Regeringens förslag: Vid minskning eller ökning av graden av sjukersättning eller tidsbegränsad sjukersättning samt vid minskning eller ökning av graden arbetsskade- eller yrkesskadelivränta skall den försäkrade fortsättningsvis få sjukersättning eller tidsbegränsad sjuk-ersättning utan beaktande av det justeringsbelopp respektive den bruttoförhöjning som betalas ut som ett tillägg till arbetsskadelivränta.

Förändringar i övrigt i de förhållanden som varit avgörande för storleken av justeringsbeloppet skall inte föranleda omräkning av detta belopp.

När en person som inte är oinskränkt skattskyldig i Sverige blir oinskränkt skattskyldig här i landet skall justeringsbeloppet inte längre påverka ersättningens storlek.

Promemorians (Ds 2000:39) förslag: I promemorian föreslås endast att vid minskning eller ökning av graden av sjukersättning skall den för-säkrade fortsättningsvis få sjukersättning utan beaktande av justerings-belopp.

Prop. 2000/01:96

142 Remissinstanserna: Inga remissinstanser har haft synpunkter i denna

del.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har ovan föreslagit att omvandlingen av förtidspensioner och sjukbidrag till förmåner enligt sjukersättningssystemet skall ske vid ett enda tillfälle då även de framtida ersättningsnivåerna bestäms. Sjukersättning och tidsbegränsad sjukersätt-ning fastställs i förhållande till den ersättsjukersätt-ningsgrad som gällde för den försäkrades förtidspension eller sjukbidrag. Likaså fastställs ersättningen med hänsynstagande till eventuell arbetsskade- eller yrkesskadelivränta.

Det framräknade justeringsbelopp och den bruttoförhöjning som betalas ut som ett tillägg till arbetsskadelivränta motsvarar värdet av det sär-skilda grundavdraget för folkpensionärer (SGA) för den förmån som den försäkrade har vid omvandlingstillfället. Justeringsbeloppet och brutto-förhöjningen varierar utifrån den kommunalskattesats och det civilstånd som gällde för den försäkrade vid omvandlingstillfället. Justerings-beloppet kan innebära såväl höjning som sänkning av ersättningen medan bruttoförhöjningen, som namnet antyder, alltid är positiv.

Förutsättningarna för rätten till sjukersättning eller tidsbegränsad sjuk-ersättning kan dock komma att förändras. Om den försäkrades arbets-förmåga försämras eller förbättras efter omvandlingen kommer ersättningsgraden att ändras från t.ex. halv till hel eller från hel till halv förmån. I dessa situationer övergår den försäkrade från en ersättnings-situation till en annan inom socialförsäkringssystemet. Regeringen anser att det är den ersättning som är knuten till den aktuella ersättnings-situationen vid omvandlingstidpunkten som bör garanteras den försäkrade. Utifrån detta principiella synsätt är det inte längre motiverat att utge kompensation för eller göra avdrag för det borttagna SGA om ersättningssituationen ändras efter omvandlingen. Vid det nya beslutet om ersättning bör, enligt regeringens uppfattning, följaktligen denna beräknas utan justeringsbelopp. Vidare föreslås att detsamma skall gälla när tidsbegränsad ersättning upphör och därefter utges med en annan ersättningsgrad för en ny påföljande period.

Om den tidsbegränsade ersättningen däremot avlöses av ytterligare en period med samma ersättningsgrad eller om en tidsbegränsad ersättning övergår till att utges i form av en ersättning tills vidare, anser regeringen att ersättningssituationen kan anses vara oförändrad. Följaktligen bör justeringsbeloppet i sådant fall även i fortsättningen reglera ersättningens storlek.

Även i det fall en försäkrad, som efter omvandlingen uppbär sjukersättning eller tidsbegränsad sjukersättning, får höjd eller sänkt arbetsskade- eller yrkesskadelivränta, menar regeringen att den tidigare ersättningssituationen kan anses ha upphört. Den försäkrade bör således få sin ersättning samordnad med arbetsskade- eller yrkesskadelivräntan i enlighet med de regler som gäller i sjukersättningssystemet.

Det justeringsbelopp och den bruttoförhöjning som framräknas mot-svarar, som redovisats tidigare, värdet av SGA för den förmån som den försäkrade har vid omvandlingstidpunkten. Regeringen anser därför att det med visst fog kan hävdas att justeringsbeloppet och brutto-förhöjningen är knutna till förmånens ersättningsgrad. Till skillnad från de ovan behandlade förändringar som inträffar efter omvandlingen, gäller för senare förändringar av kommunalskatt och/eller civilstånd att dessa är

Prop. 2000/01:96

143 beroende av andra faktorer än sådana som har med ersättningsgraden att

göra. Regeringens principiella utgångspunkt är att det är ersättningen i förhållande till den ersättningssituation som rådde vid omvandlings-tidpunkten som bör garanteras den försäkrade. Därför bör vare sig den framräknade antagandeinkomsten, justeringsbeloppet eller bruttoförhöj-ningen räknas om vid senare förändring av den försäkrades kommunal-skatt eller civilstånd. Ett annat mycket tungt vägande skäl för denna ståndpunkt är att ett system där sådana senare förändringar inte påverkar ersättningens storlek har betydande administrativa fördelar.

I avsnitt 12.7 föreslås särskilda omvandlingsregler för de ersättnings-berättigade som är bosatta utomlands och som av den anledningen antingen betalar en enhetlig skatt enligt lagen (1991:586) om inkomst-skatt för utomlands bosatta (SINK) eller inte alls är inkomst-skattskyldiga i Sverige. För dessa personer medför omvandlingen av förtidspension till sjukersättning att justeringsbeloppet troligen oftast blir negativt och inte sällan med tämligen stort belopp. När en sådan person flyttar till Sverige blir han eller hon oinskränkt skattskyldig här i landet enligt inkomst-skattelagen (1999:1229). Det medför att han eller hon får betala skatt på en ersättning som är omvandlad utifrån andra förutsättningar än för en försäkrad som var oinskränkt skattskyldig vid omvandlingen. Enligt regeringens uppfattning är de skatteeffekter som då uppstår för många ersättningsberättigade inte rimliga. Regeringen föreslår därför att efter att personen blivit oinskränkt skattskyldig i Sverige skall sjukersättningen beräknas utan justeringsbelopp.

13 Ålderspensionsrätt

13.1 Inledning

Reformeringen av ålderspensionssystemet innebär nya principer för såväl beräkning som finansiering av ålderspensionsrätt. I ålderspensionssyste-met tillämpas den så kallade livsinkomstprincipen. Enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP) tillgodoräknas den försäkrade i ålderspensionsrätt årligen ett belopp som motsvarar 18,5 procent av ett pensionsunderlag bestående av den pensionsgrundande inkomsten och eventuella pensionsgrundande belopp under året. Enligt de antagna principerna i riktlinjepropositionen skall den förtidspension som täcker inkomstbortfallet grunda rätt till ålderspension. Vid den när-mare utformningen av ålderspensionsrätten vid inkomstrelaterad förtids-pension skall också frågan om åldersförtids-pensionsrätten för förtidsförtids-pensionärer med garantibelopp behandlas. Reformeringen av ålderspensionssystemet medför således att regler för ålderspensionsrätt för sjuk- eller aktivitets-ersättning måste införas.

Prop. 2000/01:96

144 De inkomster och sociala ersättningar som ger rätt till tilläggspension

(ATP), dvs. skattepliktiga förvärvsinkomster liksom exempelvis sjuk-penning, ger också pensionsrätt i det reformerade ålderspensionssyste-met.

I avvaktan på en reformering av förtidspensionssystemet gäller enligt LIP att en förtidspensionär tillgodoräknas ålderspensionsrätt såsom ett särskilt pensionsgrundande belopp, beräknat med utgångspunkt i den antagandepoäng som fastställts för den försäkrade vid beräkningen av förtidspension i form av ATP enligt 13 kap. 2 § AFL. Pensionsgrundande belopp tillgodoräknas endast den försäkrade som fyllt högst 64 år.

På de pensionsgrundande inkomsterna betalar den enskilde allmän pensionsavgift med 7 procent, enligt lagen (1994:1744) om allmän pen-sionsavgift. Arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgift och egenföretagare betalar egenavgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter med 10,21 procent. För pensionsgrundande social- och arbetslöshetsersättningar betalar staten statlig ålderspensionsavgift med 10,21 procent enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

De pensionsgrundande beloppen finansieras enbart med statlig pen-sionsavgift och tas ut med 18,5 procent.

Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst skall det belopp som ut-gör allmän pensionsavgift avräknas från inkomst av anställning och annat förvärvsarbete. Dessa inkomster är pensionsgrundande till den del de före avdrag för allmän pensionsavgift inte överstiger 8,07 förhöjda pris-basbelopp, vilket i termer av pensionsgrundande inkomst motsvarar 7,5 förhöjda prisbasbelopp. Till grund för avräkningen skall ligga den slutligt debiterade allmänna pensionsavgiften, som fastställts med ledning av den årliga taxeringen till statlig inkomstskatt.

13.2 Ålderspensionsrätt grundad på inkomstrelaterad

In document REJESTR ZARZĄDZEŃ STAROSTY OTWOCKIEGO rok. Uwagi (sposób załatwienia) SPRAWA (krótka treść) Zmiana (Nr, data) Uchylenie (Nr, data) Znak pisma (Page 49-56)