?
)
J
""r / ,?, ....
. ;?:'., 'i'j/
... ?'
I :'
,{'?
U TC l V E N ???k\
* POL KA? ?NDUSTl'??, ?
OCH HAtJDlLl ... · f'
D I'" i? TEM' NTETb.?: ',.,
"r. ',:,
\
r•
III
I.
o
INNEHALL:
sid.
Gdynias belydelse som hamnstad . . . . o 5
Beskrivning av hcrnnen och hamnanlaggningarna 13
Oms ?+tninqen i Gdynias homn 30
Gdynios kommunikotionsleder o 38
Myndigheter, ?mb e+sverk, institutioner och [lrrnor 49
o.'
1936
,r v
.. UTGIVEN AV POLSKA INDUSTRI- OCH HANDELSDEPARTEMENTET
, I
I .,?
..
'.
Ó v e r S a t t a re: S i o m a n S"
p a s t orD. C e d e r b e r g
Grafiska framstallnlngar fran
Leonard Tetzla??
Forlag: Instytut
stwowej Szko?y
Wydawniczy p a?·
Morskiej, G d y nia
•
Fotografier u t Ló r xi c av
D O m P r a s y S. A., War 5 z a w a
Boktryck Iran Morskie
Zak?ady Graficzne,
Wydawnicze G d y n i (I
(
GDYNIAS BETYDELSE SOM
HAMNST AD.
Den ?otala varutrafiken i Gdynias hamn ·uppnadde
ar 1935 en omsCit?ningssiffra av 7.474.444 ton, viiket
bekrCiftar den regelbundna ókninqen av sjofarten och
..
Gdynias rangplats bland osfersjohamnarna. Sedan 1933
ar Gdynia n?rnliqen med hCinsyn till varutrafikens stor-
lek den ledande baltiska hamnen och den fjar?e av kon-
tinen?ens hamnar efter Rotterdam,' Hamburg och Ant-
werpen. ...
Orsakerna till denna storar?ade u?veckling av den
polska hamnen aro framst att soko i Polens stora intres- ..,
se av óstersjólorbindelser men darjamte i Polens gynn.
samma geografiska lage mellan Ósrersjón och Svarta
Havet.
For en undersókninq av Gdynias nuvarande s?allning •
och betydelse som hamns?ad aro [óljcnde orns+dndiqheter
av grundlaggande betydelse:
1) Hamnens andel i utrikeshandeln och darav fol-
jande ekonomiska betydelse fOr Polen.
2) Gdynias betydelse som Iormedlcre i trensito-
trafiken - som genomfartsor? i det ,internationella va-
ruutbytet.
GDYNIAHAMNENS BETYDELSE I POlENS UTRIKES-
HANDEL.
'{
Varldskriget skapade stora Iórondrtnqor i de eko-
nomiska forhallandena óverhuvud i vdrlden. For det ?ter-
uppst?ndno Polen oppnude sig sv?riqheter for handeln
óver granserna mot óster och vós?er. DartiII kom mer ,
..
I
5
att landets ekonomiska uppsving gjor? det nódvdndiqt for
Polen att uppsókn nya avsattningsmarknader och att kny.
ta direkta hondelsjorblndelser med ovldqset liggande
ander. Darfor mcis?e Polens uppbloms?rande varuutbyte.
I nrik?as pci den enda vag, som s?od óppen - sjovdqen
Under scidana oms+?ndiqhe+er ??alldes Polen iniór frcigor.
som voro ovqoronde for dess ekonomiska oberoende.
Det blev nódv?ndiq! aft skapa en oavhangig u?rikeshan-
dei och i folid ddrov bygga upp siofartsforbindelser, som
tidigare saknats.
De atgarder inom den polska handels- och sjójorts.
politiken, som for det?a andamól blivi? no dvdndiqo. ha
fort med si] en ansenlig ufveckling av varuu?by?e? sjóv?.
gen och en s?egring av des s andel i Polens to?ala u?ri-
keshondel. Denna andel, som ar 1922 knapp? uppgick
?ill 7,3%, uppn?dde redan cir 1935 73,4% av kvan?i?e?en
och 62,6% av det sammanlagda varde?. En yt?erligare
\ folid av den polska u?rikeshandelns snabba maritima
orientering var den lika snabba u?byggnaden och ufveck-
lingen av voruo msó+?nlnqen i hamnarna inom de? polska
?ullomrcidet: Gdynia och Danzig.
Dessa hamnars andel i den ?o?ala polska u?rikes-
handeln och u?vecklingen av deras sammanlagda import-
och exportsiffror under de senas?e tre aren framgcir av
foliande uppstallning:
Varumangden*)
Totola Sommanlagd om-
o ut rikes- sa?tning i hamnarno Gdynio Danzig
Ar handeln Da':l.zig och Gdynia
1 000 ton. 1.000 ton I % 1.000 ton. I % 1.000 lon. I %
1933115.342110.640 I 69,4
1934 17.120 12.358 72,2
1935 16.008 11.741 73,4
5.687 I 37,1
1 4.953 132.3
6.724
I 39,3 5.634 32.9
7.1 ? 8 44.5 4.623 28,9
*) Omsattningsaiffrorna angivo net?ovikten. Transito?rofiken ar
e] inbegripen.
6
> -
D Ql
Q.
.. Q.
.-
O
e
D ._
_ c:
Gl E
D
O.s::
•
Denna sam manstallning visar Irornlór alit, huru Gdy-
niahamnens ornsdt+ninq stadig? ókc+s b?de med avseende
pa kvantiteten och v?r det. Dessuto m bestyrker den kon-
tinuiteten i o mldqqninqen av den polska u?rikeshandeln
fran landtrafik till sjó+r oiik. Darjam?e vittnar den till en
viss grad om den polska utrikeshandelns alit stórre obero
ende av rnellonh?nder .
Gdyniahamnens andel i Polens totala utrikeshandel
har med hónsyn till kvantiteten stigit Ir?n 10,3% ar 1929
till 44,5% ar 1935 och med hansyn till vcrdet fran 2,26%
ar 1929 till 42,7% ar 1935.
Gdynias kommersiella utveckling beror ej endast pa
utrikeshandelns medve?et maritima orientering utan ar ock-
sa en foljd av den ansenliga systematiska utvecklingen
av des s procentuella andel i den polska utrikeshandelns
okade utomeuropeiska varuutbyte. Det?a galler bó de
impor?en (78,5% over Gdynia) och exporten (49,5%
over Gdynia).
Det ar Gdynia, som har Iororsokot, att utlandska
hornner s andel i Polens utomeuropeiska varuutbyte mins.
kcts. Delvis har de?ta uppn?tls genom at? sódono va-
ruslag som bomuII, uli, hudar, qorvo mnen, ris, ol je-
raamnen, frukt och atskilliga kolonialvaror m. rn . impor.
terats over direkta linjer till Gdynia.
Bor?sett dór iir?n ar Gdynia i dag den viktigaste
utforse!kanalen for betydande rndnqder polska exportar-
tiklor s?s o rn kol, tra, socker, jarnvaror, kvcvecrnnen, la-
duq?r d suls+ar , sponnrn?l och andra jordbruksprodukter,
koH, r ókto varor, vilt, ag g, smór. Bland impor?va
rorna óver Gdynia markas stora rnunqder av jarnskrot,
jarnmalm, fosfat och svavelkis, farsk och torkad frukt etc.
7
Slutligen ma aven nomnos. aft ha mnstaden Gdynias
Iorbindelser vottenv?qen (Weichsel) med det inre av
I?ndet a?ensom kustfar?en aro stadda i standig utveckling.
HAMNSTADEN GDYNIAS ROLL SOM BASIS OCH
TRANSITOHAMN I DET INTERNATlONELLA MARITIMA
VARUUTBYTET.
De politiska och ekonomiska omvalvningarna i Eu_
ropa ha Ior orsokct uppkomsten av nya internationella
hondelsv? qcr i nya riktningar och i hog grad bidragit till
att oka betydelsen av hundelsvo qorno i Óstersjon.
Sedon Polen fa?t tilltr?ide till havet, [óljde ett beslui-
samt Ir crntrdnqonde Ir?n Polens si da pa Ostersjomark-
naden och en snabb uppblomstring av den polska vcr u-
trafiken via Gdynia och Danzig. Dessa faktorer tala for
att n?rnndo hamnar med ncturno dvundlqhet m?s!e komma
aft spela en betydande roll i transitohandeln och samtidigt
qóro sig gallonde som lagrings - och distributionspla?ser
for sa gott som hela Óstersjon. Pa grund av Gdynias
gynnsa mma geografiska lage i knu?punkten for def nuvo-
rande natet av mellaneuropeiska +rcnsi+ovuqcr kan def
tjana som hamn ej endost for det polska upplandet u?an
óven for t. ex. Tjeckoslovakien, Rumanien. Ungern och
Osterrike.
Av scrskil! stor betydelse ar [r ?qon om transitotra-
fiken frón Skandinavien och Balticum genom Gdynia -
Polen - Rumanien till Orienten och Fjarran Ostern. For
de nordeuropeiska staterna saval som for de vcsteur o.
peiska och engelska hamnarnas varuutbyte med Orienten
ar det den kor?aste och snabbaste vuqen, som redan
framgangsrikt kan tavla med den hi?tillsvarande sjóvóqen
run? Europa. Dessutom gór den kor?as?e och bekv?mcste
vagen fran Nordamerika fili de baltiska staterna, Ruma-
nien, svdvostrc Ryssland och Orienten aveniedes over
Gdynia.
T ack vare de polska jarnvagstariffernas anpassning
efter de inler notione l!o forbinc'elsernos krav (in?ernatio-
nella godstariffer) saval som genom Polens' politik aft
8
•
.. .
?..
!
c C
IV O
""O
"O
?
'0 II)
Ol ?
C
?
O ...a 11)
C Ol
?
E
•
O O
•
:a lf" •
I -..9:
?.
•
gynna fraktvagarna fran och till de po/ska hamnarna, sker
varuutby?et mellan de i Óstersjobac!<enet belagna staterna
och Donou., Balkan - och Levantstaterna snabbt och
eHektivt over Gdynia och det po/ska ornr?det. Denna
trafik ?edes huvudsakligen óver Ivó strókvdqor : den ena
via Zebrzydowice genom Tjeckoslovakien, Ungern, Ju-
goslavien, Bulgarien till det europeiska Turkiet och vidare
óver Bosporen och det asiatiska Turk iet til! Syrien och
Palestina - den andra via ?niatyn Za?ucze genom Ruma-
nien till hamnen Constanza och vidare sjovdqen med den
requlj?ro polska sjójortslinjen [r ?n Constanza till leva nt-
hamnarna JQHa och Haifa. Dessa hondelsvdqcr aro val
organiserade och bil/iga, i rn?nqo fali t o. m. de billigast
mójliqc, och uiqor c darfor en betydande faktor for utveck-
lingen av Gdynias transitohandel.
.
Siffrorna for den hi?tillsvarande transitohandeln over
hamnarna inom det polska tullornróde+, sarski/t over
Gdynia, bevisa, ctt denna stiger betyd/igt trots tlllb oko.
q?nqen i det internationella varuutbytet.
• Ókning ager
rum for b?de den absoluta qo dsrndnqden och antalet
varuslag. Bland transitovarorna markas malm och [orn.
skrot, bomuII, uli, hudar, qorv?rnnen, r ?qummi, frukt, ris,
soja, slld?rukter, sili, kott, malt, cellulo so, tra, oljepro duk.
ter, metal/er, metal/produkter, piat, fosfat, kalisalt, svo-
velkis etc.
Jamte nórnndo transitohandel, som oven ar hcnvisod
till lcndv?qen. ar oven den helt mariti ma transitohandeln
over Gdynia yard ett o mnomncnde. Den mójliqqor es av
Gdynias frihamnszon, som redan Mtt en viss betydelse
som upplc qrinqs. och distributionsomrade, trots att den
annu ej hunnit intaga den plats, som en frihamn i Gdy-
nia bor kunna taga i besi?tning. Denna maritima transi-
tohandel, som tidigare gatt over hamnarna Hamburg,
Antwerpen och Rotterdam, kan bli av avgorande bet y-
delse for hamnstaden Gdynias vidare utveckling
Hit anlanda redan laster av hogvardigt sfyckegods
fran Forenta Staterna fili de baltiska landerna, Finland
och Tyskland, fran Brasilien till Lettland, fran Italien till
Skandinavien, fran Norge till litauen och Lettland, [r?n
Estland till Forento Sta?erna, [r ?n Tyskiand till Sverige,
Ir ?n Egypten till Lettland etc.
lika vik?ig som transitohandeln, sór skilt den mnr i+i-
ma, ar den requljor o linjetrafiken. Gdynia oqer nu óver
femtio linjer, som forbinda Gdynia med over tv?hundro
hamnar, nas?an 0110 mera betydande hamnor i vorlden.
Blond de requljor c linjer som sf ? for Gdynias sjó
{orrstorbindelser. o mbe sór]o tolv Iorbtndelserno med o ster-
sjóhurnncrno, tolv trafikera s?vol nor dsjó- som óstersjó-
homnar, sju cnlop o engelska homnar, tv? orrentho mr.cr ,
fem nordamerikanska, tre sydamerikanska, en syd. och
vnstofrikunako hamnar och siutIigen en asia?iska hamnar.
Mon har till fullo inse?t den be+y delse for Gdynias
utveckling, som uppkomsten av goda kommunikationer
inom landet rnóste aga, vi] ket ej minst ar viktigt for det
internationella varuutbytet.
Darfor utbygger man i rnojliqc sl e rr ?n systemet
med internationella godstariffer, forbattrar godstrafiken,
okor hastigheten i den qenornq?ende transitotrafiken och
upprcttor i den inrikes trafiken sor skllt gynnsamma tarif-
fer for transporter till och [r ?n Gdynia. For samma
andomal finnes vid hamnforvaltningen i Gdynia (Urzqd
Morski) en s?rsklld tariffavdelning, som gratis lamnar
upplysningar om kostnaderna for godstranspor?en mellan
qodsbonq?rdorno i Gdynia och bangardorna i inlondet,
ovenso rn i Oster?ike, Tjeckoslovakien, Ungern. Jugoslavien,
Rumanien, Bulgarien, Ryssland, Levanten samt Donauham-
narna. Hamnforvaltningen meddelar vidare upplysningar
pa varukannedomens ornr ?de, om tulltór or dninqor och
andra restriktioner i utlandet saval som om importbestam-
melserna i 0110 europeiska lander. I de lander, som ha
intresse for trafiken over Gdynio, har Gdynia egna re-
presentanter for propaganda - och upplysningsandamal
I Pro g och Bukorest ha polska statsbanorna gemensam
reprp.sentation for respektive Tjeckoslovakien och Ruma-
nien. I Wien for Osterrike. Budapest for Ungern och
10
l
? c
> Gl
-o
I
...
>- '0
? ?
o o
?..c c
VI E
??
f'
? ,r,
tr
.. 1"
:I-
>
.! 1f-
t
,I- i
s ,-t
A . "-., '.
r Iti •
---
c ... C
(I) (I)
-o :0 Cll
.? C
? ? E
??o!!o
...o :J
C ..c
E -
o -g o
I E..x
Haifa for Levanten representeras endast Gdynias och Danzigs intressen.
Pa de maritima forbindelsernas ornr?de utókcs de
re qulj?rc linjernas antal avensom far?ygsfrekvensen i ham-
nen. Sarskilt be?ydelsefull for Gdynias vidare utveckling
som hamnstad ar dess erkannande som basishamn av de
s. k. konferenslinjerna. Pa det?a sat? jamstalles Gdynia
med de stora vasteuropeiska hamnstaderna Hamburg,
Ro?terdam och An?werpen och erhóller dessutom en gyn-
nad stalIning blond de andra óster sjóhcrnnornc med ha n-
syn fili fraktsatserna.
Det "rangetillagg", som konferenslinjerna vanligtvis
• debitera vid transporter mellan ostersjóhcmncrno och de
v?steuropeisk o hamnarna, utqór ej langre vid skeppnin-
gar frón och till Gdynia i en rad sjofar?sforbindelser som
t. ex. till Vastindien, Nard- och Svdcmerlko etc.
Vad hamnavgifterna betraffar, ar Gdynias hamn en
av de billigaste vid Nord- och Óstersjón. I gallande ta-
riffer ha atskilliga befrielser och nedsnttninqor vidtagits;
daribland ar sarskilt att marka nedsdttninqorno for de
requlj?rn linjerno lika Ior deloktiqc i Iórh?llonde till
andra hamnstader aro kran- och lageravgifterna.
Óppnandet av en frihamn i Gdynia bidrager otvi-
velaktigt till en vidare utveckling av sj6farten. D?riqenorn
skapas ocksó en ny internationell handelspla?s for nastan
hela Óstersjón, sar?kilt for dess ostliga deI. Frihamnen
utvidgar i Gdynia mojliqhe+en for distribuering av transi-
togods fran
-
och till de skandinaviska och baltisko sto..'
terna saval som fran och till de l?nder i só dr o och sydcstro
Mellaneuropa, 50 m bilda ha mnens naturliga uppland.
I frihamnen ha i stor uts+r ccknlnq rnojliqheter till behand-
ling av upplagrade varor saval som befrielse fran alla
tull-, monopol- och skat?avgifter b!ivit lamnade. De existe-
rande formanerna av olika sleg for import, transitering och
reexpor? av i frihamnen inforda voror starka frihamnens
dragningskraft och lagga i oppen dag dess fordelar for
ovannamnda lander.
1 1
Gdynias betydelse óko s aven dcrov att hamnen
redan i dag ar en icke obetydlig upplagringspla?s for
Iexfilr?vor or. s?sorn bomuII, jute m m. Gdynia ager
nornllqen stora konsignationslager for bomulI icke blo?t
for Polen utan dven for flera andra stater, vilka cnv?ndo
Gdynia som hamn for sin slohandel. oe-uu bidroger
den val organiserade och QV Icckrncn ledda vorubehond-
lingen, de direkta reguljar a batforbindelserna med de
producerande lonc?erno sa mt Gdynias sjdlvstdndlqhet
i bomullshandeln - till foljd av upprtitiondet cv orbitro qe
genom forening av de mest betydande bo rnullsintressen-
terna med jordbrukarbanken i spetsen. Óppnandet av
en hudbors i Antwerpen och erkonncnde! av Gdynia som
arbitrageplats i hudhondeln befordrar utvecklingen av
hudin?órsel och hudhandel. Och slufligen skapa de sedan
nagra ar bes+?ende fruktauktionerna e?ter I?rebild av
auktionerna i Hamburg, Kopenhamn och Antwerpen
gynnsamma viIIkor for den ullcndske kóprncnnen for inkóp
av frukt pa Gdynias morknad.
-Hamnens moderna tekniska utbyggnad, dess stora
areal av skyddade lagerhus och dess for speciella óndo-
mai inredda magasin (kvlhus), som lampa sig till Iórvo-
ringsplats for be?ydande mdnqder av alla slags varor,
effektiviteten i de Iórh?llondevls mónqo (77) lastnings-
och lossnlnqscnordninqcrnn. de dag fran dag alit mera
fulIkomliga ser vlceforh?llondeno, alit def ta utqór for kun-
derna faktorer, som garantera en snabb, effektiv och
billig varubefordran.
G
12
· ,
?
r 1
... ";:' dl
Ol dl
O
-
_ -lo:
O ::I
- ...
c: "
O >-
...
1-':::-
BESKRIVNING A V HAMt\lEN
HAMNANLAGGNINGARNA.
OCH
ALLMANNA ANYISNINGAR.
Gdynias hamn ar s?atsegendom och f6rvaltas av
hamns?yrelsen*, som Ivder under industri - och handelsde-
• partementet.
Hamnbygget "fullbordades i sina grundkon?urer redan
slu?et av ar 1935 av det fransk - polska konsortiet** efter
industri. och handelsministeriet utf6rda ritningar.
Hamnarbetena, som pab6rjades 192·4, ha utf6rts
raskt tempo pa basis av en rad olika kontrakt. Dessa
kontrakt ha slutits alit efter hamnens behov av u?byggnad
och omfat?at byggandet av den i havet utskjutande for-
och yt?erhamnen ovensom def pa fastlandet f6retagna
byggandet av innerhamnen***.
Det fjarde arbefssfadie? omletter yt?erligare arbeten
i innerhornnen och vissa pa grund av hamndriftens for-
dr lnqur ?illkomna arbe?en.
") Gdynias hamnstyrelse ar :ett ?rnbe+sverk av andra graden.
som u?óvcr forvaltning av helo den polska kus?en och vid denna belagna
hamnar. Ambet,verk av forsta graden aro hamnkon?oren i Gdynia,
Hel och Tczew.
**) Det fransk -polska konsor?ie? utgores av fOliande firmor:
SociEHe des Construc?ions de Botignolles, Schneider & Co., Soc, An.
Hersen? i Paris, - belgiska : Ackermons et Van Haaren, Antwerpen, -
danska : Hojgaard & Schultz, Kopenhamn. Den polska gruppen, Biuro
Budowlane F. Skqpski i Ska In?ynierowie, S. A. och In?. A. Paszkowski
tillhór konsortie? sedcn ar 1932.
***) Planerande? och kons?ruktionen av en provisorlsk hamn
i Gdynio p6borjades I [cnucrl 1921.
13
D? far?ygskajerna byggdes, tlll?mpodes de moder-
naste me?oderna med jarnbetongskonstruktioner av ?yp
"Kopenhamn" .
Hamnens sam manlagda areal uppq?r f. n. ?ill 10 1 O
har, varav 335 har vatten och 675 har land.
Sammanlagd lcnqd av fcird:ga och under byggnad
varande v?qbrytcre ar 3.948 m.
l.dnqden av fardiga och i bru k tagna kajer u?gor
11.530 m. Vattnets djup vid kajerna ar 6.12 m.
Hamnen oger moderna anordningar for las?ning och
lossning av s?yckegods och massgods. An?alet kranar
ókcs standigt och uppq?r f. n. ?ill 77, vars sammanlagda
effektivite? u+qór 6.000 ton i timmen.
Den effektiva arealen av till forfogande s+?ende la.
gerrum uppq?r fili 203.625 rn '.
Jcrnvcqsspórens lonqd i ha mnen u ppqór fili óver
170 km.
Dessu?om finnas i hamnen Ióljonde indus+riel]c och
andra anloggningar: kylhus, riskvarn, oljekvarn med silo
for raamnen, sponnm?lselevotor, sor le rinqs. och packo
ningsmagasin for ?orkad frukt och sydfrukter, fruktbered-
ninqsonl?qqninqcr. mogningsrum for bananer, kylhus for
fisk och fiskhall, kylhus for sili, anlaggningar for bered-
ning av fisk, e?t varv for byggnad och reparation av
srncrre ?ar?yg, en f1y?docka av 3.500 ?ons barkraft, ett
varv med slip for byggandet av fiskeku?trar och slutligen
olje- och kolbunkringsstafioner.
HAMNENS LAGE OCH NAVIGERINGSFÓRHALLANDEN.
Gdynias hamn ligger pa Danzigbuktens svdvostro
kus? vid Óstersjon pa 54°32' nordlig bredd och 18°34'
ostlig langd Ir?n Greenwich.
Genom sitt geografiska lage har Gdynia fin hamn,
som ar latt aft onlópo, och en redd, som tillóter ankring
óven under s?ormig? vdder.
Den i have? lang? u?skju?ande halvon Hel erbjuder
ett na?urlig? skvdd for v?qor fran oppna sjon avensom
for vind och sjogang fran nordos?.
14
o