IYSTA FYNEBRIA
P I I S M A N I B V S
VIRI
GENEROSI, AMPLISSIMI, CONSVL- TISSIMIQVE DOMINI,
DOMINI
GODOFREDI KAWERAV,
C O NS VL I S C I V I T A T I S GR AVI SSI MI
E T P. T .
C A M E R A R I I A B I N T R A M E R I T I S S I M I ,
DIE X. APRIL. MDCCIV. NATI,
E T
V. AVG. MDCCLIV. E VIVIS SVBLATI,
IPSO E X E Q VI A R VM DIE,
QVI FVIT EIVSDEM X IIM VS,
P l i R S O L V T A
A
C I F I B VS
GYMNASII ELBINGENSIS.
E L B I N G A E ,
E X O F F I C I N A N O H R M A N N I A N A .
• A . : \ i
^ x • 1
^ > i c t v n o n cu ra s, c o n s v l, patriam que la r e s q u e , ji*
*'$t> Spem praeter linquens p ecora grata t i b i.
* * ^ r * Linquis to t C haros, vidua cum Conjuge N atum , Cum quibus in patriae commoda vota dabas.
Dignus eras, c o n s v l, t v a protelare fene&ae Stam ina: vel noftro tempore dignus eras, In quo Druforum pietas gratiflima fperat,
Sollicito a e d i l i t e fruitura diu.
H inc t e Mufa p a t r e m lacrumis circumdat acerbis, Orphana confiliis Curia fletque v i r v m.
Aft velut ad portum navis compulfa quiefcit, N ec magis aequoreis fletibus illa fo n a t:
Sic a curarum fcopulis & murmure fortis H ujus, dum cadis, eft libera vita t v a .
Jam fine morte vides magno cum foenore vitam : N os vero in vita mortis imago ferit.
Lugens fer.
IOANNES LANGIVS,
Gymn. Rect. P. P. & Bibi.
J t j h e u ! nos m iferos, fluente riuo Praeceps vita fugit citatiore
Curfu : paruula temporis fugacis Sunt m om enta; perit quod aduolabat, Alternoque ruunt dies volatu.
V el longiflima, faecularis, aetas, V itae tranfit vt vm bra; fpiculorum Inftar, nulla prementium viarum Auris figna, v olat, citoque linquit.
Quid ? fi limitibus coercet ardis Annorum fpatium virilis aetas;
Spe noftra citius Ieues rotantur O rb e s, conficiuntque iter volucres.
F e lix ! qui , peritura, mente verfat, Vitae pu nfta, nifi parat falutem Illis fine carentem & aeuiternam.
Haec t e vota trahunt : ad aftra migras Greilu tam celeri morasque rumpis.
Feftinas cito negligens t v o r v m ,
Nec Nati neque Coniugis querelae Singultusque m ouent, falusque noftrae Vrbis publica, deftituta votis,
t e defiderat & t v v m laborem.
Quam velox fu gis: e n ! t v a m requirunt Multae res operam ; fed optas, caduca Vita pofthabita, cito fruifci,
Quos fruftus Jegeras, perenni in aeuo.
Memoriae b. VIRI C O N S V L I S olim Grauiffimi L . Mq; F.
IOANNES DANIEL HOFFMANN
Conredor & P. P.
im buerit, pedibus mox fubjicit ille molefti vana orbis, miferae vitseque alienus am ore, intrepidis oculis mortem reciisque tuetur,
qua fcit, ad aeterni fe duci gaudia coeli.
Haud alius fedit divino in pedore fenfus,
v i r G E N E R O S E , t i b i, dudum cui Flamine fando pnemonftrante nihil quicquam mortale probatum ,
optatumque nihil. Jam felix morte triumphat coeleftique fidem fuperantia poifidct arce.
f.
M. IACOBVS WOIT,
Prof. & Geom. Eibiii".
(F 2
VIRO SVMMO
GODOFREDO KAWERAV,
S E N A T V S P E R M A G N IF IC r M EM BRO A M PLISSIM O
E T P . T .
C A M ER A R IO A B IN T R A L O N G E D IG N ISSIM O ,
REIPVBLICAE ELBINGENSIS STATORI ET VINDICI
FAMA MERITISQVE MAXIMO, IAM M O RTALITATI EXEM T O ,
DOMINO SVO ET MAECENATI
DESIDERATISSIMO,
IN IPSO SOLEMNI EXEQVIARVM DIE INCREDIBILITER MOERENS
POSVIT
N I C OL A V S G R V E T T N E R
PROFESSOR E T R. M, CAND.
A . O. R. M DCCLIV. PR1D
.
ID . AVG.Aeternitati feges
.
*
\ 7 id e r a t Elbingae foecundis Numen in arvis
’ Efle gravem m eritis, forte & honore v i r v m,
Quem patriae ingenuo non ullus vicit amore r Ruraque vix fimilem fertiliora dabunt.
N unc mihi mors fu bito, quae falcibus omnia fternis:
Collige promeritum fub mea te£ta v i r v m; ,
C ollige, ait, dignum coelo mihi culmen ariflae.
jam matura Ceres falce refecta cadit.
Occumbat K A W E R A V , quo non humanior alter, Quem Decus agnovit fandior ordo fuum.
M orte repente cadat, laudis fatur atque laborum ; In coelis laudum condita meffis erit.
Horrea com plentur: ftat dives vinea laeto Palm ite: fint coeli te&a repleta M eo, Qui fimilis gravidae per vitae tempora palmae,
Jam fua, quae debet munera ferre, tulit.
t v , qui pro meritis terrena forte reli&a Scandentem coelos nunc revocafle doles, Jufta doles, tibi fpica ca d it; fed palmitis omnes
Relliquias mortis falce ruifle putas ?
Spica facrata D E O : fub terra membra quiefeunt, Cujus & aeternum laude virebit honor.
Si tua condideris per terram femina flendo, Laetitia quondam larga manipla feres.
Si terrae coelum praefers, rem confpice utramque:
Sic fere, ut in coelis laeta futura metas.
i o n n e f
t>et) ^oc^diifefjnltrfjei: 93eerMguttg
i>e$ twifant>
S B o& Ie& lc n , SScflcn unl> SBo<oeifim jp c tttt
ertn Hawerau,
i>er 0 t a M ® 6'tn$ ftjofjfoerfctenten SnnertsjRdm m ererS,
im 9?amen
fceS & o $ b { fru b fe it «inigen
# e r n t@ o f? n 3 .
■&.
'^v
|odfj
fonte matt Dett £ot> Det? ©cfjn>ejler tudjtfcerfc&merjett;
& ie £f)rdttett fToffen nocf) Die SBancjctt oft f)era£>, tlnt> jego tca^et matt Dett 3 3 a te F aucf) tn^ 0 ra 5 »
O
fjarter 0 e^ e n f?a n b ! n>er (jetfet un ftt # erje n ?
Etfut eitt @ $ n te r$ n>ar nic§t p u < ), unS tteffert ^voffre © djuterjetit
© te S Jorftcfjt, roelcfje m
itt>en fceften & a t c r sal>, Ser& rad j, ejj’ icjjjS geDacfjt, mtr e&en Diefett 0 t a & , UttD fullte unfer # cw $ mtt SKauc(j m £obten£e.rjen, 3nt>em fte t*iefe$ tfja t,
fpvacfj fte, m it (jolDett 202tetietu 3et<j nun © efalfettfjett, 6t|? t>u eitt m utuet* © ofjrt,
© £ > £ £ tf? Der grom m ett 0cfji[D uttD tjjr fefjr sroffer £ofjtn foll Docfj $ a t v t a u £ Dvttfjm flets Dep Der 9?adjroelt grunetn
@ o lan^ Die ffuge S 3 e(t SJerDienfl unD SugenD fc^d^t/
<go lange 6 I« 6 t fettt £o&
inanarm pr citt^edgn
3 o & . ipeinr. ^ u td ) a r & ,
C. & C. G. E.
£831 fabimur faevo rapiente fato.
Ducitur femper nova pompa morti.
Hic
rerum & temporum metam libi & pofteritati ponit
V I R
GENEROSVS, AMPUSSIMVS, CONSVLTISSIMVSQVE DOMINVS,
D O M I N V S
GODOFREDVS KAWERAV,
CONSVL GRAVISSIMVS & p. t. CAMERAR1VS CIVITATIS ELBINGENSIS MER1TISSIMVS, qui
anno M D C C L IV die Dominici in gaudium Domini fui ingreflus»
fepultus eft die Clarae, ut
die clarificationis beatorum univerfalis (plendide clarefcerec,
quiefcit in Dom ino - juxta hoc templum dominicum
in camera fua.
Nam
qui jufte ambulaverunt coram D om ino, ingredientur in pace
&
in cubiculis fuis requiefcent.
E f a i a e L V I I , 2.
Epitaphium hoc pofuit
IO ANNES CHRISTOPHORVS LINCK,
Gymn. Elb. Coli. & Cand.
ber J^ e rr $ a f t ) ’ r a u tmfrer 0 t a b t 9 la tf )($ e r r jeber&ett toofjl fcorsetfanbm jja t , 3(1 aflen ju fcefannt, t>te fjter in &f>ing fe&em
@ ie f6nnen 3^ m biS £o& nacfj fetnem $ o b e gc&ett:
® r , al$ etn gut’cjer Jp e rr, fja& fetn $ m
tfo sefufjr
t ,5 8 te eS nacf) aflem SKecjjt unb ae& ufjrt
£>rum fjSrt matt fetnen £ o b Don ju r g e m fefjr fceflagen, S)te an cfj, ntc^t ofjne £etb , ben £et6 $u 0 r a 5 e tragen,
©ef&f? mew Gettubter
M iderinnert
fid)ber
p fiid jtyUnb macfjt 6ep biefer fetcfj etn S ra u e r^ e tm g e b ic& t 0 c f ja b , bag ber gtrte Jjp etr a B ^ d m m e re r t>cr5Ud&en!
6 c f ja b , bag fdn ft&erfe&tel fo fcfjleunis tfi m ftv id )en !
£)enn & bem © cfjufatann fjat ben gojjn &ur recfjfett 3 « t 23e$afj(et, unb t(jn fo fcon feinec 9?otfj 6efrept.
S3on te§m lt$ a&er rotrb ben Jpoc{jft6etrti()tett ^ e r je t t S)eS © efg en Sl^fc^ieb^roort unb £ef>enSenbe fcfjmer&en*
SDenn bag tfl n>o(jl : ber frauvtge jS e riu ji JD ru tgt, leiber! afl&uttef tn bte gefranfte 25rujf, Sebennocfj fajfet € u c fj, $3ettfi&te, m bem geibc.
® e n f t, bag ber © elige nutt jattcgjt in &ofler greu b e,
© te fetn 2(1$ Jjat gefefht unb fetn D fjr fjat
Qtfybxt,£ )ie ofjne 0 ib e ift unb ett>i(j ofjngefWrk 3 fjr f&nnet jnjepfelSftfp unb $an$ fcerftcfjert le&en,
£ )a g 3(jm beS .£>6cfjj?en # a n b bte $ ro n e baraege&en,
£B om it (Er ^errltcgec, afe 3tatfj$ f)err, ift flejiert:
© a (£r nutt $ $ n tcj t(l ttnb erois triutopfjirt»
^ ła w a , R E G E N T E M być, nad drugiemi panować?
Sławniey, kroluięc, nędznych łaskawie ratować, Nasławniey, b o g a się, przy Regim encie, b o ić, ■' A przed o b l i c z e m Jego świętym zawfze ftoić.
A ch ! kto takowym się P A T R O N E M pokazuie, A obywatele fwe ferdecznie fzanuie,
T e n korony pewnie wiekuiftey doft§pi,
Gdy po śmierci do nieba, iak Dawid święty, wft§pi.
Ktoż tedy wątpić chce, że S Z L A C H E T N Y PAN R A D N Y Jego Mość PAN K A W E R A U , co był każdym sladny, C o iedynie b o g a nade wfzyftko miłował,
A iak Oyćiec miły, nad Oyczyzn§ fwę, krolował,
C o Muzy sławney był M A EC EN A TEM łaskawymy A ubogim w biedzie P A T R IO T E M bogatym, U b o g a z Cherubami iużci tryumfuie
A z Jezufem Bratem fwym na wieki panuie,
O ! prowadź tedy Sceptr w tey radośney wieczności Gdyż go odłożył iuż wcale w nafzey marności.
tak moeftus napifal
J E R Z Y IC O P K A ,
Calligraphus.