta/

matrisgjutna

Perspektiv från Frestavägen med en detaljering i bottenvåningen

Fasader mot Frestavägen Utemiljö

Tegelfasaden tillsammasn med den övre delen i trä, skapar en varia-tion och detaljering i fasaden

Punkthusen/stadsvillorna bildar skalmässig över-gång mellan de mindre radhusen och det större flerfamiljshuset. De placeras nära gatan och bildar gaturum tillsammans med intilliggande radhus samt gårdsrum med flerbostadshuset mot Frestavägen.

Punkthusen/stadsvillorna delas upp i två volymer, en lägre och en högre, och förskjuts med den lägre delen mot gatan. Den låga delen utformas med träfasad i en ljusbrun lasyr eller oljebehandling.

Den höga delen får en putsad fasad, naturfärgad alternativt infärgad i en gråbrun nyans. Räcken för balkonger och terrass utförs av smide.

Flerbostadshuset mot Frestavägen får en mer sam-manhängande volym i tegel som ger en variation med hjälp av indragna balkonger i våning 1-3, med smidesräcken. Högst upp ligger en indragen våning med terrasser. Den indragna våningen samt insida balkonger får laserade, oljade träpaneler. I

husvin-GÅRDENS UTFORMNING/UTEMILJÖ

Gårdarna utformas och anpassas till nivåskillnader-na och skapar ytor för lek, kommunikation samt vistelse. Gårdarna får ett grönt och frodigt uttryck och rumsligheten skapas av gröna häckar. Träden på gårdarna ger en vandrande skugga och tar ner skalan på gården.

För att skapa privata zoner samt ytterligare skikt av grönska kompletteras träd och häckar med marktäckare och solitärbuskar som ger ett avstånd mellan privat och allmänt. Komplementbyggnader gestaltas med tanke på att de även betraktas uppi-från och får gröna tak. De privata zonerna, uteplat-serna, kompletteras med de sociala som till exempel lekytor, gemensamma uteplatser och möjlighet till odling.

Där gårdsytan är underbyggd ges förutsättningar för att träd och flerstammiga träd ska kunna växa.

För att uppnå ett bra jorddjup skapas upphöjda planteringsytor. Där så är möjligt sparas befint-lig naturmark med större träd mellan husen, för att bidra till ett gaturum som känns omhänder-taget. Dessa ytor kompletteras vid behov med planteringar av träd och lägre vegetation. Även den långsträckta delen med befintlig natur mellan radhusen bevaras i så stor utsträckning som möj-ligt. Naturmarkens värden tas fram genom att sly tas bort och ytan öppnas upp för att bjuda in och skapa spontana lekytor.

keln skapas ett släpp i översta våningen med en stor gemensam takterrass i två nivåer.

Bottenvåningen får en detaljering i tegelutformni-gen, exempelvis genom tegelförband eller förskjut-ningar av teglet i fasad.

Murarna gjuts i brädform och får därmed en fin struktur som ökar detaljeringsnivån i utförandet av murarna och ger dem en naturlig variation. Radhusen får en direkt anslutning till omgivande naturmark;

radhus möter naturmark genom en nivåskillnad. Det blir på så sätt en tydlig gräns för vad som är privat yta, den tillrättalagda ytan och vad som är naturmark.

Radhusen möter gatan med en hårdgjord yta utförd med betongplattor. Här finns plats för biluppställ-ning samt cyklar. En mindre grönyta och klippt häck skiljer de olika enheterna åt.

Punkthusen placeras i en yta av marktäckande växter av varierande karaktär. Ytan svarar fint mot punkthu-sens träfasad mot gatan.

Sektion genom området Situationsplan över kvarter

HÅLLBARHET

Genom att gården tydligt utformas med olika zoner och rum skapas ytor att vistas på för de boende. Att träffas på gården är viktigt för att skapa gemenskap.

Det kan ytterligare förstärkas genom till exempel gemensamma odlingsytor.

Flerfamiljsbostäderna kommer att projekteras och byggas med mål att nå miljöbyggnad silver enligt SGBC.

Avskärande dike

Avskärande dike

Även naturmarken i form av t ex berg i dagen och tallar är ett viktigt inslag i gestaltningen. Befintliga träd sparas i så stor omfattning som möjligt och byggnader och gårdar anpassas till omgivande mark så nivåskillnader och murar inte blir så höga. För att ytterligare förstärka det gröna planteras klätterväxter utmed betongmurarna.

DAGVATTEN

Utgångspunkten för dagvattenhanteringen är att infiltrera, rena och utjämna dagvattnet på kvartersmark i den mån det är möjligt innan avledning.

Då området karaktäriseras av höga nivåskillnader samt berg är möjligheterna till infiltration nästan obefintlig, samtidigt som nivåskillnaderna medför en kraftig avrinning. För att minska avrinningen från kvartersmark utformas de nya fastigheterna med en hög andel genomsläppliga ytor.

Radhusen är suterränghus som placeras i slänten.

Mellan raderna sparas den befintliga naturmarken.

För att förhindra att avrinningen längs bergsbranten leds mot husen så anläggs avskärmningsdiken längs med fastighetsgränserna (se principdetalj 1+2).

Dikena utformas som lågpunkter med fall ut från fasad och med nedgrävda makadammagasin. För att kunna behålla så mycket som möjligt av naturmarken kommer, vid stora höjdskillnader, stödmurar att användas i anläggandet av dikena (se principdetalj 2).

Stödmurarna kommer att utföras max 1m höga och slänter kommer att utföras med en lutning på max 1:3.

Makadammagasinen i dikena fördröjer dagvattnet och leder vattnet via dräneringsledningar till en förbindelsepunkt i gatan. Vid förbindelsepunkten i gatan sätts en munkbrunn som bräddar till det allmänna systemet.

(1) Principdetalj, avskärande dike

(2) Principdetalj, avskäande dike med stödmur

(3) Principsektion för svackdike/avskärande dike

Kv O och P

SERNEKE genom sandellsandberg arkitekter

GESTALTNINGSIDÉ

Projektets gestaltningskoncept tar sitt ursprung i Väsjöområdets specifika förutsättningar. Med en lekfull gestaltning som förhåller sig till den mänsk-liga skalan möter man Väsjön. De olika byggnads-kropparna har en gemensam palett av material och formelement, vilket ger kvarteret ett varierat men ändå sammanhållet intryck.

Utsnitt av elevation mot Frestavägen som visar de karaktäristiska

materialbytena och balkongerna, samt de tydliga entréerna. Balkonger och indrag mot Frestavägen gör att byggnaden får en karaktäristisk gestaltning. Motivet fortsätter mot gröna stråket så att hela byggnaden upplevs som en varierad helhet.

De nya kvarteren, som består av både lägenheter och radhus, placeras i souterräng och uppförs i tre till fem våningar. Husen mot Frestavägen har en stadsmässig karaktär medan kvarteren kring gata 6 präglas av småstadsgemyt med både radhus och lägre flerfamiljshus.

En gemensam palett

Variation skapas både genom materialval och färg-sättning. Trä och tegel är de vanligaste materialen.

Entrépartier och gatunivån

Husens entrépartier utformas så att de både skapar trygghet och ett mervärde för både gatan och för de boende.

Frestavägen och gränden

Frestavägens fasad, balkonger och indragna våningar ger stadsrummet en stadsmässig karaktär. Gata 6 präglas av småstadsgemyt. Byggnaderna blir lägre och varje byggnadstyp får en egen karaktär. På norra sidan placeras radhus som trappas mot gatan.

Elevation från Gata 6 mot Radhusen

MÖTE MED OMGIVNINGEN

Kvarteret definieras av möte med naturmark i norr, där man även ser tydligt definierade uteplatser, och ett trappstråk av trä i väster som går i linje med tall-skogen och fasadmaterial samt balkonger. De olika gatorna som möter kvarteren har växlande karaktär, varför också byggnaderna får det. ”Gata 6” är en typisk småstadsgata med flera bostads entréer och inblickar mot bostadsgårdar. Bygg naderna känne-tecknas av variation med en skala som skapar ett dynamiskt kvarter med ett omsorgsfullt uttryck.

Frestavägen är en lite tyngre trafikerad gata och framtidsutsikten är att detta ska bli ett kommer-siellt stråk med aktiviteter och gatuliv. Fasaden som vetter mot Frestavägen kännetecknas därför av öppenhet och transparens i gatunivån. Fasaden har flera entréer och stora delar är uppglasade för att ytorna mot gatans ska gå att bruka som lokaler

UTFORMNING/DETALJER OCH MATERIAL Projektets bärande idé är att byggnaderna får indivi-duella uttryck som hämtas från en gemensam palett.

Fasadernas indelning utförs för att skapa en varierad helhet. Kulörerna i projektet är naturnära, från varm-grå, till brunt och terrakotta.

Kvarterens fasader är i trä eller tegel. Mot gården får fasaderna ett enklare uttryck, i t.ex. betong, enkla-re tegel eller puts, i samma färgskala som i övrigt.

Entréerna markerades med avvikande material eller kulörer.

Gestaltning och hållbarhet

Projektets gestaltning och planering bygger till stor del på olika koncept för hållbarhet. Materialpaletten är hämtad från den lokala byggnadskulturen och kulörerna från platsens befintliga skogskaraktär.

Gårdarnas utformning och växtval ansluter till skogskaraktären och skapar den brygga som krävs för att byggnaderna varsamt ska landa i landskapet.

Alla byggnader får smarta lösningar och välisolera-de byggnadskomponenter, vilket skapar energisnåla hus. Balkonger mot söder och väster skuggar solens strålar under de varma månaderna. I tegelfasaderna sitter fönstren som hål i mur och i träfasaderna bildar de fönsterbandsmotiv. Balkongernas material och gestaltning stäms in med byggnadernas material och volym.

för verksamheter. Skalan är mer stadsmässig med sina femvåningshus och tegelfasader. Byggnadernas trappningar, material byten och balkonger bidrar till den mänskliga skalan. De välgestaltade entréerna skapar målpunkter i området.

GÅRDENS UTFORMNING/UTEMILJÖ

Gården ramas in av uteplatserna som anläggs med trätrall och omgärdas av vintergröna häckar som i sin tur ger gården en grön inramning. Alla delar av gården blir tillgänglig med hjälp av en träbrygga runt hela gården som ansluter till byggnadernas entréer.

De gemensamma ytorna utgörs av en lekplats, en samlingsplats och flera planteringar med träd och perenner. Planteringarna inrymmer årstidsvaria-tioner som gör att gården ändrar sitt uttryck efter årstiderna.

Perspektiv från gata 6, här möter flerbostadshus radhus

Släpp mellan husen där gårdar och naturmark tar sig fram till gatan skapar luft och en grön karaktär

Elevation mot gata 6, visar en sammanhållen variation Höjdskillnaden mellan gården och gata 6 tas upp av

en trappa i massiva material. Vid terrasseringarna längs trappan planteras perenner med blomsterprakt.

Frestavägen och gården binds samman med en liten skogsstig. På taket planeras en gemensam takterrass med utsikt över Väsjön.

Markbeläggning på kvartersmark som angränsar till allmän platsmark på Lilla torget ska samstämma med torgets utformning.

Radhusträdgårdarna

Till varje radhus hör en tomt där uteplatsen mö-ter naturmarken och topografin med en mur som smälter ihop med omgivningen. Det ger unika tomter med inslag av tallskog som möter en mer tuktad trädgård för att kontrastera mot omgivning-en. Radhusen följer topografin och det medför vissa höjdskillnader mellan respektive tomt och uppfarter.

Mellan radhuslängorna föreslås en handikapparke-ring och terras sehandikapparke-ringar som tar upp höjdskillnaden mot naturmarken. Terrasseringarna föreslås planteras med skogsmarksvegetation med bl. a. tallar och för området naturligt förekommande arter.

HÅLLBARHET/DAGVATTEN

Dagvatten tas om hand genom att gården förses med vegetation och halvgenomsläppliga ytor som fördrö-jer vattnet. De växter som används i anläggningen anpassas till omgivande tallskog, vilket medför att gården kan bli habitat för lokala djur-, insekts- och fågelarter.

Ett mobilitetskoncept har utvecklats för att stimulera

val av hållbara alternativ. Många av cykelförråden placeras lätt tillgängligt från både gata och lägenhet, för att premiera cykelanvändandet.

Uttag för laddning av elbilar finns i både parkerings-källare och radhus. Platser för bilpool placeras norr om gata 6. God tillgänglighet till både cykel, kollek-tivtrafik och bilpool kommer leda till att färre av de boende skaffar egen bil.

Situationsplan

+30,0 +30,3 +30,6 +30,9

+31,2

+31,5 +31,8 HKP

P

+30,1

+25,6

+42,2

+40,6 +25,6

+25,6

+25,6

+25,6

+22,3

+21,9

+21,5 21,7+

21,7+

+23,5

+22,8

FRESTAVÄGEN

ca +35,5 Gemensam

takterrass

+43,5

+25,6

+25,6

+32,4

+31,4 GATA 6

Kv Q

Thylund Fastigheter AB, Hultman-Vogt & Enflo Arkitekter

Vy från Frestavägen

GESTALTNINGSIDÈ

På fastigheten byggs tre olika hustyper; en kedje-huslänga, två grupper med stadsradhus samt ett flerbostadshus med gemensamhetsanläggning för alla boende i kvarteret.

Utgångspunkten för gestaltningen har varit att skapa variation i skala, funktion och identitet samt bibehålla naturliga stråk i landskapet.

MÖTE MED OMGIVNINGEN

Samtliga hus placeras i sluttning. Byggnaderna förhåller sig varsamt till naturen och låter, där det är möjligt, den naturliga växtligheten möta huskrop-parna direkt. Gröna sluttande stråk bibehålls och en granitklädd stödmur möjliggör anläggning av en gemensam uteplats.

Stadsradhusen förses privata uteplatser på baksidan, en för vardera lägenhet, på plan 0 respektive plan 1 som ansluter mot naturmarken.

Kedjehusen får avskärmade uteplatser mellan fasad och trottoar. Ovanpå carporten byggs en skyddad altan med utsikt i två väderstreck.

Flerbostadshusets gatufasad får en tydlig, upp-glasad huvudentré. Byggnaden blir tre våningar hög mot gata 6 och har en stadsmässig karaktär som anknyter till den större grannfastigheten i väster.

Huskropparnas form varierar rikligt och på ett naturligt sätt som ett resultat av att de är olika

Huskropparnas form varierar rikligt och på ett naturligt sätt som ett resultat av att de är olika

W dokumencie Transgraniczna mobilność spółek kapitałowych w świetle prawa unijnego i polskiego (Stron 120-127)