Sources fo r the H istory of Swedish Roads.
The w rite r gives a prelim inary survey o f prim ary sources, which are found m ainly at the central libraries and archives in Stockholm and U p p sala, in the firs t place Krigsarkivet and the Archive o f Lantmateristyrelsen.
These documents are complemented by researches in the fie ld and notes due to popular tradition. A complete bibliography o f the subject w ill be given in this review in the course o f 1936.
Ö V E R S I K T E R O C H G R A N S K N I N G A R
H a n d w ö rte rb u c h des deutschen A b erg lau b en s. Von E. H o f f - m a n n - K r a y e r und H a n n s B ä c h t o 1 d - S t ä u b 1 i. W a l
ter de G ruyter & Co, B erlin und Leipzig 1927 f f .
Detta monumentala, välkända verk, varav första bandets första hafte utkom fö r om kring ätta är sedan, har nu fo rts k rid it in pä sitt sjunde band, varmed ej mindre än 72 haften seit dagen. D et senast utkomna bandet slutade med art. P flu g b ro t (av K u rt Heckscher).
M an kan o m ö jlig t undgä att fattas av en känsla av ve rklig beundran fö r det raska, regelbundna utgivandet av detta gedigna och fö r alla tiders ku lturforskn ing ovärderliga arbete, varigenom Tyskland dokumenterar sig säsom primus pä den inhemska folktroforskningens verksamhetsfält.
En mängärig ekonomisk depression har icke avskräckt den ansedda och fö r- nämliga förlagsfirm an frän att, trogen sina traditioner, väga sin insats.
A tt titelbladet t i l i detta storverk bär namnet pä den nuvarande europei- ska folklivsforskningens grand old man är som sig bör, ej minst om man tar i betraktande dennes nitiska utgivarskap av Volkskundliche B iblio
graphie under mänga är. T y detta är fö r här i fräga varande verk uppenbarligen ett väsentligt och betydande förarbete.
Jag har redan, när det första haftet av Handwörterbuch des deutschen Aberglaubens utkom, ägnat det en re la tivt u tfö rlig anmälan i den da ännu frän Nordiska museet utkommande tidskriften Fataburen (1927, s. 193 f f . ) och senare under ärens lopp kortare omnämnanden i samma tidskrifts sista ärgängar. D et künde vara frestande att här — i en annan kulturhistorisk tid s k rift — göra nägra upprepningar, men detta fä r efter föregäende anvisning anstä. A tt göra den ena eller andra medarbetaren t i l i speciellt objekt fö r en kritisk undersökning vore ej blott vanskligt utan kanske även godtyckligt. Den gedigna »handboken» har dessutom under dessa senare är vunnit stadgat anseende och kom m it allm änt i bruk hos de svensktalande folklivsforskarna saväl i Finland som Sverige.
Den fö r nu sedan länge inom den vetenskapliga litteraturen sin egen talan..
E m e lle rtid kan jag icke motstä fresteisen att här begagna tillfä lle t att fästa uppmärksamhet v id en särskild gren av folksedforskningen. Säsom
O v e rs ik te r och g ra n skn in g a r 215 redan sagts, avslutas band 6 med en artikel om plogbröd. Detta är uppenbarligen ett kultbröd av hög älder och av heit hedniskt väsen. Och det har manga anförvanter, härstammande frän lika äldriga anor. Den specialforskning, som sysselsätter sig med dylika kultbröd, kallades av sin upphovsman, den framstäende klassiske arkeologen Chr. Aug. Lobeck (1781— 1860), pemmatologi (av grek. pemma = högtidsbröd, ku ltb rö d ). objektivt hällna a rtikla r: Brot, Gebäck, Gebildbrote, Kuchen, Bretzel, Knaufgebäcke, Fladen, M artinshorn o. s. v. i Handwörterbuch erhäller man en god fram ställning av pemmatologiens nuvarande ställning och rön. D et är pä tiden, att denna forskningsgren mera systematiskt och in- trängande uppmärksammas även i Sverige, dar v i möta säväl v id äker- bruket som vid boskapsskötseln förbundna intressanta företeelser av denna kategori. arbete gäller själva dispositionen. I förlagsreklamen framhälles, att verket ger en fullstän dig fram ställning av tysk Volkskunde, och i utgivarens über jenen Zeitbildungen andere, stärkere und zeitlosere Mächte stehen, in denen die M öglichkeiten und die Grenzen alles Geschehens vorge
zeichnet sind». För att komma dessa »makter» pä sparen synes man
216 lunda jaktens och fiskets historia, boskapsskötselns och äkerbrukets ut- veckling, matberedningens och handslöjdernas skiftande utform ning, varu- distributionens och transportens olika metoder. M an tro r sig alltsä kunna fä ett begrepp om den tyska folksjälen utan att veta nägot om hur denna formats i kampen om det dagliga brödet!
F ö r att redan i verket sjä lvt finna uttalanden, som ange det oriktiga i en d y lik stympning, kunna v i gä t i l i A d o lf Helboks vä rd e fu lla bidrag
»Volkskunde und Siedlungsgeschichte». Gentemot Spamers nyss anförda citat bör följande mening hos H elbok understrykas (och detta kraftigare än vad H . sjä lv är böjd att g öra): »Gewiss d a rf nicht alles in Seele und Rasse gesucht werden, staatliche Form , politisches Schicksal, wirschaft- liehe Dinge spielen ja auch m it.» H elbok betonar och exem plifierar ocksä gäller naturligtvis mera konstaterandet av forskningens frih e t och redak- tionens objektivitet v id fö rfa tta ru rva le t än att icke olika meningar i
sak-1 Anmälaren har berört den tyska traditionsforskningens politiska ställning i en artikel
»Nazism och folkkunskap», in fö rd i Stockholms Tidningen-Stockholms Dagblad 3 1 /10 1935.
Ö v e rs ik te r och g ra n s k n in g a r
f i ägoi kunna finnas pä enskilda punkter. Om den tendens t i l i överskatt-
schichtlichen, landschaftlichen und soziologischen Bindungen zu sehen»
en synpunkt som fö r nyare svensk forskning synes ganska sjä lvklar M e d sin stora beläsenhet och sin intim a inlevelse i fo lk lig t tänkesätt har Mackensen i sin uppsats kunnat föra in folksedens skenbart sä brokiga v irrv a rr under samlande och klarläggande synpunkter.
D e t vore bryskt att begära, att de olika bidragen i ett sä stört samlings- vei k som D ie deutsche Volkskunde skulle utvisa nägon utpräglad en- hetlighet. H ä r finnas materialbeskrivningar, redogörelser fö r metodik, sammanstäl lande översikter men ocksä i stör utsträckning omfattande p ri- märundersökningar. H e it n a turligt kan man här utläsa vad tysk tradi- tionsforskning längst och mera intensivt sysslat med. Vad som av en rad olika framstäende forskare säges om den fo lk lig a diktkonstens olika arter är fö lja ktlig e n vida mer djupgäende än de fram ställningar som ägnats bildkonsten. Dessa senare — inlednings- och keramikkapitlen undantag- na — äro närmast materialredogörelser (utan b ild e r!). Historiska syn
punkter möter man däremot i r ik lig mängd i Bruno Schiers omfattande bidrag »Das deutsche Haus»; huru fast sedan dessa äro grundade vägar den som icke är specialist ej yttra sig om.
Andra delen av D ie deutsche Volkkunde utgöres av ett p ra k tfu llt planschverk med korta orienterande texter. Särskilt folklivsbilderna er- bjuda n ytt och orig in e llt material, och urvalet understryker utgivarens
F Ö R E N I N G S M E D D E L A N D E
Fören ingens höstsam m anträde.
U nder ordförandeskap av generaldirektör G. M a lm h ö ll Föreningen fö r svensk kulturhistoria den 22 Oktober i Nordiska museet sitt sista sam- manträde fö r äret.
Programmet upptog ett besök pä museets tillfä llig a utställning »Brygd», varvid t. f. styresmannen intendent S. W a llin hälsade föreningen välkom - men och redogjorde fö r hur utställningen m ö jlig g jo rts genom Svenska Bryggareföreningen. Disponent Steil Simonsson — initiativtagare t i l i u t
ställningen — intendent Gösta Selling och föreningens sekreterare demon- strerade därefter utställningen. E n serie grupper äskädliggjorde de olika arbetsmomenten i brygden, säsom denna försiggätt i hemmen: »frän körn t i l i m alt», »frän m alt t i l i vört», »frän vö rt t i l i öl» och »ölet tappas», fig . 1.
M e d bilder och verktyg belystes även tunnbindarens arbetsprocedur vid en öltunnas tillkom st. I det utställningsrum, som ägnats ät brygden som hantverk och industri, fig . 2, dominerade den stora modellen av Krönleins bryggeri i T rollhätta n. H ä r utställdes i övrigt bl. a. ölprovare, ölpoletter, modeller av kölnor ävensom äldre svensk bryggerilitteratur. B ild 3 visar en rekonstruerad interior frän Stockholms bryggarmästares samlingslokal v id sammankomsterna inom ämbetet. M it t pä bordet tronar ämbetets läda, som härstammar frän 1600-talets m itt, en symbol fö r yrkesbrödernas gemenskap. I anslutning t i l i interiören hade sammanförts en del andra minnen frän bryggarnas skräorganisationer i olika stader: skräkistor, proto- kollsböcker och räkenskaper. Utställningen omfattade även olika typer av dryckeskärl. Särskilt m ärklig är den stora sanding av dryckeskärl frän 1500-talet, som Nordiska museet äger och vars förnämsta pjäs är den enorma svarvade träbollen frän T ure Pederson Bjelkes gravöl 1520.
Som exempel pä gammaldags dryckesseder hos allmogen hade ett bord anordnats fö r bystämma, »grannöl», i Västergötland. H ä rv id dracks ölet u r s. k. snibbskälar. E n typologisk utställning av olika dryckeskärl äskäd
lig g jo rd e , hur samma form er äterfinnas i växlande material, samtidigt som den visade, hur än det ena än det andra materialet va rit det form bildande:
m etallform er gä igen i allmogens enkla träkalkar, under det att ä andra sidan dess laggade kannor äro urtypen fö r tennstopet. E n samling
prakt-\
F ig . 2. B rygden som hantverk och in d u s tri.
220 F ö re n in g sm e d d e la n d e
F ig . 3. Stockholms b ry ggareämbetes skraminnen.
exemplar av dryckeskärl av silver och glas kompletterade denna del av utställningen.
I ett avslutningsanförande betonade föreningens ordförande önskvärd- heten av att Nordiska museet sattes i tillfä lle att ge en utställning som denna även en permanent form .
V id den e fte rföljand e supen ä Skansens N y lo ft käserade f il. kand.
J. E. A nderbjörk t i l l en film frä n »En resa A frik a runt 1934— 35».
5 Ü l f e O m
M e d le m i f ö r e n in g e n f ö r s v e n s k k u lt u r h is t o r ia
e r h ä l l e r