SVENSKT BUDSKAP.OM SVENSK KULTUR SEDD UTIFRÅ

A c ta S u e c o -P o lo n ic a n r 14 (2 0 0 6 -2 0 0 7 ) s. 157-1 7 1

Wit o l d Mac ie jew sk i

SVENSKT BUDSKAP.

OM SVENSK KULTUR SEDD UTIFR Å N

KULTUR

D et la tin sk a o rd e t cultura b e ty d e r b

å

de ’odling, fö rä d lin g (av jo rd b ru k sm ark , agricultura)' och ’fö räd lin g av d et m änsküga fö rn u ftet (cultura mentis, jfr d e t tyska b cg rep p et Bildung, Buchowski 2002). D en an d ra betydelsen h ar m ed tiden d o m in erai d en f rsta. I en lig h et m ed detta

ö

kom m er K U L T U R a tt u p p fa tta s som idéer, reg ier och n o rm er, p

å

h itt och uppfinningar som k a ra k te rise ra r e tt sam hälle m ed tillh ö ran d e individer.

D en uppsättning a v s ä rd ra g s o m utm ärk er Sverige bland l

ä

ncier p

å

E u ro ­ pas karta kan definieras i första hand av Sverige självt. I otaliga presentatio- ner fram st

å

r Sverige som ett land m ed högulvecklad dem okrati och ek o n o ­ mi som b

å

da styrs av en egen politisk m odeli d

ä

r den fri a m ark n ad en tem pereras av social rättvisa, jäm likhet, m

å

ngkulturalitet. D en n a bild ä r ska- pad p

å

hem m aplan och riktad tili om världen. P

å

idéeplan m ö ter d en ingen större kritik, vare sig i Sverige eller utom lands, snarare tvärtom : d en svenska uppfattningen om vad som ä r rä tt och icke rätt exporteras och

å

tföljs g äm a av an d ra länder, i synnerhet i d e t s. k. „nya E u ro p a ” i Ö stersjöom rädet. Se­

dan n

å

g ra

å

r h a r m an tili och m ed b ö ija t använda ternien „skandinavisering”

av Baltikum . Processen lär ha u p p n

å

tt största fram g

å

ng i Estland. (Bennich- -Björkm an 2002).

Sveriges (och de an d ra skandinaviska ländem as) fram g

å

ngar ifr

å

gasätts inte; m odellens attraktion gör d et dock befogat att ställa fr

å

gor rö ran d e dess universalitet och tilläm pbarhet u tan fö r själva Skandinavien. D en h ar väl skapats p

å

en unik m ark och av en (eller n

å

gra närbesläktade) etniska kulturer.

D ä rfö r fin n er ja g d e t b efo g at a tt ställa fr

å

gan om d en k u ltu rella grun d e n fö r den svenska (och skandinaviska) succén. H u r k an d e t svenska sjä lv p o rträttet om to lk as, vilka ä r dess attrak tiv a sid o r och vilka är

svagheter? Vad kan v

ä

rderas h

ö

gst i m ottagarl

ä

nderna utav det breda utbudet?

Fljande s

ö

rd ra g anses idag v a ra u tm

ä

rk a n d e f

ä

r d en svenska kulturen;

ö

- D e n specifika, ’’so cia la” frih etsu p p fa ttn in g en ; - R ik ed o m p

å

socialt kapitał;

- T ron p

å

^h

å

llbar utveckling;

- J

ä

m lik h etsstr

ä

^van.

D E N SVENSKA FRIHETEN

Frihet

ä

^{r det b}

ä

^{sta ting,}

d

ä

^{r s}

ö

k a s k a n ail v

ä

rlden om kring,

Svensken h a r s

ö

kt och s

ö

k e r fo rtfa ra n d e sin frih et i v

ä

rld e n om kring h enne, i sitt sam h

ä

lle, i talrik a sam fu n d och o rg an isatio n er, ev en tu ellt i n a tu ren . Var k an frih e te n fin n as an n ars?

I princip finns d e t faktiskt tv

å

^v

ä

^{gar: m}

ä

nniskan kan s

ö

ka sin frih et antingen u ta n f

ö

r sitt jag, dvs. u te i sam h allet eller inom sig sj

ä

lv, i sitt andliga inre. T e rtiu m n o n d a tu r, tro ts alla l

ä

n k a r m ellan individen och sam h

ä

llet.1

D e t som g

ä

ller f

ö

r individen kan ocks

å

p r

ä

gla kulturer: vissa k u ltu rer ver- k ar f

ö

rbinda frih eten m ed sam h

ä

llet, m edan an d ra m ed den individuella m

ä

nniskan. Vissa folk s

ö

k e r sin frih e t u te i sam h

ä

llet, i relatio n er m ed an ­ d ra m

ä

nniskor, och an ser a tt sam h

ä

llet

ä

r frihetens k

ä

lla och d e p

å

. D

ä

rf

ö

r

ä

r d et klart a tt frih eten i sig lik n ar sam h

ä

llet, d en kan liknas vid en stad:

O ch

ä

r frih e t lik den stad, d a r all tin g f

ö

^{ljas v}

ä

^{l i rad,}

D

ä

^r

ä

r fu llg o tt att bygga.

Biskop T hom as visste om sam b an d et m ellan frihet och sam h

ä

^{lle ( =} then stadh) (K arlsson 1988). P

å

d e n m o d e rn a tiden u p p t

ä

ckte m an att sam h

ä

llet kan p

å

verkas, att d et

ä

r hanterligt, d et kan utform as, utvecklas och st

ä

ndigt f

ö

rb

ä

ttras m ed hj

ä

lp av f

ö

rn u ft och god vilja. Tron p

å

utveckling

ä

r en

1 M a n b ö r k a n sk e tilläg g a a tt b

å

d a frih e ts u p p fa ttn in g a r in te b e h ö v e r re la te ra s d ire k t tili b e te e n d e t. M a n k an lo k a lise ra f rih e te n i sa m h ä lle t o ch u p p trä d a in d iv id u alistisk t och tv ärto m , u p p fa tta sig själv so m f rih e te n s d e p

å

o ch b ö ja sig fö r a u k to rite te r. S ociologiska u n d e rsö k n in g a r ( H o fs te d e 2004) v isa r a tt t. ex. sv e n sk ar, a n s tä lld a p

å

IB M b e te r sig p

å

n

å

g o t m e ra in d iv id u alistisk t s ä tt än p o la c k e r, m e n sk illn a d e n ä r g a n sk a liten . P o la c k e r lär tra d itio n e ilt v a ra a n h ä n g a re tili d e n ’in te r n a ’ frih e tsu p p fa ttn in g e n .

Svenskt budskap. Om svensk kultur sedd utifr

å

n 159 hörnsten. O m m an sam sas kring vissa innovationer som m an tycker är relevanta, och m an blir fiera, kan m an u p p n

å

önskvärda re sultat. E ftersom d e tta re so n e m a n g är fö rn u ftig t, n y k te rt och fö ra n k ra t i vardaglig livserfarenhet, g

å

r d e allra flesta m ed p

å

a tt dem okratin är den sam hällsform som främ jar utvecklingen, d en är d en säkra h am nen för friheten. D e t finns heller inget som h in d rar a tt vi litar p

å

v

å

ra m edm änniskor; i grund och botten liknar de oss, trots alla skillnader, de är som vi själva.

Ä ven om k o n se n su s n o rm a lt fin n e r sitt u ttry ck i m e k a n istisk a k ateg o rier d

ä

r individen ä r e tt kugghjul, f

å

r d e n n a u p p fattn in g p o c te n att grubbla. E n b e ty d a n d e del av d e n svenska sk ö n litte ra tu re n fö rm e d la r en bild av d en m otsägelsefulla,

å

ngestfyllda m änniskan i e tt v älo rg an iserat sam hälle.

Frihel m

å

väl likn a s vid ett tom , d a r en väktar bl

å

ser a v sitt h o m : du tag dig väl tili vara!

N ä r d u av det to m e t g

å

^r,

och en a n n a n det i h ä n d e r f

å

^i;

d ä r fä lle r d u o m t

å

^ra.

O m frih e tsto rn e t p la ce ras u te i sa m h ället h o tas d e tta to rn av a n d ra faro r än d e t to rn som

å

te rfin n s i en m änniskas inre. Inv

å

n a re i lä n d e r p

å

andra sidan Ö stersjö n k an k n a p p a st b e k rä fta d en världsbild som r

å

d e r i Sverige. T v ärto m , d e fö rfo g a r öv er e rfa re n h e te r som kan ru b b a allt, p u n k t efter p unkt, i d e n n a ovan sk isserad e upp fattn in g . E n k o rt dikt som de polska sk o lb arn en k ä n n e r tili s a m m a n fa tta r en liv serfaren h et som s t

å

r i direkt m o tsats tili d en svenska:

G ru n d m u re n (av L e o p o ld Staff, 1954)

Jag byggde p

å

^{sa n d}

och d et rasade.

Jag byggde p

å

hällebetg och d et rasade.

O ch n u n ä r ja g ska bygga

ska ja g börja m e d röken u r skorstenen.

S a m h ä lle n h a r lä n g e v a rit in s tr u m e n t fö r o rg a n is e ra d o frih e t.

O frih e ten och fö rtry ck e t h a r dock in te jag at b o rt friheten. D e n h a r ftt

å

skyddsrum hos individen. F rih e te n kom a tt u p p fa tta s som m änniskans (ad elsm an n en s) n a tu rlig a sä rd ra g re d a n p

å

1600-talet (P io tr Skarga); d en var en G u d s g

å

va (tili a d eln ),

å

sikten tillspetsades p

å

1800-talet d

å

p o e te n (A dam A snyk) h ä v d ad e a tt d e t v ar e n d a st självm ord som ku n d e beröva friheten.

Å

sik ten h a r ö verlevt sin religiösa bakgrund.

160

Ingen f

å

r göra a n sp r

å

^{k p}

å

ens frihet. D e t egna ja g e t är frihetens källa och d ep

å

. Sam hället fr v are sig ge friheten tili individen eller ta d en ifr

å å

n henne. Individens krav p sam hället kan d ärfö r vara m inim ala: huvudsaken

å

ä r a tt sa m h ä lle t in te s tö r d e n eg n a frih e te n . U n d e r gynnsam m a fö rh

å

llanden kan d e n n a övertygelse ge grund til e tt ö p p e t sam hälle, som kan värna sina m e d lem m ar och finna sin egen utvecklingsväg - kanske kan im m igrantländer, och d ärib lan d A m erika, tolkas som goda exem pel p

å

den utvecklingen.

E tt l

å

ngvarigt förtryck k an d ock led a till förtvining av sociala b a n d och en a llm än m isstro rik ta d m o t d e a n d ra och m o t s a m h ä lle t. D e t individknutna frih e tsb e g re p p e t ä r ocks

å

rb a rt och d et k an u rartas. Polen ^s

å

bildar idag e tt exem pel p h u r d e t in d ividknutna frih e tsb e g re p p et som

å

e ro d e ra t n ed d e t k o m m u n istisk a system et rk a r ut i kris in fö r de krav som

å

ställs av den a llm ä n eu ro p eisk a m o d ern iserin g en . D e m o k ra tin k an i d en n a m odeli u p p fa tta s som d en m in st skadliga sam hällsform en, m e n den förväntas k n a p p a st a tt främ ja frih ete n .

V

å

ra k u ltu re r d efin ierar, dvs. b eg rän sar, vr frihet. R a m a rn a är relativt

å

olika, d e ö v e rla p p a r in te v aran d ra . D ä rfö r k an vi ibland m issförst

å

varandra.

SOCIALT KAPITAL

R e so n e m an g et h a r le tt till slu tsatsen a tt den svenska k u ltu re n

ä

r m ycket m e ra sa m h

ä

llsin rik tad n flera a n d ra k u ltu re r. K anske d

ä ä

rf

ö

r

ä

r Sverige och de a n d ra n o rd isk a ln d e rn a rikast i v

ä

rld en p

ä

en alldeles

å

speciell form av k a p ita l, e tt k a p ita l som g ru n d a r sig pr tro e n d e och f

ö å

konsensus kring v e d e rta g n a vrd erin g a r. D e n tesen b e h

ä

v e r st

ö

djas p

ö å

an d ra bevis

ä

^{n litte r}

ä

ra. S a m h

ä

llsvetenskapen h a r r

ä

tt nyligen bidragit m ed e tt verktyg som

ä

r re la te r a t till d istinktionen m ellan dessa tv

å

typer av k u ltu rer. M a n h a r sk a p a t e tt sam lingsbegrepp: socialt k a p ita l (P utnam 1993 och 2000). D e tta b e g re p p till

å

te r b

å

d e analys av v

ä

rdesystem och, till en viss grad, v

ä

rd e rin g av k u ltu re r.

F

ö

ljande fig u rer illu stre ra r niv

å

n av d e t sociala k a p ita le t och dess o j

ä

m na spridning:

Socialt k a p ita l best

å

r av sam band mellan m

ä

nniskor, sociala n

ä

tverk och principer av

ö

m sesidighet och tillf

ö

rlitlighet. D e ssa u tg

ö

r m

ä

tb ara p a ra m e tra r som u n d e rs

ö

ks v

ä

rld en

ö

v er av W orld V alue Survey och E u ro p e a n V alue Survey. S o cia lt k a p ita l h a r o ck s

å

en m e ra exakt

Svenskt budskap. Om svensk kultur sedd utifr

å

n 161

1.6

1.4

1.2

1.0- Estonia

G erm any East

D enm ark

Finland

Sweden

Lithuania

Latvia • Germ any W e s t

• •

•R u s s ia

Poland

1.0 1.5 2.0 2.5

0.5

Social capital

F ig u re 1. S o cialt k ap ital o ch tr a d itio n s b u n d n a , k o n se rv ativ a v ä rd e rin g a r i 10 Ö s te rs jö lä n d e r.

R e su lta t av The 1999 E V S survey. B ild e n ta g e n u r P e tte rss o n 2002.

definition, m en d e t kan ocks

å

u p p fa tta s p

å

e tt m in d re p e d a n tisk t sätt.

R e n t intuitivt ä r d e t gan sk a självklart a tt om e tt lands inv

å

n a re hyser tilltro tili sina m ed m än n isk o r, ä r d e t lä tt a tt knyta o rg an isato risk a b an d , p ro d u c era, idka a ffä re r o.d.

SURVIVAL VS. SELF-EXPRESSION

F ig u re 2. P la c e rin g av 65 sa m h ä lle n p

å

^tv

å

d im e n sio n e r av tv

ä

rk u ltu re ll v a ria tio n . U p p g ifte r u r E V S /W V S 1990-1991 o ch 1995-1998. B ild en ta g e n u r In g le h a rt & B a k e r 2000, P e tte rsso n 2002.

S am lade r a p p o rte r u tp e k a r Sverige som e tt av v ärld en s rik aste län d er p

å

socialt k ap ital sam tid ig t so m n

å

gra av d e sö d ra Ö ste rsjö lä n d e rn a är E u ro p a s fattigaste.

D e t svenska sociala k a p ita le t v e rk a r ha en s

å

sto r styrka a tt d e t har rik tat e tt b u d sk ap til sina g ra n n lä n d e r. O m m an vill utvidga m etafo ren och tala om e x p o rt av d e t svenska sociala kap italet, kan d e t ocks

å

vara befo g at a tt ställa fr

å

g an o m en lika m etafo risk u td eln in g av utländska investeringar. D e t sociala k a p ita le t ex p o rtera s tili Ö stersjö reg io n en i form av e tt budskap.

Svenskt budskap. Om svensk kultur sedd utifr

å

n 163 Socialt kapital i

Ö

stersj

ö

l

ä

nderna

Sam lade resultat enligt EVS rapport 1 9 9 9 (EVS - European Value Study)

F ig u re 3. M e d e lta l f

ö

r fem p a r a m e tra r: so c ial tillf

ö

rlitlig h e t (social trust), frivilligt so cialt ar- b e te (voluntary social w ork), in fo rm e lla k o n ta k te r (in fo rm a l co n n ectio n s), p r o te s tb e n

ä

g e n h e t (protest p ro n e n ess), p o s tm a te ria listis k a v

ä

r d e rin g a r (postm aterialism ). Jfr B S R , s. 175.

D ET SVENSKA BUDSKAPET

Sj

ä

lva

Ö

stersj

ö

regionen

ä

r f

ö

rm odligen en svensk uppfinning. Sverige

ä

r nog d et en d a lan d et som f

ö

r e tt tag sed an kom p

å

tan k en a tt g

ö

^ra

Ö

stersj

ö

n till ett eg et inn an h av , ett svenskt D om inium Maris Baltici.

M ed v e ten h e t om existensen av d e n n a region

ä

r dock fo rtfa ra n d e r

ä

tt diffus hos dess inv

å

n are i s

ö

d er. Sj

ä

va sp r

å

k b ru k et

ä

r instabilt, m en det r

ö

r sig om m axim alt 14 l

ä

n d e r som m ed h e la sitt te rrito riu m eller m ed vissa d e la r h

ö

r till

Ö

stersj

ö

ns vattensystem . A n talet inv

å

n a re

ä

r u n g ef

ä

r 100 m iljoner. D en m o d e rn a d efin itio n e n av regionen

ä

r k o n stru e ra d av ek ologer och d

ä

rf

ö

r

ä

r d en k n ap p ast bruklig i en k u ltu rd e b a tt. O avsett

164

d e n n a o läg en h et d is k u te ra r m an kulliir, p o litik mm. i Ö stersjöregionen.

R egionen ä r i s

å

fall en s.k. m juk m e n tal k o n stm k tio n , dvs. d en ä r v are sig ett politiskt, ek o n o m isk l e lle r m ilitärt fö rb u n d , regionen är s n a ra re kanske tä n k t som e tt fra m tid sp ro je k t inom E u ro p eisk a U n io n en .

D e t svenska b u d sk a p e t rik ta t tili g ra n n lä n d e rn a kan sa m m an fattas i n äg ra p u n k te r. D e viktigaste är d e m o k rati, fred, h ällb ar utveckling, m än g k u ltu ralitet och jä m stä lld h e t dvs. en serie b eg rep p som sam m anfaller m ed E U s officiella v ä rd e rin g a r2. B u d sk a p et är naturligtvis m e n a t positivt, dvs. d e t u tp e k a r d e o m rä d e n som b eh ö v e r b ättras. Självklart m äste d e tta in n e b ä ra asym m etri i k u ltu rtran sm issio n e n . Vi län ar k n a p p a st g ra n n e n en trädgärdssax n ä r vi v e t a tt h a n re d a n h a r en. M en ifall g ran n en fak tisk t h ar en, kan h an k än n a sig fö rn ä rm a d .

F R E D , F R ID och F R IH E T . A tt Sverige är e tt fredsälskande lan d rä d e r väl ingen tvekan om världen över. Biskop T h o m as visste in te om d e tta än och d ärfö r skrev h an in te om fred u tan om frid. F rid h e te r idag security community (D e u tsc h 1957), vilket ä r e tt systerbegrepp tili socialt kapital.

R egionen ska bli till e tt security com m unity, vilket in n e b ä r e tt tryggt och fridfullt sam hälle, b a se ra t p ä d e m o k ratisk a principer, p räg la t av jäm lik h et och allsidig tillförlitlighet. P ro b le m e n ska lösas via fö rh an d lin g ar och allt väld och ö v erm ak t som sta te n ib lan d m äste tilläm pa ska k o n tro lle ra s av rä ttssta te n s lag ar o ch o rgan. K o m m u n ik a tio n sk an alern a i d e t fridfulla sam hället ska v a ra ö p p n a och in fo rm atio n su tb y tet o fö rh in d rat. M e d all sä k e rh e t ä r Sverige e tt m ö n sterg illt security community (C laes Levinsson e t al„ pp. 432-484, 2002.)

T h o m as säg sam b a n d m e llan frih e t och frid, fred tillkom se n a re som ett k o m p le tte ra n d e , tre d je led. D e t ä r m öjligt a tt biskopen fö rsto d a tt religio- n en i sig in te dög, n ä g o t som v e rk a r intressant:

D e gam la skrift o ch sä de ny, de b ju d a fiid i varjom by.

D o c k k a n e jftid e r bliva, fö m ta n frih et är d a r när, so m frid o ch fraise u p pbär och ofrid m ä fördriva.

D E T M Ä N G K U L T U R E L L A S A M H Ä L L E T . Sverige vill förvandlas tili e tt m ä n g k u ltu re llt sam h älle. S am hällsvetenskapen h a r k o m m it m ed

2 D essa r â k a r sa m m a n fa lla i s to r t se tt m e d h u v u d ru b rik e r i b o k e n The B altic Sea R egion 2002 o c h fie ra a n d ra p u b lik a tio n e r, u tg iv n a av T h e B a ltic U n iv ersity P ro g ra m m e i U p p s a la .

Svenskt budskap. Om svensk kultur sedd utifran 165 forslag p a losningar kring e tt a c c e p tab elt m odus vivendi m ellan olika e tn isk a g ru p p e r. M a n g k u ltu ra lite t a r n y c k e lo rd e t till d en b r e d a s t p ro p a g e ra d e m odellen som ocksa h a r utvecklats i a n d ra lan d er, fra m st i n ag ra av de s.k. im m ig ra n tla n d e rn a som U SA , K a n a d a och A u stralien . M an g k u ltu ra litet h a r ocksa foreslagits som m odell fo r h ela regionen.

E fterso m am n et ar k o m p lic erat och in n e b a r m a n ip u le ra n d e m ed n a g o t sa kansligt som en individs e tn isk a id e n tite t, k o m m er jag a tt b e g ran sa m in a an m ark n in g ar till sp rak p o litik en .

M a n g k u ltu ralitet syftar till a tt sk ap a ja m n a villkor fo r sam tliga inblan- dad e fo r fri utovning av skilda k u ltu rm o n ster. D e b a tte n i A u stralien h ar, savitt jag h a r k u n n a t folja d e n , le tt till slu tsatser som kan v ara relev an ta fo r den svenska d e b a tte n : d e t m a n g k u ltu rella sam h allet ska k u n n a fa krava lojalitet fran sina sam tliga m e d le m m a r och sam tidigt erb ju d a dem de basta forutsattningar fo r utveckling av deras skilda satt att leva. „Jag ar aust- ralien sare p a m itt eg et engelska, ju d isk a, svenska, vietnam esiska etc. s a tt”

h e te r d en o n skvarda d e k la ra tio n fran en m ed b o rg a re i A ustralien.

D en m odell som svenska d e b a tto re r fo re slar b ad e fo r Sverige och h ela regionen verkar, fo r m in eg e n sm ak, sak n a lika k lara stalln in g stag an d en och praglas av politisk k o rre k th e t. D ess tillam pning i vad sp rak p o litik b e tra ffa r v erk ar v a ra insides k o n trad ik to risk .

D e n cite ra d e b o k e n (B S R ) k ritise ra r vad m an kan kalla „d et g oda h jartats synd” . D en synden b e s ta r dels av en m onolitisk up p fa ttn in g om in- v an d rarn as k u ltu re r o ch dels, till foljd av d e tta , av san k ta krav i utbild- ningsvasendet. E ffe k te n atersp eg las i form av nya sp rak fe n o m en vars sam - lingsbenam ning ar rinkebysvenska, dvs. p id g in iserad e svenska d ia lek ter som anvands i in v a n d ra rta ta o m ra d e n . Sjalv d ela r ja g m in a svenska kolle- gors fortjusning i b la n d sp ra k , m en vill ocksa a n m ark a a tt dessa sp ra k h a r ett b eg ran sat an v an d n in g so m rad e. P e rso n e r vars h u v u d sp rak ar rin k eb y ­ svenska k an h a d e t svart a tt k la ra sig u te i sam hallet, och i sy n n erh et p a ar- b etsm ark n a d en . E n fo rk larlig k onsekvens ar arb e tslo sh et b lan d p e rso n e r m ed bristfallig sp ra k k o m p ete n s.

D e t goda h jartats synd kan da resu ltera i erosion av svenskan, nagot som skulle k u n n a v acka k ritisk u p p m a rk sa m h e t. M en sp ra k fo rsk a rn a s u pp m ark sam h et h a r rik tat sig at ett annat, p a satt och vis m o tsatt hall. Till- sam m ans m ed m ina stu d e n te r h a r jag foljt d en sto ra d e b atte n om svenskans h otade stallning. D e b a tte n h a r re su lte ra t i e tt im p o n eran d e spraklagforslag, Mai i m un som ska sak ra svenskans stallning g en tem o t engelskan. Svenskan ska vara kom plett och sam hallsbarande. R addn in g sp ro g ram m et ar maxi- malistiskt; sam tliga anvand n in g so m rad en ska vara o p p n a for svenskan och

166

den svensk-engelska diglossin fär inte leda tili bildning av en ny, tväspräkig social elit. Sam tidigt ska svenskan n ärm a sig folket, d em o k ratin fär inte lida av att vanligt folk inte fö rstär d e t offentliga spräket.

D e t sam lad e in try ck et b ä r m ed sig en känsla av inkonsekvens. Ä ena sidan b lu n d a r m an fö r ero sio n e n av svenskan u n d erifrän , tack v are sänkta krav i sk o lutbildningen, ä d en a n d ra sidan vill m an b eh älla svenskan som e tt sa m h ä llsb ära n d e spräk. D e n äd la ta n k e n a tt d em o k ra tise ra svenskan kan i sä fall led a tili e n sän k t Standard, n äg o t som i sin tu r m äste m e d fö ra konsekvenser fö r svenskans ställn in g g e n te m o t engelskan. D e t engelska v ärld ssp räk et är ju o e rh ö rt rik t och in n eh äller stilarter och v a riatio n er som b e tjä n a r b ad e de m est a v a n cerad e d em o k ratisk a system en o ch d eras m otsatser. Svenskan h ä n g e r ju m ed i utvecklingen. E n d em o k ra tise ra d svensk Variation m ed sina e n k la m en in g ar k an i sä fall fö rlo ra sin k o n k u rre n sk ra ft o ch bli tili e tt svenskt hem spräk.

U tifrän sedd ä r d en svenska d e b a tte n viktig och intressant ocksä u r en annan synvinkel. D en eu ro p eisk a Integrationen och världsspräkets fram fart gör att alla etniska sp räk h a r satts u n d e r dubbla päfrestningar. I synnerhet är m inoritetsspräken h o ta d e av en riktig spräkdöd. Sverige ä r e tt eller ett p a r steg före a n d ra lä n d e r i fräga o m hjälp tili sina spräkm inoriteter. Saam i, jiddish, rom ani chib, m äenkieli, finska och de dövas teckenspräk förklarades av R iksdagen landets officiella ä r 2000. Sverige h a r d ä fätt sju inhem ska, svenska spräk. U tvecklingen av d en svenska spräkpolitiken kan ha vida konsekvenser; en d rö m ta n k e är att form ulera och tilläm pa en sam lad och effektiv m odell fö r fö rstärk a n d e av m inoritetsspräken och rä d d a den kulturella m ängfalden i heia regionen. I Ö stersjö o m räd et finns d e t cirka 30 s.k. historiska m in o ritetssp räk a tt rädda.

J Ä M L IK H E T s b e g re p p e t m ä ste ocksä v a ra svenskspecifikt, e fte rso m själva jä m s tä lld h e ts s trä v a n är m e ra k a ra k te ristisk i lä n d e r so m p rä g la s av s tä rk t fe m in in a v ä rd e rin g a r o ch S verige in ta r fö rm o d lig e n fö rsta p la ts i d e n k o n k u rre n s e n (o m m a n ska lita p ä H o fste d e s fo rsk n in g s- re su lta t).

M I U Ö . N a tu re n ä r idag e n del av k u ltu ren , en del av d e n allm än n a odlingen av fö rn u fte t. O p p o sitio n e n m ellan n a tu r och k u ltu r ä r idag ofta upphävd. M iljö tä n k a n d e t h a r lagt b an d p ä vär fö rstö relsefö rm äg a, in rik tat fö rn u fte t m o t id e e r som sö k e r k o m p ro m iss m ellan m änniskans b eh o v och u

n a tu re n s b e g rä n sa d e k rafter. tt

S venskarnas tro p ä m iljö läran ä r orubblig (jfr Environmental Science i ; 2003). D e n k an b a ra jä m fö ra s m e d polska katolikers inställning tili päven ti i R om . Ja g m ä ste e rk ä n n a a tt jag h a r syndat, sp elat djävulens ad v o k at och fr

Svenskt budskap. Om svensk kultur sedd utifran 167

’’Maskulina” vs ’’feminina” länder i Europa

I Österrike 79 Ungern 79 Italien 70 Irland 68 Tyskland 66 Storbritannien 66 Polen 65 Grekiand 57 Belgien 54 Tjeckien 45 Frankrike 43

Q ] Sverige !

F ig u re 4. ’’F e m in in a ” v ä rd e rin g a r in n e b ä r a tt o m so rg o m a n d ra och v änliga r e la tio n e r m ellan m ä n n isk o r sä tts h ö g st p ä v ä rd e sk a la n , m e d a n m a n i ’’m a sk u lin a ” sa m h ä lle n v ä r d e ra r fram steg o ch m a te rie ll fra m g ä n g hö g st. E fte r H o fs te d e 2004.

försökt sä tta svenska m iljö k ä m p ar p ä prov, in lett dem i frestelse, d ock utan n äm n v ärd a resu ltat.

Synen p ä m iljön är svenskspecifik och m ycket seriös. D e n h ällb a ra utvecklingens ideologi ä r kraftfull och holistisk: den h a r sin v etenskapliga tolkning som in n eb är, ä e n a sidan, en (p ro testan tisk ) ä te rh ä llsa m h et i fräga om n y ttjan d e av n a tu re n s gävor, och ä d en a n d ra sidan är d en fram - tidsinriktad: d en in n e h ä lle r b a d e en egen k a ta stro flära och e tt villkorligt friköpspris som m a n m äste d ock gö ra sig fö rtjän t av. D e n ta la r o m h u r

m an ska leva och vad som ä r b ra och vad som är d

å

ligt. M iljökunskapen har, vid sidan om tek n o lo g in , en ideologiserad och n ästan religiös dim en sion. M iljön ä r v ä rld salltet som h o tas av u n d e rg

å

ng.

S tu d ier kring bilden av Polen i svenska m assm edia p

å

80- och 90-talet le d e r tili slu tsatsen a tt sö d ra Ö stersjö reg io n e n h ar ste re o ty p iserals och sp e lat en negativ roll ( Ż m u da-T rzebiatow ska 2001) i d e n n a k atastro fiska eskatologiska vision. M an h a r h itta t helvelels kärna - d ö d en s trian g el, ett o m r

å

d e i sö d ra Polen.

Själv h a r jag sö k t a tt fö rk la ra fö r m in a svenska v ä n n e r a tt en vision som liknar religion kan v ara sv

å

r a tt f

å

a n d ra fo lk a lt ställa u p p p

å

. En m in d re a n sp r

å

kslös u p p fa ttn in g om a tt m iijön ä r ett p rak tisk t, te knologi skt p ro jek t m ed m en in g e n a tt fö rb ä ttra livskvaliten skulle, ta n k te ja g , bli lä tta re a tt sm älta. In g a resu ltat. S am tliga försök a tt u n d erg räv a tro n p

å

h

å

llbar utveckling v e rk a r h e it m eningslösa. M ed den a n d ra sidan v a r det likas

å

^{. O m b}

å

d a ä r lika o rubbliga... D e t kom en ta n k e a tt d e t k an sk e skul­

le g

å

a tt in filtre ra n

å

gon sida. N ä r p

å

ven var p

å

väg tili Sverige 1989 ha- de n

å

gra av m in a svenska s tu d e n te r - m iljö k äm p a r - ko m m it till m ig m ed m ycket k lara id e e r om v ad som p

å

ven skulle f

å

tala om . Vi b ild a d e en ko m m itte, u tfo rm a d e ta n k e n och sk ickade d en upp. P

å

ven p ra ta d e miljö.

S e n are fo rtsa tte h an tala om m iljö i P olen o ch a n d ra lä n d er. P

å

ven blev försvenskad och en av d essa m in a s tu d e n te r k o n v e rte ra d e tili katolici- sm en.

D E M O K R A T I. D e t svenska d e m o k ratisk a b u d sk a p e t n

å

r till ofrihe- tens sam hällen. D e t sociala k a p ita le t ä r stru k tu re ra t a n n o rlu n d a i ofrihe- tens värld: d et ä r in fo rm ella b a n d som gör att e tt förtryckt sam h älle kan överleva. D en fo rm ella sam h ällso rg an isatio n en är ju g en o m sk

å

dlig och s

å

rbar; lä tt tillgänglig fö r fö rtry ck aren , d en h ar k o m p ro m e tte ra ts. Kom- m u n istlän d e rn a v a r ju u tru sta d e i flera fo rm er av sk en b ar d e m o k ra ti med dess ritu a le r och p ro c e d u re r. D e in fo rm ella sam b an d e n kan v ara starkare än de form ella och även idag u tg ö r de h in d e r fö r den d em o k ratisk a utvec­

klingen. M an k an k a n sk e k o n s ta te ra a tt i de „nya” E U -lä n d e rn a ä r den form ella d e m o k ra tin färdigbyggd. Sam tidigt h a r dock d e t inform ella sam hället (civil society) utv eck lat u ra rta d e , k o rru p ta form er.

M an k an lä tt u p p tä c k a a tt d ia g ra m m e t ö v er so cialt k a p ita l är antisym m etriskt jä m fö rt m ed k o rru p tio n sd iag ram m et, och sam m a gäller fö rresten fö r v isu aliserin g ar av B N P K o rru p tio n är d ock e tt mera sam m an satt p ro b lem , e fte rso m d e t finns lä n d e r i världen som ä r m ycket k o rru p ta och m ycket rika b

å

de p

å

vanligt och socialt kapital. J a p a n är ett g ott exem pel.

Svenskt budskap. Om svensk kultur sedd utifr

å

n 169 Transparency International

Corruption Perception Index 2000

Finland 1

Danmark 2

Sverige 4

Norge 6

Tyskland 16

F ig u re 5. K o rru p tio n sin d e x .

U p p m ärk sam h eten h a r riktats m ot E stland, e tt land som trots historiska förutsättningar skiljer sig avsevärt fr

å

n sina g ran n län d er L ettland och Litauen. E stlan d h a r näm ligen m inskat sitt korruptionsindex, n

å

got som saknar motstycke i de övriga postkom m unistiska länderna. En möjlig förklaring tili detta fenom en är d et skandinaviska inflytandet efte r den äterf

å

d d a självständigheten. D et verkar att antingen e tt land ä r d ö m t alt skandinaviseras eller att k o rrum peras.

170

SLUTSATSER

M an kan naturligtvis d ra en enkel och politiskt k o rre k t slutsats att l

ä

n d e rn a ru n t

Ö

te rsjsv e r v a ra n d ra och h a r m ycket a tt e rb ju d a va- n b e h

ö ö

ran d ra . E x p o rt av d e t svenska sociala k ap italet skulle k u n n a pverka

å

utvecklingen i d e ln d e r som lid er b rist p

ä

d en varan. S

å

ngt allt bra.

å

l

å

M en d e t svenska b u d sk a p e t hrsta m m a r u r d en egna k u ltu rb ak g ru n d en

ä

och d

ä

rf

ö

r kan d e t k n a p p a st bli smlt d ire k t av folk m ed s

ä

skilda kultur-

å

bakgrund.

D en ovan sk isserad e b ild e n k an frm odligen b e tra k ta s som e tt n u tid a

ö

ansikte av d en svenska n a tio n a lism e n eller tm in sto n e som e tt sj

ö å

lvm

ä å

lat p o rtr

ä

tt. I s fall in n h

å

ller d e n n a natio n alism e tt p ro g ram m atisk t

å

h

å

e rb ju d a n d e till

ö

p p e n h e t och utbyte, ng ot som till

å

te r st

å

lla p

ä

huv u d et

å

Jü rg en H a b e rm a s’ tes om a tt g em en sam m a vrd e rin g a r

ä

r viktigare

ä ä

n olika uttryck f

ö

r n atio n alism i d agens E u ro p a . T esen b e hller naturligtvis

å

sin relevans, m en in try ck et b e str att d e t finns ocks

å

en natio n a lism som

å

vill d ela m ed a n d ra sina vrd e rin g a r och sina frm sta u p fin n in g ar och p

ä ä å

d e tta vis k o n stru e ra e n b re d a re gem enskap.

D e n allra strsta k o n k u rre n te n till eu ro p eisk a v

ö

n d e r och Sverige i

ä

stl

ä

striden om sj

ä

la r i

Ö

stersjre g io n e n

ö

r idag A m erika. U S A e x p o rte ra r sitt

ä

sociala kap ital (m

ä

tn in g a r visar d ock att d e t r m ycket fa ttig a re p

ä

den

å

v a ra n an S verige) o ch h a r d e n frd e le n a tt d e ra s frih e ts id e a l

ö ä

r stru k tu re ra t p

å

e tt lik n a n d e stt so m d e t polska. U r den po lsk a synvinkeln

ä

sett

ä

r Irlan d och P o rtu g al ocks relevanta; b

å

d a l

å

n d e rn a tycks likna

ä

P olen m est i E u ro p a . Irlan d u p p g es o ftast som e tt mn ste rla n d som b a n a r

ö

v

ä

gen till E u ro p a - lik h e te r m ellan k o n tin e n te n s m est avlgsna provinser

ä ä

n m ellan g ra n n lr strre

ö ä

n d e rn a ru n t

ä

stersj

Ö

n.

ö

Sverige r d o ck idag p o p u l

ä

rt i reg io n en . Sam tliga ra p p o rte r visar att

ä

b

å

de la n d e t och dess invr om tyckta av sina g ran n ar. D e t finns en n a re

å ä

positiv grund, en b e re d sk a p p d e t svenska b u d sk ap et. D e t g

å

r d e t m ycket

ö

m e ra san n o lik t a tt d e t svenska b u d sk a p e t fo rtstte r a tt spridas. K anske

ä

k an reg io n en n

å

gon gng bli

å

lik den stad

d

ä

r all tin g f

ö

^{ljas v}

ä

^{l i rad}

d

ä

^r

är f

ullgott a tt bygga.

Svenskt budskap. Om svensk kultur sedd utifr

å

n 171 LITTERATUR

B uchow ski, M. (2002). T h e in v e n tio n o f c u ltu re , in: T he B altic Sea Region. Cultures, Politics, Societies, p p. 124-133.

B e n n ic h -B jö rk m a n , L. (2002). S ta te c a p tu r e in th e Baltics: id en tity , in te rn a tio n a l ro le m o d els a n d n e tw o rk fo rm a tio n , In: T he B altic Sea Region. Cultures, Politics, Societies, pp. 345-360.

B S R (2002). T he B altic Sea Region. Cultures, Politics, Societies, W ito ld M aciejew ski (ed.), U p p sala, B altic U n iv ersity P ress.

H o fste d e , G . (2000). K ultury i organizacje. Z aprogram ow anie u m y słu , P o lsk ie W ydaw nictw o E k o n o m ic z n e (p o lsk ö v e rsä ttn in g av) G e r t H o fste d e , C ultures a n d O rganizations:

Softw are o f the M in d , N ew Y ork: M c G ra w -H ill U S A , 1997.

H o fste d e , G ., H o fste d e , G .J . (2004). Cultures a n d O iganizations: Softw are o f the M ind:

Intercultural Cooperation a n d Its Im p o rta n c e f o r Survival, N ew Y ork: M c G raw -H ill U SA . K arlsso n , H . (1988). “O, d le sv e n sk !" B isko p T h o m a s' frihetss

ä

ng i m u s ik och politik. K ungl.

å

M u sik alisk a a k a d e m ie n s s k riftse rie n r 59, S k rifte r f r

å

n M u sik v eten sk ap lig a in stitu tio n e n , G ö te b o rg , n r 19. S to ck h o lm .

D e u tsc h , K. e t al (1957). Political C o m m u n ity a n d the N orth A tla n tic A re a , P rin c e to n , N .J.:

P rin c e to n U n iv ersity Press.

E n viro n m en ta l Science. U n d e rs ta n d in g , p ro te c tin g , a n d m an ag in g th e e n v iro n m e n t in th e B altic S ea reg io n , 2003, by: L. R y d e n , P. M ig u la a n d M . A n d e rss o n (eds.), U p p s a la , B altic U n iv ersity Press.

In g le h a rt, R . & B a k e r, W. (2000). “ M o d e rn iz a tio n , c u ltu ra l c h a n g e a n d th e p e rsis te n c e o f tra d itio n a l v a lu e s ”, A m e ric a n Sociological R eview , 65.

L evinsson, C. e t al., (2002). P e a c e a n d se cu rity , in: T he B altic Sea Region. Cultures, Politics, Societies, p p . 4 3 2 -4 8 4 .

P e tte rsso n , T (2002). S cocial c a p ita l a n d tra d itio n a l-c o n s e rv a tiv e v alu es in th e B a ltic S ea R eg io n , In: The B a ltic S ea Region. Cultures, Politics, Societies, pp. 165-177.

P u tn a m , R . (1993). M a k in g d em o cra cy work. Civic traditions in m o d e m Italy, P rin c e to n N J:

P rin c e to n U n iv ersity Press.

P u tn a m , R . (2000). B ow ling alo n e, N ew Y ork: S im o n & S ch u ste r.

Ż m u d a-T rzeb iato w sk a, M . (2001). P olen-Sverige. Bilden av den andre och den nationella iden- titeten m o t b a k g n m d av svenska o ch po lska presstexter f r

å

ren 1989-1999. O p u b l. dok to rs- ⁿ

å

a v h an d lin g , U n iw e rsy te t im. A d a m a M ickiew icza, K a te d ra S kandynaw istyki i B a lto lo g ii.

Allatum die 31 mensis januaris 2007