GEOL. FOREN. FÖRHANDL. Bd 15. Ill
I n n e h ä l l s f ö r t e c k n i n g .
A n m . F. efter en tite l utmärker ett hallet fö re d ra g .
R.F. » » » re fe ra t a f.e tt hallet fö r e d ra g .
R. » » » ett re fe re ra d t arbete.
U. » en uppsats.
Författarne äro ensamine ansvarige för sina uppsatsers iim eliäll.
Sid.
Bl y t t, A. Skrivelse i anledning af G. Anderssons opsats om kvartäre klim atvexlinger i G. F. F. 14: ft09. U ...71.
BÄCKSTRÖM, H. Klotgranit frän Kortfors. F ... 128.
— — Konstgjord ägirin. F ... »
— — Block af klotgranit frän Balungstrand i Baiarne. R.F...415.
— — Visar fotografier öfver skredet i Vaerdalen... » Cederström. A. Om berggrunden pä Ornön. U ...103.
Da v is, J. W. On the fossil fish of the cretaceous formations of Scandina
via. R... 525.
De Ge e r, G. Om moriinerna pä Spetsbergen. Yttraode med anledn. af Ha m- bergs föredrag om glaciererna pä Spetsbergen... 76.
— — Om de kvartära niväförändringarna och deras betydelse för förkla- ringen af istidens glaciationer. R.F... 77.
— — Om mäktighetskurvor (isopachyter). F ... 128.
— — Om isopachyter eller mäktighetskurvor. U ...130.
— — Studier öfver strandliniens förskjutning vid vära insjöar. F. . . . 167.
— — Ben sista nedisningens gränser. R.F... 340.
— - Om strandliniens förskjutning vid vära insjöar. U ... 378.
— — Yttrande med anledn. af Hambergs föredrag om skredet i Vaer
dalen ... 414.
— — Kvartärgeologiska iakttagelser under en resa t i l l Finland och Ryss- land. R .F ... 537.
Fl i n k, G. Om nägra mineral frän Grönland. U ... 195, 467.
Frosterus, B. Om en diabas i Föglö i den aländska skärgärden. U. . . 275.
GüMiELlus, 0 . Yttraude med anledn. af Hambergs föredrag om skredet i Vaerdalen...414.
Ha l l b e r g, G. A pophyllit frän Grängesberg. U ... 327.
IV GEOL. FOREN. FORHANDL. Bd 15.
Sid.
Haw berg, A. Studier vid nagra glacierer pa Spetsbergen. R.F... 73.
— — Nagra iakttagelser fran skredet i Vaerdalen. R.F. . . . 412.
— — Om en profil » » » U , ... 511.
— — visar manganvesuvian och in e s it ... 538.
HedsTROM, H. Om den senglaciala marina gransen i Dalarne. U ... 159.
— — Om hasselns forntida och nutida utbredning i Sverige. U. . . . 291.
He l l a n d, A. Jordbunden i Norge. R... 335.
Ho lm q u is t, P. J. Pyrochlor fran Alnon. U ... 588.
IIÓGBOM, A. G. Fossilforande interglaciala bildningar i Jemtland. F. . . 18.
— — Om interglaciala aflagringar i Jemtland. U ... 28.
— — Postarkaiska eruplivomraden i norra Sverige. F...128.
— — Om postarkaiska eruptiver inom det svensk-finska urberget. U. . 209.
— — Om de s. k. urgraniterna. U ...241.
— — Yttrande med anledn. af Hambergs foredrag om skredet i Vaer- d a le n ... 414.
— — Om dolomitbildning och dolomitiska kalkorganismer. R.F... 534.
Ig elstró m. L J. Mineralogiska meddelanden: 19. Chondrostibian, ett n y tt mineral fran Sjogrufvan. U ... 343.
20. Nya mineral fran Sjogrufvan. U ...471.
Kj e r u l f, T. Beskrivelse af en raekke norske bergarter. R...72.
Ke l l g r e n, A. G. Om grangriinsen i Lulea lappinark. U ... 144.
— — Nagra observationer ofver tradgriinserna i vara sydliga fja lltra k - ter. R... 531.
Lin d v a l l, C. A. Yttrande med anledn. af Lundbohm s foredrag om en ny metod for brytning af s t e n ... 342.
Lu n d bo h m, H. Visar gangformiga klotbergarter fran C a n a d a ... 128.
— — Berggrunden i kusttrakten mellan Hernosand och Ornskoldsvik. F. 167. — — Visar bituminosa block af konglomerat och sandsten fran oar O om Gefle... » — — Om berggrunden i Vesternorrlands kusttrakter. U ... 321.
— — Yttrande med anledn. af Nordenstroms foredrag om Sveriges ja m - m alm tillgangar... 339.
— — En ny metod for brytning af sten. R.F... 341.
— — Visar carborundum ... 534.
Ló fstrand, G. Om gangformiga bildningar i Norrbottens liin. F... 534.
Moberg, J. C. En Monograptus forsedd med discus. U ... 95.
Mu n t h e, H. Anmarkningar med anledning af V. Madsens uppsats »Om Rissoa parva og andre postglaciale mollusker pa Aland». U ...65.
— — Nagra ord t ill belysning af fragan om forekomsten af ek under Litorinabildningar pa Gotland. U... 124.
Nath o r s t, A. G. Om en fossilforande leraflagring vid Skattmansó i Up land, U ... 539.
NORDENSKIÓLD, A. E. Om en forment meteorsten fran Helsingland R.F. 17. — — Meteorjern fran Diablo i Arizona. R.F...18.
— — Undersokningar af glacieris och firnis pa Spetsbergen. Yttrande med anledn. af Hambergs foredrag om glacierer pa Spets bergen ... 75.
— — Om stoftfallet i Sverige och angransande lander den 3 maj 1892. U. 417.
Sid.
No r d e n s k iö ld, G. Spodiosit frâti Kogrufvan i Nord marken. F ... 73.
— — Undersökningar af snökristaller. F... 128.
— — P relim inärt meddelande rörande en undersökning af snökristaller. U. 146.
— — Spodiosit fran Nordmarken. U... 460.
No r d enskjÖl d, 0 . Om de porfyriska gangbergarterua i östra Sma- land. U ... 169.
Nordenström. G. Sveriges järnm alm tillgangar. R.F... 338.
Peter sen, C. G. J. L id t mer orn »Rissoa pa rva D. C. pa Aland». U. . 121.
Petersson, W. Om Routivare järnm alm sfält i Norrbottens län. U. . . . 45.
Ru d b e c k. So f ia. Om en krom haltig vesuvian fran Ural. U ... 607.
SEGERBERG, K. 0 . Geologiska undersökningar i Fogelsângstrakten. U. . . 691.
Se r n a n d e r, R. Om Litorinatidens klim at och vegetation. U ... 345.
Sjögren, H. Diamant i en rysk meteorsten. Med anledn. af No rden- SKIÖLDS omnämnande af meteorjern fr. A r iz o n a ... 18.
— — En ny jernmalmstyp representerad af Routivare malmberg. U. . . 55.
— — Om vätskeinneslutningar i gips frân Sicilien. U ...136.
— — Ytterligare om Routivare jernmalm. U ...140.
— — Om Sulitelma grufvor i Norge. Med anledning af TöRNEBOHMS föredrag om Falu grufva. R.F... 409.
— — Nagra jemförelser mellan Sveriges och utlaudets jernmalmslager med bänsyn t ill deras genesis. U... 473.
SjöSTRÖm, 0 . A. M ineralanalytiskt meddelande. U ... 393.
Stee n st r u p, K. J. V. Bliver Isen saa haard soin Staal ved liöje Kulde- grader? U ... 119.
St o l p e, M. Om vittringens betydelse och vittringsgrusets ombildning t ili bergart. R.F... 337.
Sv e d m a r k, E. Om Solstads grufva i Smaland. Med anledn. af TÖRNEBOHMS föredrag om Falu grufva. R.F... 412.
Sv en o n iu s, F. Qvickjocksijellens geologi. R.F... 15.
— — Yttrande med anledning af Hambergs föredrag om skredet i Vær- dalen...415.
Thom assen, T. C. Jordskjælvet. d. 15 mai 1892. R... 334.
Tig e r s te d t, A. F. Geologin. R... 162, 400.
To l f, R. Granlemningar i svenska torfmossar. R ... 531.
TÖRNEBOHM, A. E. Nordl. Skandinaviens fjellbyggnad. R.F... 17.
— — Om kalkstenen i Gausdal och om Birikalken. U ... 19.
— — Försök t ili en tolkning af det nordligaste Skandinaviens fjä ll- geologi. U ... 81.
— — Yttrande med auledn. af Sto lpes föredrag om vittringen och dess b e ty d e ls e ... 338.
— — Om Falu grufva. F ... 409.
— — Yttrande med anledn. af Hambergs föredrag om skredet i Vær- da le n ... 414.
— — Om kalkstenen vid Baal Säter. U ... 529.
— — Om Falu grufvas g e o lo g i... 609.
TöRNQUIST, S. L. Undersökningar öfver Siljansomrâdets Graptoliter. 1. R. 165.
— — Observations on the structure of some Diprionidæ. R ... » UssiNG, N. V. Stövet i Regnen d. 3— 4 maj 1892. I?... 332.
GEOL. FOREN. FÖRHANDL. Bd 3 5. v
Sid.
Hütet den 12 J n n u ari 1893... ■ ... 15.
x x 2 Februari x ... ■... 73.
» x 2 M ars x ... 127.
x x d A p ril x ... 167.
x x 4 M aj x ... 337.
» » 2 November x ... 409.
x x 7 December x ... 533.
Anslag af K. M a j:t ... 338.
Ledam otsförteckning... 3.
Institutionen och sällskap, med hvilka Föreningen byter publikationer . . . 12.
Literaturförteckning für St 1892 ... 403.
Revisionsberättelse för Sr 1892 ... 127.
Fond för utgifvande af register t ill b. 11— 20 af förhandlingarna . . . 128, 533. Anmälanden och k ritik e r. — ßeslut om hvad som bör iulagas under denna r n b r ik ...127.
Invalde ledamöter: G. Wa l l in och O. H. Su n d h o l m...15.
C. A. Lin d v a l l, A. Da l, A. F. Tig e r s te d t och C. O. Ber g m an 73. S. A. An d r^e... 127.
U. Se b e n i u s...167.
N. H. Persson He n n in g... 337.
F. Bisc h ö fe, H. Sm it h och A. Mi c k w i t z... 409.
O. Cu r t z, R. He r l in och N. Kl e e n... 533.
Aflidne ledamöter: A. Ga d o l in... 64.
K. O. B. Sa n t e s s o n... 395.
T. Da i i l l... 398.
C. A. H. Sj ö g r e n... 397, 519. W. W. SlLFVERSPARRE... 398.
W. We n d i n... 399.
VI GEOL. FOREN. FÖRHANDL. Bd 15.
GEOL. FOREN. F Ö R H A N D L. B d 15. VII
Förteekniiig* pä taflorna.
Taił. 1. Geologisk karta öfver Routivare m almfält.
» 2. Monograptus pala.
» 3. Geologisk karta öfver norra delen af Ornön.
> 4. ßergarter pä Ornön, efter fotografier.
» 5— 26. Snökristaller.
» 27. Porfyr och p o rfyrit. Fotografier efter slipprof.
» 28. Diabas frän Föglö.
» 29. Karta öfver hasselns utbredning och förekomst i Sverige och angränsande länder.
» 30. Karta öfver stoftfallet den 3 maj 1892.
* 31. Meteorologisk karta öfver norra och mellersta Europa den 3 maj 1892 kl. 8 f. m.
» 32. Meteorologisk karta öfver norra och mellersta Europa s. d. kl. 9 e. m.
> 33. Mikroskopiska afbildningar af stoftet den 3 maj 1892.
» 34. Berggrundskarta öfver trakten k rin g Falun.
» 35. Ofversigtskarta öfver grufvestötar vid Falu grufva.
> 36. Rekonstruktion af berggrunden » * »
» 37. Horisontalsektion ä Falu grufva pä omkr. 128 m afvägn.
» 38. Karta öfver hufvudskölarne pä 250 m afvägn.
» 39. Horisontalsektioner af kisstockarne.
» 40. Tvärprofiler öfver »
» 41. Längdprofiler öfver nägra härdmalmer.
VIII GEOL. FOREN. F Ö R IIA N D L . Bd 15.
ßättelsei*.
Sid. 6G, radi 2 nedifrân star : Helgoland läs :: Hogland
» 140, > 6 » » ovigtig s> origtig
» 165, » 9 » » Diprionida » Diprionidæ
» 166, » 1 uppifrân ■» Geis. » G ein
» > » 11 » avirsen » aversen
» > » 17 » » tekarad » tekalrad
» 196, » 20 » ■» 1.131639 » 1.31639
» 212, » 13 nedifrân » mikroskopiska » inakroskopiska
» 221, » 5 > ) utsträckning » utsläckning
» 233, » 2 » » Masunergüsse » Massenergüsse
» 237, » 10 uppifrân » frân » för
» 239, » 13 nedifrân » venstra » vestra
» 253, * 10 » » dessa » dess
» 260, » 1 » » 34 » 94
> 286, » 14 uppifrân » Mulchiten » Mal chi ten
» 296, » 6 nedifrâu » täckningen » täckvingen
» 322, » 12 uppifrân ■» nordöstra » nord vestra
» 323, » 3 nedifrân » 1887 » 1847
» 326, » 11 uppifrân » uppträder » uppträdde
» 331, » 6-9 utgâr sâsom beroende pâ ett misstag.
» 335, » 15 nedifrân star : bergart läs: kommunes
» » » 14 » » h u rtig t » her til
» > » •» » > so ni » sine
» 336, » 4 uppifrân » antalet » arealet
» » » » » » 60 » 76
» 477, » 17 uppifrân » källsaltsyrade » källsatssvrade
» 479, » 12 nedifrân » » s »
» 512, » 2 » » Syndosmia » Syndosmya
» 513. S> 10 » » modiulus » modiolus
Pâ taflan 28 star vid beskrifningen t i l l fig. 3: h k lo rit och hi kvarts, hvilket hör vara hi k lo r it och h kvarts.
GEOLOGISKA FÖREIIEGENS
STOCKHOLM
F Ö E H M B L O Gr A U
FEMTONDE BANDET.
S T O C K H O LM , 1893.
K U X G L . B O K T R Y C K E R J E T . P . A . N O R S T E D T & S Ö N E R .
'
:
i l l O r > - () .
1 :
:. ■ OTíí
*
GEOLOGISKA FÖRENINGEN
T
S T O C K H O L M .
J a n . 1 8 9 3 .
Styrelse:
H r G. No rdenström. Ordförande.
H r E. SVEDMARK. Sekreterare.
H r G. HOLM. Skattmästare H r A. E. T ÖRNEBOHM.
H r H. San tesso n.
Korresponderaude ledam öter:
Anm . Siffrorna angifva Urtalet för inval som korresp. ledamot.
C ohen, E. Dr, Professor. 89... ... . Greifswald.
C re d n e r, H. Dr, Professor, Chef för Sachsens Geolog.
Undersökning. 8 9 ... ... Leipzig.
Dam es, W . Dr, Professor. 8 9 ... Berlin.
D ana, J. D. Professor. 8 9 ... New Haven D aubröe, A. Professor. 8 9 ... Paris.
D e s c lo iz e a u x , A. L. Professor. 8 9 ... . Paris.
G e ik ie , A. Dr, Chef för Englands Geolog. Under
sökning. 8 9 ... London.
G e ik ie , J. Dr, Professor. 89 ... Edinburgh.
G ro th , P. Dr, Professor. 8 9 ... München.
J o h n s tru p , P. Professor, Chef för Danmarks Geo
log. Undersökning. 89 ... Köpenhamn.
L a p w o r th , C. Professor. 8 9 ... Birmingham.
R a m m e is b e rg , C. F. Dr, Professor. 8 9 ... Berlin.
R osenbusch, H. Dr, Professor, Chef för Badens
Geolog. Undersökning. 8 9 ... Heidelberg.
S c h m id t, F. Dr, Akademiker. 8 9 ... St. Petersburg.
S te e n stru p , J. Dr, Professor. 89 ... Köpenhamn.
Suess, E. Dr, Professor. 8 9 ... Wien.
Z ir k e l, F. Dr, Professor. 89... Leipzig.
4
Ledamöter:
A n m . 1. Tecknet * utmärker stä n d ig e le d a m ö te r (jfr stadgarne, § 8).
2. Siffrorna angifva ârtalet dâ ledamot i Föreningeu inträdt.
A b e n iu s , P. W. K l. Dr, Docent. 86... .. Upsala.
* A lé n , J. E. F il. Dr, Stadskemist. 82 — .... Göteborg.
A n de rsson , C. F. G. F il. Dr, Amanuens. 87 Stockholm.
A n d e rs s o n , F. F il. Kand. 9 0 ... Upsala.
A n d e rs s o n , G u n n a r. Stud. 91... Upsala.
A n de rsson , ï h . Bergsingeniör. 88 ... Stockholm.
A n d e rzo n , A. F il. Kand. Adjunkt. 76 ... Stockholm.
A n d ré e , T. Ingeniör. 86 ... Norberg.
A p p e lb e rg , 0 . Ingeniör. 8 5 ... Upsala.
A r n e ll, K. F il. Dr. 81 ... ... Geile.
A s p e g re n , C. Bruksförvaltare. 8 5 ... Elfvestorp, Gryt- hyttehed.
A tte rb e rg , A. F il. Dr, Föreständare för kein.
station. 75 ... Kalmar.
A tte r b e r g , A x e l. Ingeniör. 83 ... Stockholm.
Bachke, A. S. Bergmästare. 88... ... Trondhjem.
B a ckin a n , Ch. Civilingeniör. 7 5 ... Stockholm.
B a rlo w , G. Verkmästare. 87 ... Gustafsberg.
B e ije r, F. Bokförläggare. 8 2 ... Stockholm.
* B e n e d ic k s , G. Bruksegare. 75 ... Gysinge.
B e rg , L. Landshöfding. 8 9 --- Luleä.
B e rg e n d a l, T. Bruksförvaltare. 87 ... Söderfors.
B e r g h e ll, H. F il. Magister. 9 2 ... Helsiugfors.
B e rg m a n , A. O. Ingeniör. 9 0 ... Gellivara.
B e rg s tra n d , C. E. F il. Dr, Professor. 71 ... Stockholm.
* B e rtra n d , E. Ingénieur des Mines. 84 ... Paris.
B lo m b e rg , A. F il. Dr, Statsgeolog. 74... Stockholm.
B l o ms t ran d, C. W. F il. Dr, Professor. 71.. Lund.
B ly t t , A. G. Professor. 9 0 ... Kristiania.
Br'oomé, L. Käpten vid Vag- och Vattenbygg-
nadskären. 87 ...— ... Stockholm.
B ru n , J. Apotekare. 75... ... Hudiksvall.
B rö g g e r, W. C. Professor. 75 ... Kristiania.
B u c h t, G. W. Kartograf. 8 4 . . ... Luleä.
B ugge, M. Adjunkt. 87... Trondhjem.
* B ä c k s trö m , H . Fil. Dr, Docent. 8 6 ... Stockholm.
* B ö r t z e ll, A. Hofintendent. 7 1 ... Stockholm.
C appelen, D. Cand. Min. Verksegare. 85 ... Ulefoss, Skien, Norge.
5 C a rlb o rg , A. Bruksförvaltare. 8 9 ... Bagga.
C a rle s o n , J. A. Grufingeniör vid Bergsstaten. 85 Luleä.
C a rlin , B. O. Bergsingeniör. 80 ... Stockholm.
C a rls o n , A. Bruksegare. 8 5 — ... Storbron, Bilipstad.
C a rls s o n , C. J. Bergsingeniör. 92... Buenos Aires.
C arlsson , C. Ph. Bil. Dr, f. d. Bergmästare. 71 Balun.
C a rls s o n , E. Bruksegare. 8 5 ... Stadra, Gyttorp.
C a rls s o n , G. A. Bil. Dr, Kollega. 7 1 ... ... Stockholm.
C e d e rs trö m , A. Brih., Bil. Lic. 8 7 ... Stockholm.
*Ce Is in g , L. A. von, Kammarherre. 80... Bräkeutorp, Malmköping.
C h ru s ts c h o ff, K. von, Bil. Dr. 9 0 ... S:t Petersburg.
C o n w e n tz , H. Bil. Dr, Professor. 91 ... Danzig.
C o rn e liu s s e n , O. A. Direktor. 82__ ____ Viksnaes, Norge.
C raelius, P. A. Bergsingeniör. 86... Engelsberg.
C ro n q u is t, A. W. Civilingeniör, Kemist vid
flottan. 72... Stockholm.
D a h lb lo m , L E. T. T. f. Grufingeniör. 90 Kopparberg.
D a h lg re n , B. E. Bergsingeniör. 92 ... Binumossen.
D a h lg re n , E. W. Bibliotekarie. 8 5 ... Stockholm.
D a h ll, T. Bil. Dr, Bergmästare. 74... Kragerö, Norge.
D a lilm an, C. E. Kartograf. 8 7 ... Stockholm.
D a h ls trö m , J. R. Grufingeniör. 9 2 ... Norberg.
D a n ie ls s o n , C. B. Grufingeniör vid Bergs- Persberg.
staten. 75 ... Kopparberg.
* D a n ie ls s o n , J. Ofveringeniör. 85... Stockholm.
*D e G eer, G. Brih. Bil. Kand. Statsgeolog. 78 Stockholm.
De L a v a l, C. G. P. B il. Dr, Ingeniör. 90 _ Stockholm.
D e lg o b e , Ch. Direktor. 82... Kristiania.
D e llw ik , A. Bergsingeniör, Löjtnant. 92__ Persberg.
D e llw ik , C. A. Direktor. 7 4 ... ... Stockholm.
* D ic k s o n , O. Brih. Bil. Dr, Grosshandlare. 75 Göteborg.
D u fv a , E. A. Bergmästare. 76 ... Stockholm.
*D u s ć n , K. B. Bil. Dr. Lektor. 84 ... Kalmar.
D üsen, P. Ingeniör. 88 ... Motała. *
*E g e r, L. Direktor. 84 ... Kristiania.
*E h re n s v ä rd , C. A. Grefve, f. d. Statsrad. 74 Tosterup, Svens
torp.
E ic h s tä d t, B. B il. Dr. 81 ... ... Göteborg.
E k h o ff, P. C. E. Bil. Dr, Amanuens 7 4 .... Stockholm.
E km an, C. E. Bruksegare. 75 ... . Binspäng.
*E k m a n , 0 . Konsul. 8 2 ... Göteborg.
E n g b e rg , G. Grufförvaltare. 84 ... Husä, Hjerpen.
E n g s trö m , N. Bil. Dr. 75... Alnarp, Äkarp.
E rd m a n n , E. Statsgeolog. 71 ... ... Stockholm.
E ric s o n , J. P. Brih., Landshöfding. 84 ... Östersund.
B a h lc ra n tz , A. E. Grufingeniör. 74 ... Norberg.
6
Fegraeus, T. Fil. Dr. 76 ...
F e rn q v is t, E. B. Rektor. 75 ...
F lin k , G. Folkskolelärare. 83 ...
F o rs b e rg , C. J. Verkmästare. 86...
F rs e n c k e l, G. D. Grosshandlare. 90 ...
F re d h o lm , K. A. F il. Dr, Rektor. 7 5 ... . F rie s , J. 0 . County Surveyor. 8 6 ...
F ro s te ru s , B. F il. Magister. 92...
F uch s, T. Direktor. 8 9 ...
G e lle rs te d t, G. Mantalskommissarie. 7 1 ...
G o tts c h a lk , B. Direktor. 92 ...
* G o tts c h e , C. F il. Dr. 92 ...
G ra n s trö m , C. G. Direktor. 9 1 --- G ra n s trö m , G. A. Disponent. 79...
G r o ll, V. L. Statsräd. 9 0 ...
* G r ö n v a ll, E. Disponent. 81... ...
G r ö n w a ll, K. A. F il. Kand. 9 2 ...
G u lb ra n d s e n , A. L. Grosshandlare. 88 ...
Gum aelius, A. Direktor. 72 ...
G um selius, O. J. Grufingeniör. 71 ...
H aas, H. J. F il. Dr, Professor. 9 2 ...
H a c k m a n , V. Fil. Magister. 9 2 ...
H a i j , B. J. F il. Dr, Lektor. 8 9 ... ...
H a llb e r g , E. G. F il. Kand. 92 ...
H a m b e rg , A. F il. Kand. 88...
H a m m a rs k iö ld , A. Käpten, Grufingeniör. 79 H an sen , A. M. F il. Dr. 92 ...
H a r r is , G. F. F. G. S. 9 2 ...
H auan, K. Direktor. 75...
H e d in , S. F il. Dr. 8 7 ...
H e d s trö m , H. Stud. 89 — ...
H e d s trö m , P. Grufförvaltare. 81 ...
H e lia n d , A. F il. Dr, Professor. 7 4 ... . H e n n ig , A. F il. Dr, Docent. 87...
H e n n in g , S. P:son. Ingeniör. 9 2 ...
H ild e b ra n d , H. 0 . F il. Dr, Riksantiqvarie. 77 I iin t z e , Y. Assistent. 90... ...
H io r td a h l, Th. Professor. 7 4 ...
H ir ia k o f f , M. Verkl. Statsräd. 80 ... '...
* H o f fs te d t, H. Disponent. 85 ...
H o lm , G. F il. Dr, Paleontolog vid Sveriges Geologiska Undersökning. 76 ...
H o lm q v is t, P. J. F il. Kand. Amanuens. 91 H o lm s trö m , L. F il. Dr, Folkhögskoleföre- standare. 7 2 ...
Baku, Ryssland.
Örebro.
Stockholm.
Gustafsberg.
Stockholm.
Luleä.
Orlando, Florida.
Helsingfors.
Wien.
Stockholm.
Modum.
Hamburg.
Rejmersholm.
Kärrgrufvan.
Stockholm.
Hellefors.
Lund.
Kristiania.
Stockholm.
Walla.
Kiel.
Helsingfors.
Vexiö.
Stockholm.
Stockholm.
Dannemora.
Kristiania.
London.
Eidets Hytte.
Röros.
Stockholm.
Stockholm.
Nartorp, Börrum Kristiania.
Lund.
Helsingborg.
Stockholm.
Köpenhamn.
Kristiania.
S:t Petersburg.
Schisshyttan, Gräs- berg.
Stockholm.
Stockholm.
Hvilan, Akarp.
7
■*Holst, N. O. Pil. Dr, Statsgeolog. 7 5 ... Stockholm.
■*Hom an, C. H. Stud. 8 9 ... Kristiania.
H o p p e , E. P. P. Käpten, Grufmgeniör vid
Bergsstaten. 77 ... Stockholm.
H u llb e r g , A. Jägmästare. 91... Lycksele.
H u it , 11. Docent. 8 7 ... Helsingfors.
H ä g e rs trö m , K. P. F il. Kand. 89... Vesterâs.
H ä s s le r, O. Overstier. 8 4 ... Ödegarden, Barnie, Norge.
H ö g b e rg , L. A. Bruksförvaltare. 8 5 ... Axmar, Bergby.
H ögbom , A. F il. Dr, Docent. 8 1 ... Stockholm.
Ig e ls tr ö m , L. J. Bergskonduktör. 72... Gras, Sunnemo.
In b e rg , I. J. Kommissionslaudtmätare. 81__ Abo.
Ja n s s o n , J. E. Disponent. 8 6 ... Finnmossen, Ta- berg.
Jessen, A. Cand. polyt. 92 ... „... Köpenhamn.
Johansson, J. L. Pii. Kand. 8 8 ... Upsala.
Johnson, K. E. Pii. Lie. 9 1 ... Upsala.
J u n g n e r, J. G. Bergsingeniör. 8 9 ... Persberg.
J ä g e rs k ö ld , L. F il. Lie. 90 ... Upsala.
J ö n s s o n , J. Fil. Kand. 8 0 ... Stockholm.
K a lk o w s k y , E. Pii. Dr, Professor. 8 5 ... Jena.
K a y s e r, E. Fil. Dr, Professor. 8 9 ... Marburg.
K e ilh a c k , K. F il. Dr, Statsgeolog. 84... Berlin.
K e ille r , D. Disponent. 86... Kafveltorp,Koppar- berg.
K e llg r e n , A. G. F il. Kand., Agronom. 92.. Stockholm.
K ieso w, J. F il. Dr. 92... ... Danzig.
K je lls t r ö m , C. J. O. Underlöjtnant, Karto
graf. 8 3 ... Stockholm.
K lo c k m a n n , F. Fil. Dr, Docent. 8 4 ... Clausthal.
K u re k , C. Frih. 75... Petersborg, Smeds- torp.
K ö je r , K. Bergsingeniör. 86... Kärrgrufvan.
L a lin , C. J. F il. Dr, Läroverksadj. 73... Stockholm.
* L a n d in , J. Handelskemist. 83... Stockholm.
L a n d s trö m , G. Ingeniör. 87... Granefors, Karls- hamn.
L a rs o n , A. Grufmgeniör. 8 5 ... Striberg.
L a rs o n , E. Grufmgeniör. 8 5 ... . Hjuljern, Grängen.
L a rs s o n , A. Ingeniör. 92... Helsingborg.
*L e h m a n n , J. F il. Dr, Professor. 86... Kiel.
L e w e n h a u p t, A. Grefve, Ofverkammarherre. 77 Sjöholm, Katrine- liolm.
L e w in , E. W. Grosshandlare. 9 0 ... Stockholm.
L in d a h l, J. F il. Dr, Director of State Mu
seum. 89 ... Springfield, Illinois.
s
* L in d b e rg , C. Bruksegare. 7 5 ... Karlsdal, Kortfors.
* L in d b e r g , C. P. Bruksegare. 8 6 ... Rockesholm, Kort- fors.
L in d b e rg , I. Kontorschef. 91... Sulitelma koppar- verk, Norge.
L in d m a n , C. S. B. F. d. Kontrolldirektör. 79 Stockholm.
L in d s trö m , A. Statsgeolog. 71... Stockholm.
L in d s trö m , G. Assistent vid Riksmuseum. 74 Stockholm.
L in d s trö m , G. F il. Dr, Professor. 7 4 _____ Stockholm.
L ju n g m a n , A. W. F il. Dr. 76... Tjörn.
L o t t i, B. Dr, Ing. nel R..Corpo delle mi
niere. 8 8 ... . Rom.
*L o v e n , Ch. Med. Dr, Professor, Sekreterare i
Landtbruks-akademien. 8 4 ... Stockholm.
L o v ö n , S. F il. Dr, Professor. 71.... ... Stockholm.
L u n d b la d , A. Ingeniör. 8 3 ... ... Eskilstuna.
L u n d b o h m , H j. Statsgeolog. 8 0 ... Stockholm.
L u n d g re n , B. F il. Dr, Professor. 7 3 ... Lund.
L u n d s trö .m , C. I I. F il. Dr, Bergmästare. 72 Filipstad.
L ö fs tra n d , G. Ingeniör. 78 ... Luleä.
M ad sen , V. Cand. polyt. Statsgeolog. 8 9 ... Köpenhamn.
M e lk e rs o n , J. A. Ingeniör. 86... Bäcka, Orsa.
M o b e rg , C. A. F il. Dr, Chef för Finlands Geol.
Undersökning. 7 4 ... Helsingfors.
M o b e rg , J. C. F il. Dr, Docent. 8 0 ... Lund.
M o rto n , C. Amanuens. 8 4 ... ... ... Upsala.
M ossb erg, C. Disponent. 82... Persberg.
M u n th e , H. F il. Dr, Docent. 86... Upsala.
M ö lle r , H. F il. Kand. 92_... ... Lund.
M ö r ts te d t, S. F. Bergsingeniör. 9 2 _______ Hellefors.
N a th o rs t, A. G. F il. Dr, Professor. 7 3 ... Stockholm.
N a t h o r s t, J. Direktor. 8 9 ... Vindö, Eds bruk.
N a u c k h o ff, G. Fil. Dr, Grufingeniör. 7 5 __ Grängesberg.
N is s e r, E. Grufingeniör. 87... Löfäsen, Qvista.
* N o r d e n s k iö ld , A. E. Frih. F il. Dr, Pro
fessor. 7 1 ... Stockholm.
N o r d e n s k iö ld , G. F il. Kand. 89... Stockholm.
N o r d e n s k jö ld , 0 . F il. Kand. 9 0 ... Upsala.
N o rd e n s trö m , O. G. Professor. 7 1 . . ... Stockholm.
N o r d s tr o m , Th. F il. Dr, Koinmerseräd. 71. Stockholm.
N o r e liu s , 0 . Bergsingeniör. 8 6 ... Filipstad.
N o rs te d t, E. Brukspatron. 8 4 ... Stockholm.
N y b e rg , A. I. Bergmästare. 7 4 ... Säfsjö.
N ym a n, E. F il. Kand. 8 8 ... Upsala.
O lb e rs , E. W. Adjunkt. 7 3 ... Lund.
O lb e rs , T. B. Ingeniör. 8 3 ... Stockholm.
«5
*P a lm , S. Konsul. 83 ...
*P e rs s o n , N . Konsul. 9 2 ...
P e te rs s o n , W. P il. Dr. 8 6 ...
P e te rsso n , P. Käpten vid "Vag- ocli Vatten- byggnadskären. 85 ...
P e tte rs s o n , A. L. Th. Civilingeniör. 72...
P ost, H arap u s v o n , Fil. Dr, Professor. 72...
P o s t, H ans v o n , Grufingeniör. 8 0 ...
* P r o s c h w itz , C. v o n , Bruksegare. 8 1 ...
R am say, W. Fil. Dr, Docent. 85 ...
R e h n b e rg , 0 . Flottchef. 91...
Re m e lé , A. F il. Dr, Professor. 8 9 ...
R eusch, H. H . F il. Dr, Chef för Norges Geol.
Und. 7 5 ...
R e u te rs w ä rd , P. O. Hofmarskalk. 89____
R in g iu s , G. E. F il. Dr, Adjunkt. 8 9 ... . R osen, P. G. F il. D r, Professor. 9 0 ...
R u d b e c k , Sofia. F il. Kand. 92____ ______
* R u d e liu s , C. F il. Dr, Föreständare för Ätvida- bergs kopparverk. 9 0 ...
R ördam , K. F il. Dr, Statsgeolog 87...
S a h lin , C. A. Grufingeniör. 9 1 ___ _______
S and a hl, O. Th. Med. Dr, Professor. 7 2 __
S a ndeberg, H. Löjtnant. 81 ...
S a ntesso n, C. O. B. F il. Dr, Grufingeniör vid Bergsstaten. 7 8 ... ...
S a ntesso n, H. F il. Dr, Kemist vid Sv. Geol.
Und. 72...
S ch eib e, R. Fil. Dr, Bezirksgeolog. 9 2 ...
S ch iö tz, O. E. Professor. 88...
Schuialensée, G. v. Bokhällare. 83 ...
S c h m id t, A. T. Grufingeniör. 9 1 ___ _____
S ch ou g h, J. 0 . F il. Kand. 91...
Schough, R. Major vid Väg- och Vattenbyggnads- kären. 82 ...
S ch ro e d e r van der K o lk , ,T. L. C. F il. Dr, Privatdocent. 91...
S c h rö d e r, H. F il. Dr, Statsgeolog. 8 9 ...
S chw artz, V. F il. Dr, Disponent. 7 8 ...
* S c h ö n la n k , W. Fabrikör. 8 2 ...
S e b e lie n , J. Docent. 8 9 ...
S e d e rh o lm , J. J. F il. Dr, Statsgeolog. 88...
S e g e rb e rg , K. O. F il. Kand. 9 2 ...
S e lig m a n n , G. F il. D r. 8 2 ...
S e rn a n d e r, J. R. F il. Kand. 88...
S id e n b la d h , E. F il. D r, Öfverdirektör. 7 1 ...
Austin, Texas.
Helsingborg.
Stockholm.
Surahammar.
Lysaker, Kristiania.
Ultima, Upsala, Degerhamn, Södra
Möcklebv.
Floda.
Helsingfors.
Byske.
Eberswalde.
Kristiania.
Stockholm.
Ystad.
Stockholm.
Stockholm.
Atvidaberg.
Köpenhamn.
Falun.
Stockholm.
Stockholm.
Filipstad.
Stockholm.
Berlin.
Kristiania.
Stockholm.
Ammeberg.
Upsala.
Sofiedal, Geile.
Deventer.
Berlin.
Ofverum.
Berlin.
Aas, Norge.
Helsingfors.
Lund.
Coblenz.
Upsala.
Stockholm.
10
S ie g e r, 11. F il. Dr. 9 1 --- --- --- S ilf v e r lin g , C. J. A. Kapten. 87...
S ilfv e rs p a r r e , W . W. Kapten. 85...
S jö b e rg , N. Jägmästare. 8 7 ...
S jö g re n , A. Fil. Dr, f. d. Bergmästare. 71..
*S jö g re n , H j. Professor. 7 7 ...
S jö gren , Ä. Grufingeniör. 8 9 ... ...
* S m itt, J. W. Generalkonsul. 7 8 ...
Stahre, L. Professor. 7 7 — ...
S ta ls b e rg , R. F. Ingeniör. 7 4 ...
S te e n s tru p , K. J. V. Statsgeolog. 8 6 ...
S te lz n e r, A. W. F il. Dr, Professor. 9 1 --- S te n b e rg , J. A. F il. Kand. 8 9 ...
S te ve n so n , J. J. Professor. 9 1 --- --- S to lp e , M. Aktuarie vid Sv. Geol. Und. 71 S tra n d m a rk , P. W. F il. Dr, Adjunkt. 85—
S tro k irk , C. G. Ingeniör, Föreständare för kem. Station 85...
* S tr ö m f e lt , F. Grefve, Godsegare. 89 ...
S undberg, J. 0 . F il. Kand. Kollega. 85 — S u n d t, L. Bergverksdirektör. 92...
Svanbeck, P. Trafikchef. 87...
Svedm ark, L. E. F il. Dr, Statsgeolog. 76 — Svenonius, F. V. F il. Dr, Statsgeolog. 76...
S ä rn s trö m , C. G. Lektor. 85... ...
Söderbaum , I I. G. Fil. Dr, Docent. 8 6 ...
Tam m , A. W. F il. Dr, Kontrolldirektör vid K.
Myntet. 7 1 ... ...
T a m m e ia n d e r, S. Ingeniör. 86 ... . T h e se n , G. Amanuens. 9 2 ...
T h is e ll, A. G. Disponent för Gellivara bolag. 90
* T h o r b u rn , R. Grosshaudlare. 8 4 ...
T h o ro d d s e n , Th. Adjunkt. 83... ...
T h u lin , C. A. Stud. 92...
* T ib e r g , H. V. Disponent. 72 — ... . T o lf , R. Assistent vid Svenska Mosskultur-
föreningen. 9 0 ...
T o r e il, 0 . F il. Dr, Professor, Chef för Sv. Geol.
Undersökning. 7 1 ... ...
T r o iliu s , C. O. F. d. Generaldirektor. 71 ...
T ry b o m , F. F il. Lic. Förste Fiskeriassistent. 88
* T ry s e n , A. Bergmästare. 77__...
* T ö rn e b o lim , A. E. F il. Dr, Lektor. 7 1 --- T ö r n q u is t, S. L. F il. Dr, Lektor. 71--- U lf f e r s , E. Grufingeniör. 77...
U ssin g , N. V. Cand. Polyt., Docent. 8 8 ...
Wien.
Ostersund.
Stockholm.
Asele.
Filipstad.
Upsala.
Port Limon, Costa Rica.
Stockholm.
Stockholm.
Kongsberg.
Köpenhamn.
Freiberg, Sachsen.
Upsala.
New York.
Stockholm.
Helsingborg.
Ilernösand.
Stockholm.
Kristineham n.
Santiago.
Karlshamn.
Stockholm.
Stockholm.
Stockholm.
Upsala.
Stockholm.
Helsingfors.
Kristiania.
Gellivara.
Uddevallß.
Reykjavik, Island.
Upsala.
Längbanshyttan, Persberg.
Jönköping.
Stockholm.
Stockholm.
Stockholm.
Luleä.
Stockholm.
Lund.
Höganäs.
Köpenhamn.
Y a tte r , F. Bergdirektor. 91 Sulitelma koppar- verk, Norge.
V e d h o lru , H. A. Bergsingeniör. 9 1 ... » » V e s te rb e rg , K. A. F il. Dr, Lektor. 8 6 ... Ultuna, Upsala.
V ib o rg h , J. G. Professor. 8 4 ... Stockholm.
V o g t, J. H . L. Professor. 8 2 ... Kristiania.
V ra n g , C. A. Grufingeniör. 85... Akers styckebruk, Mariefred.
a d s te in , A. F il. Dr, Disponent. 77... Bjuf.
fern, C. F. F il. Dr, Bruksegare, f. d. Stats-
räd. 7 2 ...-... Stockholm.
a hn scha ffe , F. F il. Dr, Professor. 8 4 ... Berlin.
a llin , K. F il. Dr, Lektor. 8 0 . ... Karlskrona.
a llr o t h , C. A. Kontrollor vid K. Myntet. 83 Stockholm.
e d b la d , D. Landtbruksingeniör. 92--- Kalmar.
e ib u ll, M. F il. Dr. 8 2 ... Alnarp, Äkarp.
e n d in , W. Disponent för Gyttorps krutbruk. 90 Gyttorp.
e n n e rs te n , 0 . W. Stud. 92... Upsala.
e n s trö m , O. Bergsingeniör. 87 — ... Marquette, Mich.
e s tb e rg , C. F. Bergmastare. 7 5 ... . Knu^sberg, Nora.
e tte rd a l, G. L. Grufingeniör vid Bergssta- ten. 75... Falun.
ib e l, S. E. Bergsingeniör. 87... Ammeberg.
ic h m a n n , A. F il. Dr, Professor. 8 6 ... Utrecht.
iik , F. J. F il. Dr, Professor. 7 4 ... Helsingfors.
im a n , C. F il. Kand. 89 ... ... Upsala.
im m e rs te d t, A. Professor. 7 7 ... Stockholm.
W itt , T. Grufingeniör. 79... Falun.
* Ä k e rm a n , A. R. Generaldirektor. 75... Stockholm.
Ö berg, P. E. W. F il. Dr, Grufingeniör vid
Bergsstaten. 7 4 ... ... Filipstad.
Ö b erg, V. F il. Dr, Folkhögskoleförestandare. 73 Tranäs.
Ö yen, P. A. F il. Kand. 9 2 ... Kristiania.
Föreningen räknar vid ingängen af fir 1893:
Korresponderande ledamöter... 17 Ledamöter... ... 308
Summa 325.
12
Geologiska Föreningen u tbyter publikationer med följande Institutionen och sällskap m. fl.:
Adelaide.
Baltimore.
Berlin.
R o ya l Society o f South A u s tra lia . Johns H opkins U niversity.
K . Preussische geologische Landesanstalt.
Deutsche geologische Gesellschaft.
Gesellschaft f ü r Erdkunde.
Gesellschaft naturforschender Freunde.
F rie d lä n d e r & Sohn.
Bonn. « N a turhistorischer Verein der Rheinlande.
Bordeaux.
Budapest.
Danzig.
Edinburgh.
Elberfeld.
Greifswald.
Güstrow.
Société Linnéenne.
K . Ungarische geologische A nstalt.
N aturforschende Gesellschaft.
Geological Survey o f Scotland.
N aturw issenschaftl. Verein.
Geographische Gesellschaft.
Verein der Freunde der Naturgeschichte in Meck
lenburg.
Halifax.
Halle.
Nova Scotian In stitu te o f N a tu ra l Sciences.
K a iserl. Leop. Carol. Akademie der N aturforscher.
Verein f ü r Erdkunde.
Helsingfors. In d u s tris ty r eisen
Kiel.
Krakau.
Kristiania.
Sällskapet f ü r F in la n d s geografi.
Geografska Föreningen.
Naturivissenschaftl. Verein f ü r Schleswig-Holstein.
Académie des Sciences.
Norges geologiske Undersögelse.
Norske geografiske Selskab.
Königsberg. Physikal.-Ökonom. Gesellschaft.
Köpenhamn. F a n m a rk s geologiske Undersögelse.
13 Leipzig:.
Lille.
Lissabon.
London.
Madrid.
Melbourne.
Moskva.
Newcastle.
New York.
Ottawa.
Paris.
Philadelphia.
Pisa.
Rocliester.
Roma.
San Francisco.
Säo Paulo.
Stockholm.
S:t Petersburg1.
Strassburg.
Tokyo.
Toronto.
Tromsö.
Washington.
Geologische Landesuntersuchung Sachsens.
Société géologique du N o rd .
Commission des travaux géologiques du P ortugal.
Geological Survey o f England.
Geological ^Society o f E ngland.
Geologists Association.
Comisión del M a p a Geológico de España.
Geological Society o f Australasia.
Société im périale des N aturalistes.
In stitu te o f M in in g and M echanical Engineers.
Academy o f Sciences.
State U niversity, Albany.
Geological Survey o f Canada.
Ecole nationale des Mines.
Société géologique de France.
Academy o f n a tu ra l Sciences.
Società 1 oscana d i Scienze n a fu ra li.
Geological Society o f Am erica.
R . Comitato geológico <{Ita lia . Società geológica Ita lia n a . C a lifo rn ia Academy o f Sciences.
Commissâo geográfica e geológica.
Red. a f Teknisk tid s k rift.
Svenska sállskapet f o r antropologi och geografi.
Comité géologique de la Russie.
M ineralogisclies Museum der kaiserl. Akademie der Wissenscliaften.
Société des N aturalistes.
Geologische Landesanstalt von E ls a s s -L o th rin - gen.
Teikoku-D aigaku.
Canadian In stitute.
Museum.
United, States Geological Survey.
Smithsonian In s titu tio n .
14
Wellington. Colonial Museum and Geological Survey o f New Zealand.
Wien. K . k. geologische Reichsanstalt.
K . k. naturhistorisches Hofmuseum.
Dessutom öfverleranar.Föreningen sina förhandlingar t i l l London.
Lund.
Stockholm.
Redakt. a f Geological Record.
L u n d s Universitets geologiska institution.
K . Vetenskaps-Akademien.
Sveriges Geologiska Undersökning.
Stockholms Högskolas geolog.-mineralog, institution.
Tekniska Högskolan.
Stuttgart. Redakt. a f Neues Jahrbuch f ü r M ineralogie, Geo
logie und Palceontologie.
Upsala. Upsala Universitets m ineralog.-geol. institution.
Naturvetenskapliga Studentsällskapets Sektion fö r geologi och fy s is k geograf.
Wien. Redakt. a f Geographische Jahrbücher.
GEOLOGISEA FOBENIIGEES
I S T O C K H O L M
FÖEHAOLDTGAB.
B A N D 15. Hüfte 1. N:o 148.
Motet den 12 Januari 1893.
Ordföranden, h r No rdenström, tillkän na ga f:
l:o, a tt Föreningens ledamot generalen och akadeinikern Ax e l
Ga d o l in a flid it;
2:o, a tt Styrelsen t i l l Iedamöter a f Föreningen in v a lt
Studerandena vid Tekniska högskolans bergsskoleafdelning G. Wa l l in och 0 . H . Su n d h o l m,
pä forslag a f h rr Lundbohm och V . Petersson.
Pä forslag a f Styrelsen beslöts a tt med det ingängna äret höja upplagan a f Föreningens förhandlingar frän 800 t i l l 900 exemplar.
H r Sv e n o n iu s holl ett a f kartor, profiler, fotografier och stuffer illustreradt föredrag om Qvickjocksfjellens geologi samt fö ru ts ä ttn in g a r f ö r blifuande bergsbruh.
F ö r a tt belysa de svärigheter, geologen kan hafva a tt kämpa med i dessa tra k te r, redogjordes för de topografiska förhällandena inom de vilda fjellkom plexerna norr om Q vickjock, dar det inom e tt omkring tio qvadratm il stö rt omräde finnes 7 ä 8 toppar af öfver 2,000 m höjd öfver hafvet och ett stö rt antal b lo tt ett par hundra meter lägre; ofta utbreda sig storartade, mer eller mindre sp rickrika glacierfält mellan dessa svärtillgängliga toppar.
Under sädana fürhällanden vore det u rsä ktlig t, om luckorna i
16 MÖTET D E N 12 J A N U A R ! 1 8 9 3 .
v á rt geologiska vetande här blef've stora och a tt mänga fö rh ä l- landen blefve svärtydda. Dessutom hafva berglagren flerestädes undergätt sä genomgripande veckningar, a tt de öfver stora sträc- kor omböjts t i l i hopplattade, liggande slyngor. Exempel anför- des pä lagerkomplexer a f hornblendeskiffer, g ra nu lit och k a lk - sten, som hopböjts t i l i omkring ' / 3 a f den ursprungliga längden.
Dessa stora veckningar visa sig dock icke inom de första rnilen frän liögfjellsskiffrarnes östra randzon. Föredraganden ansäg pä grund a f sina señaste arbeten niest sannolikt, a tt den vid liög- fjellens östra rand utbredda fossilförande H yolithus-zonen i h u f- vudsak motsvaras a f den halfmetamorfiska fyllitserien närmast riksgränsen, samt a tt begge öfverlagras a f glim m erskiffer- och amfibolitserierna.
Järnmalmer uppträda pä flera Ställen och pä olika niväer, men obestridligen niest storartade i det sedan S. G. He r m e l in s
tid kända Ruotivare, om kring 1 ’/ 2 m il N V frän Q vickjock, och i dess fortsättning 1110t N V , Vallatsjberget. M alm ytan har här a f bergsingeniürerne Carleson och Ju n g n er uppskattats t i l i om
kring 300,000 in 2. Föredraganden vitsordade riktigheten a f denna uppskattning men fram höll, a tt man vid bedömandet mäste göra betydliga reduktioner i fö ljd a f de mycket egendomliga veck- nings- och lagringsförhällanden, som föredr. pävisat; emel- le rtid vore m alm qvantiteten onekligen ändock storartad. Som dock malmen är tita n h a ltig , beror fältets fram tid i väsentlig grad pä den lycklig a lösningen a f »titanjernsproblemet».
De sedan början a f 1700-talet ej arbetade silfverfyn dig - heterna närmare riksgränsen vid S ilpa ktjä kko och A lkavare hafva under señaste sommaren ökats genom nagra nya, delvis ganska lofvande fynd vid Juonkartjäkko — i närheten a f Tarraluobbal
— och Kedkevares vestra del. Silfverhalten i blyet vexlar, enligt nyligen utförda analyser, mellan 0.158 och 0.278 %, medan blyhalten i A lkavare och Juonkartjäkko är 83.22 samt i S il
paktjäkko 79.2 6 %. Malmen, som utgöres a f blyglans, magnet- kis och kopparkis, förekommer i gängar och linser a f qvarts inom olika, vanligen fy llitis k a skiffra r; oftast är den nägot
GEOE. FOREN. F Ö R H A N D L. N : o 148. Bd 15. Haft. 1. 17 breccieartad. De in a lm rika nya försvarshögarne vid de gainla grufvorna v ittn a om, a tt dessa ingalunda äro utbrutna. Trots de for närvarande sä try c k ta silfverkonjunkturerna mäste man medgifva, a tt utsigterna for dessa fyndigheter numera ställa sig ojem fürligt gynsammare än under deras gainla period, dä t. ex.
k riite t ännu ej användes vid grufbrytningen och det für eldsätt- ningen använda bränslet mäste forslas milslänga vägar t ili
•öde fjellvidder, da landet i vester oftast var fieudeland och jä m - vä l den lappska befolkningen ställde sig fiendtlig mot sina b ar- bariska förtryckare. Numera förefaller ej ens en järnvägsanlägg- ning i dessa tra k te r vara synnerligen svär. Föredraganden visade jäm väl pro f pä apatit, tciljsten, asbest och talk, som anträffats
inom omradet.
Slutligen päpekades a tt dalgángarne i regeln fö lja a n tik li- naler, a tt frostvittringens ofantliga arbete i dessa tra k te r visar sig pä de branta bergsluttningarna säsoin fasta erosionsryggar, pä manga fjä llvid d e r säsoin »blockhaf» och a tt en egendomlig trappsteg&lik reliefform stundom uppkommer, dä refflornas ocli strykningens rik tn in g a r sammanfalla. Därjemte päpekades e tt egendomligt fa ll a f fa h k a re fflo r och fa ls k stötsida pä R u o ti- vare, de förra uppkomna genom skrumpning a f malmen, den señare genom den starka lutningen hos en veckningsaxel.
Med anledning af hr SVENONII anförande framställde hr TÖRNE- BOIIM i korthet sin uppfattning af det nordligaste Skandinaviens fjell- byggnad och dess förhällande t ili det céntrala Skandinaviens. Frän
•de af SVENONIUS och K. PETTERSEN framställda äsigterna skilde sig hr T. väsentligen däri, att han ansag Hyolithus-zonen i Norrbotten och
■dess fortsättning i Norge, Dividalsgruppen, hvilka de bada nämnda förf. förlagt lägst i fjellserien, ej vara en dennas äldsla, utan en velativt ung, delvis med SVENONII fyllitserie samtidig bildning, som i följd af den utefter östra sidan af den skandinaviska fjellsträck- ningen herskande öfverskjutningen mot SO erhällit sitt nuvarande abnorma läge. PETTERSENS Balsfjordsgrupp ansäg hr T. kunna när- mast paralleliseras med Birikalkens nivä i det céntrala Skandinavien och samme författares »Trotnsö-glimmerskiffergrupp» med seveskiff- rarne därsammastädes.
F rih . No r denskiö ld lemnade meddelande om den tormenta meteorsten, som enligt tidningsuppgifter hade fa llit och tillv a ra -
18 M ÖTET D E N 12 J A N U A R ! 1 8 9 3.
tagits vid Norrebo by i Skogs socken, Helsingland. Pa aftonen den 16 december hade en meteor med s tä rk t sken observerats bade dar och pä andra stallen i Sverige och följande morgon hade e tt par personer tr o tt sig Anna e tt stycke a f den nedfallna meteoriten, h v iik e t stycke dock vid undersökning befunnits vara v a n lig t m urbruk aflossadt frän inre sidan a f nägon eidstad.
Därjärate omnämnde frih . N. a tt för Riksiuusei mineraloglska afdelning förvärfvats e tt stycke meteorjärn, vägande nära 200 kilo, frän Caüon Diablo i Arizona, h v iik e t ganska nära öfverensstäimner med O vifakjärnet frän Grönland. I nägra stycken frän Caüon Diablo hade svarta diam anter (»carbonat») an- träffats, och föredr. anmärkte a tt sädana m öjligtvis äfven kunna finnas i e tt stycke a f O vifakjärnet, som vid försök a tt sönder- säga detsamma visat sig ega en ovanligt stör härdhet, sä a tt stickmaskinens stäl b lifv it förstördt.
H r H. Sjögren omnämnde i anslutning härtill, att en i Kyss- land funnen meteorsten äfven befunnits iunehälla diamant.
H r Högbom redogjorde för nägra a f honom paträffade fossil—
förande interglaciala bildningar i Jem tland och visade prof a f lera, som innehäller maskspär samt lemningar a f mossor m. m.
Sekreteraren anmälde t i l i intagande i Föreningens förhand- lingar följande uppsatser:
1. A . G. Högbom. Interglaciala bildningar i Jemtland. 2.
A . Bl y t t. Skrivelse i anledning a f G. Anderssons upsats om kvartsere klim atvexlinger. 3. A . E. Tornebo hm. Om k a lk - stenen i Gausdal och om B irik a lk e n . 4. W . Petersson. Nägra meddelanden om R uotivare m alm fält i Norrbottens län. 5. H.
Sjö gren. En ny järnm alm styp representerad a f R uotivara m alm berg.
Sedan förra m ötet bade N:o 147 a f Föreningens fö rh an d lin - gar b lifv it fä rd igtryckt.
GEOL. FOREN. FÖRUANDL. N:o 148. B d 1 5. H a f t. 1. 19
Om kalkstenen i Gaus dal och 0111 Birikalken.
A f
A . E . Tö r n e b o h m.
Redan pá Kjer u lfs ka rta öfver det Söndenfjeldske Norge (1866) finnes inom sparagm itfältet krin g V . Gausdal kalksten u tm ä rkt. Denna kalksten omnämnes äfven i sarnrne författares
»Udsigt» (1879). Señare har Bjö r l y k k e utförligare b eskrifvit den och dess nännaste oingifning med anledning deraf. a tt han fu n n it g raptoliter i nagra skiffrar, som ligga pá en nägot högre nivá än kalkstenen.1 I denna lyckades Bjö r ly k k e deremot ej a tt finna nagra försteningar, men lian anser den dock tillh ö ra prim ordial, H an säger nemligen: » A t den im id le rtid tilhö re r p ri- m ordialtiden tö r vel siges med bestemthed, men neppe dens oeldste lag.» Kalkstenens m äktighet kan, enligt Bj ö r l y k k e, uppgá ända t i l i 120 in, och da d e rtill dess öfver- och under- liggande lager förete r ä tt mycken petrografisk vexling, syntes det mig vara vä rd t a tt försöka, huru längt denna lagerkomplex künde följas sasom en ledträd i sparagmitfältets invecklade byggnad. I detta syfte företog ja g sistlidne sommar nägra s trö f- täg i trakterna norr och söder om Gausdal. Innan jag öfvergär t ili de resultat, som dervid vunnos, torde det dock vara nödigt a tt nägot närmare redogöra för den ofvannämnda lagerkomplexen i V . Gausdal.
Det fä lt a f grä sparagmit med inlagringar a f lerskiffer, som utbreder sig kring Lilleham m er, fo rtsätter i nordvest upp t i l i
Graptolitförende skifere i vestre Gausdal.
2 0 A . E. TÔ RNEBOHM . K A L K S T E N E N I G A U S D A L OCH B IR IK A L K E N .
Gausdal. 1 det líela âr denna bildning înycket lik fo rm ig ; mot N Y synas dock skifferlagren blifva a llt maktigare. I Gausdal ofverlagras den a f en grof ocli bard sparagmit utan skift’erlager, men med an mer, an mindre m aktiga lager a f konglomerat.
Bóllam e i dessa konglomeratlager bestâ mistan uteslutande a f grâ g ranit, smâkornig t i l l medelgrof, stundom nâgot flasrig. I de undre lagren aro bóllame i regeln linsform iga ocli stora — anda t i l l ett par meter langa; i de ofre lagren deremot mindre och niera rundade. Pâ e tt stalle, ofvanfôr Evenvold i V . Gausdal, sag ja g en ko nta kt mellan konglomeratet ocli den underliggande skiffern, hvilken ko n ta k t genom sin ojemnliet tycktes antyda, a tt skiffern b lifv it nâgot deunderad innan konglomeratet aflagrades.
Ofvanpá konglomeratet fo lje r kalkstensbildningen bestáende a f tiita , nier eller mindre morka, mestadels orena och dolom i- tiska kalkstenar vexlande med kalksandsten ocli k a lkig skift’er.
Ofverst âr kalkstenen delvis breccieartad.
Omedelbart ofvanpa kalkstenen traffade jag e tt foga m ak- tig t lager a f grof, grâ sparagmit med siná bollar a f qvarts och granit. Sedan fo lja vexlande lager a f lerskiffer och qvartsit, den señare dels ljus, deis bláqvartsartad. Derpá kommer en m aktig skitterbildning. Det var i denna soin Bjô rlykke fann graptoliter hantydande pâ ofre delen a f undersilur. I hela denna lagerfôljd âr stupningen ganska regelbundet fla ckt mot N V . 1
Frân V . Gausdal fo rtstryke r kalkstenen mot N O under Bjorga fjá ll. Den âr vidare synlig vid den N Y om detta be- lâgna Vessie sâter och sticker sedan upp pâ bada sidor om Skeiskampen, under hvilken den antagligen bildar en skal. V i dare ar den synlig nedanfor Kiliknappen, der Kjer u lf angifver kalksten med underliggande konglom erat.2 Nâgot nordligare, vid Bon sâter, trâffas kalkstenen âter, sâsom Kjerulf ock upp- gifver, och under densamma finnes afveii lia r konglomerat. Se
dan gâr lagret râ tt mot nom; bade kalksten och konglomerat Annas i Seggelstadkampens ostra fot. Fiiljande nâmnda fjálls
’ Om denna lagerfôljd se vidare Bj o r l y k k e’s ofvan citerade uppsats.
2 Udsigten s. 17.
GEOL. FOREN. F Ö R H A N D L. N:0 148. B(1 15. Haft. 1. 21 böjning mot N Y är kalkstenen vidare synlig vid Strande säter och N y säter, men längre lia r jag ej lyckats följa den ät detta ka ll. 1 denna tr a k t öfverlagras kalkstenen a f en vacker och temligen m äktig bläqvarts. Denna b ild ar V om N y säter en i O V :Iig rik tn in g förlöpande sadel, hvars norra del dock synes vara sänkt genom en längsförkastning. Antagligen är det denna som orsakat kalkstenens försvinnande. V id Baal säter, 5 km V om N y säter, förekommer visserligen en m äktig kalksten, men den ligger, sä vidt. jag kunnat finna, ofvanpä bläqvartsen, och jag kan derför ej parallelisera densarnma med den i fraga varan de. Pä m otsatta sidan a f hufvuddalen, vid Fodvang, äro bade kalksten ocli konglomerat m ä k tig t utbildade; de ligga här skälform igt under Opsaläsen.1 Under konglomeratet kommer, vid Tronisa elf, en m örk, delvis alunskifferlik skiffer.
Nordligare, vid och i närheten a f Nordan, N om liingebo, tinnas äfven nägra kalkstensförekomster, som möjligen tillh ö ra den i fraga varande kalkstensnivän, men lagren äro här sä pres- sade och omkastade, a tt identifieringen b lir osäker. Jag v ill derför icke söka fö lja kalkstenen längre ät detta hall, utan ä ter- vänder t ili Gausdal för a tt derifrän fö lja den mot söder.
Vester om V . Gausdal gär kalkstenen upp i den derstädes belägna höjden och är flerstädes blottad vid Forset säter. V i dare finnes den vid Skjelbred säter, och Ö om Skjelbred vand säg jag äfven kalkstenens liggande konglomerat. Längre söder u t är kalkstenen synlig pä flera stallen, säsom vid A a tje rn säter,
1 I konglomeratet pä N:a sidan af Opsaläsen bestä bollarne öfvervägande af en hvit, tat, smäsplintrig bergart, som har ett i viss man breccieartadt ut- seende i det att smä, mestadels blott nägra m illim e te r länga, täta, matthvita par- tie r ligga inbiiddade i en mera grähvit och ej f ü llt sä tat, i viss belysning nägot skimrande mellanmassa. I mikroskopiskt preparat b lir denna senare lä tt genom- skinlig och visar sig bestä af fin fjä llig muskovit och ytterst fingrynig qvarts i ojemn fördelning. De hvita, matta partierna ater synas i slipprof grä och föga genomskinliga. De bestä af ett fint aggregat af kortstängliga individer af ett stärkt ljusbrytande, men mycket svagt dnbbelbrvtande mineral, möjligen zoizit.
Bergarten bär tydliga spar af att hafva b lifv it sträckt och krossad, och dess nu- varande beskaffenhet är säkerligen ett resultat ef en genomgripande metamorfos.
A f hvad natur den Ursprungliga bergarten varit, vägar jag ej afgöra.
