S e p te m b e r 1 9 4 5
>
z.-^^^2uum»ĵbbb.^w j j
SVE KA
3?gasm rB?W «!RSS3BSSS3Ba5aR8«W SSS?S^S?^S??W ^^
3 3 &rg. N:r 9
«W W W «M I»kW »J/.!.;.».W .-W '-:y^
s . ’
-A:?:$:S:^:'::-:^A S ' “ • «SSW :!
O R G A N F O R S V E N S K A E S P E R A N T O - F O R B U N D E T
3 « BfflBOfiiM BOgfo .<
K.ĴK^:«: z :::::-,:x>?:?::::^:c£.ŭ3C^
^aaaayy^*^aaafflffia«
V A R L D S S P R A K S F R A G A N .
M anskligheten ar allt fortfarande hem fallen at den babyloniska forbistringen. M anga m arker inte h u r skadlig och ovardig denna forbistring ar. D e har inte fantasi nog for att kunna forestalla sig en battre tingens ordning.
I vart land ar den uppfattningen m ycket vanlig att fragan om ett allm anm anskligt m eddelelsem e- del bor losas pa det sattet att alla m anniskor lar sig engelska. V id ett ytligt paseende tyck s tanken pa engelskan som hela varldens enande tungom al ha goda skal fo r sig. Engelskan ar pa satt och vis redan ett varldssprak, eller om man sa vill: varlds- spraket fram for alla andra. D en talas av vid pass tvahundra m iljoner m anniskor och studeras i de hogre skolom a jorden runt. D en ar storsjofartens och varldshandelns sprak. Som diplom atsprak ar den pa vag att uttranga franskan.
T ill allt detta b ru kar man ocksa foga det talande skalet att engelskan ar ett lattlart sprak. N agot ligger det ocksa i det pastaendet. S. k. sjomans- engelska, som m an nodtorftigt — ack h u r nod- torftigt! — kan ta sig fram med i fram m ande ham- nar, lar man sig hastigt nog. M en om m an v ill lara sig lasa engelska bocker, lar m an sig forr eller senare — Kanske forst efter manga ars stu- dier — inse att den engelska ordskatten ar omat- lig. A tt tala engelska sa pass val att man kan gora sin m ening gallande i debatt med engelsman eller.
am erikaner, det ar en konst, som beharskas endast av en forsvinnande liten brakdel av dem som pa ett sa trosvisst satt forkunnar att engelskan maste bli varldsspraket. Och att skriva nagonting pa sa god engelska att det kan tryckas, det gar inte sa varst manga svenskar i land med. Satillvid a kan man saga att engelska spraket inte bara ar svar- lart: det ar praktiskt taget om ojligt att lara sig for den som inte har tillfalle att leva manga ar i ett engelsktalande land.
A v professor B J O R N C O L L I N D K R . N u svarar naturligtvis engelskans beskaftiga foresprakare att det visst inte ar nodvandigt att lara sig engelska perfekt; det racker om man kan gora sig nodtorftigt forstadd. Ja, om sa val vore!
M en nu ar det ju en gang sa, att en stor del av det m ellanfolkliga um ganget bestar av forhand- lingar och debatter, dar intresse star mot intresse eller asikt mot asikt. A v e n de som saknar all erfa- renhet a v m ellanfolklig sam varo torde fran sin hemmaplan ha kunnat iaktta att man till livsvik- tiga underhandlingar inte garna skickar ombud som stammar och laspar och sluddrar och som inte kan besvara en invandning pa staende fot utan endast gar i land med att pa ett stappligt och m er eller m indre obegripligt satt lasa innantill u r ett m anuskript. V a r och en v et att sadana tales- man kom m er till korta infor en m otstandare som har ordet i sin m akt. Och pa samma satt skulle det ga for de allra flesta av engelskans svenska vapendragare, ifall de bleve tvungna att omsatta sin lara i handling. Och anda har manga av dem studerat engelska i artionden.
V i har alla pa m arknader eller nojesfalt hort utlandska cirkusartister och m arktschrejare, som har radbrakat svenska spraket pa ett satt som all- tid har verk at lojligt och stundom rent av vidrigt.
Tank er en sadan person ikladd jackett och ran- diga b yx o r halla ett stamningsm attat tal vid en hjaltegrav, sa h ar ni atminstone en aning om hu r en engelsman kanner sig till mods, nar en skol- bildad genom snittssvensk — kan ske just en av dem som ivrigast y rk a r pa att engelskan ska antas som varldssprak — talar engelska vid nagot hog*- tidligt tillfalle.
Och anda forstar v i allt vad m arktschrejaren sager! (Engelsm annen ar inte alltid i samma lyck - liga situation, nar han lyssnar eller forsoker lyssna till en varm landsk eller sm alandsk bankettdelta-
61
S v e n s k a E s p e r a n t o - T i d n i n g e n
g a re s oration.) D e t fin ns alltsa en d el an dra tin g som d et k o m m e r an pa an b a ra d et att go ra sig n o d to rftig t forstad d . M an m aste o ck sa u ttr y c k a sig n a go rlu n d a k o rre k t. O ch i det k o rre k ta u ttalet, d et k o rre k ta o rd va let, den k o rre k ta ordfd ljd en , in g a r en m an gd fin esser, som fo r u tlan n in g en ar h a rt n a r o tillg a n g lig a m en fdr d en infddde ar m attad e m ed k a n slo v a rd e n atm instone sa tillv id a som han b lir pin sam t b ero rd e lle r frestad till lo je a v sn art sag t a llt som a v v ik e r fr a n det k o rre k ta . N i h a r v a l atm in ston e n agon gan g k a n t er upp- ro rd o v e r n a g o t g ro v t sp ra k fe l i en sv e n sk tid- n in g? I ett lan d som E n g lan d v a k a r m an noga dver m od ersm alets ra tta b ru k , och m an a r m y c k e t kan s- lig a re fo r a v v ik e ls e r fra n det goda s p ra k b ru k e t an v a d v i s v e n s k a r b r u k a r v a ra . D en ta n k e n att en gelsk a sp ra k e t s k u lle b ru k a s och m issb ru k as a v a ll v a rld en s fo lk sla g h a r d a rfo r i g ru n d och b o tten in te m y c k e n lo c k e lse fo r en gelsm an n en sja lv a , a v e n om de g a m a ser att d eras sp ra k stu d e ra s i a lla v a rld en s lan der.
D en n a ta n k e k a n in te h e lle r h a n ago n lo ck e lse fd r dem som h a r ty sk a , fra n sk a , sp an sk a e ller r y s k a till m odersm al. F d r a lla dessa stora natio- n e r s k u lle det u ta n tv iv e l k a n n a s o u th ard lig t, om d eras m od ersm al s k u lle sk ju ta s at sid a n till for- m an fdr en gelskan .
D e n u p p fattn in g en att d et v id m e lla n fo lk lig t ta n k e u tb y te e g en tlig en in te g a r u t p a n agon tin g an n at an att g o ra sig fd rstad d a r n a tu rlig tv is i sig su n d och rik tig . F e le t a r b a ra det a tt d en in te k a n fd rv e rk lig a s, sa la n g e m an en visas m ed att v ilja u p p h o ja n ago t a v n a tio n a lsp ra k en till ra n g och v a rd ig h e t a v h e la m an sk lig h eten s gem ensam m a sp rak . E tt n a tio n a lsp ra k k a n in te b li v a rld ssp ra k m ed m in d re d et tra n g a r u t a lla de an d ra nation al- sp rak en , och d et k a n d et n a tu rlig tv is in te b li ta l om, i v a r je fa ll in te i v a r tid sald er.
S a lan ge latin et v a r lard om en s och d en ro m e rsk a k y r k a n s och d ip lom atin s sp rak, la g sa k e n h elt an n o rlu n d a till. D atin et a r ingen s m odersm al.
Vad vi nu behover ar ett forenklat latin, ett rationellt tillrattalagt sprak, som b ib e h a lle r den la tin sk -g re k isk a o rd sk a tt som red a n a r m ellan - fo lk lig och som sam tid igt a r sa e n k e lt och re g e l- b u n d et att v e m som h e lst k a n la ra sig d et i fo lk - skolan .
L y c k lig tv is a g e r v i ett sad an t sp ra k . D e t h a r v a r it i b r u k i 57 a r i sn a rt sagt a lla la n d e r och h a r red an en o m fattan d e litte ra tu r i o rigin al och o versattn in g . D e t h a r till fu llo v is a t sin an van d - b a rh e t och liv s k ra ft. V e r k s ta lld a p ro v h a r adaga- la g t att d et a r i stand att a te rg e a lla de d istin k- tio n e r och ta n k e sk iftn in g a r som k a n kom m a i fra g a i det m e lla n fo lk lig a u m gan get. V id m ang- fa ld ig a k o n g re sse r h a r m an fo rt liv lig a diskussio- n e r och h etsig a d e b a tte r pa d etta sp rak , och m an g a h a r p a d etta sp ra k u tv e c k la t en im pone- ra n d e v a lta lig h e t.
O m in te v a r ld e n sty rd e s m ed sa rin g a visd om som d en gor, s k u lle esp eran to re d a n n u v a ra in- fo rt i sk o lo m a i a lla jo rd en s lan d er, och varld s- sp ra k sfra g a n s k u lle v a r a lost. A t t sa in te h a r sk e tt b e ro r lik v a l d e lv is pa att in te in sik te n m en v a l d en god a v ilja n h a r sakn ats. N a r fra g a n om att fo ro rd a esp eran to till in foran d e i s k o lo m a v a r
«2
uppe i N atio n ern a s forbun d , om in tetgjord e fran - ska re g e rin g e n en p o sitiv losning, d arfo r att den fru k ta d e att esperan to sk u lle kom m a a tt go ra fra n sk a n ra n g e n strid ig som diplom atins sp rak.
D e t m esta m otstandet m ot esperan to b o ttn ar d ock i o k u n n igh et och fordom ar. O ch t y v a r r h a r m anga s p ra k fo rsk a re — la n g tifra n a lla — h a rv id - lag u to v a t ett sk a d lig t in flytan d e. E n del a v dem h ar b e stritt a tt ett sp ra k a v esperan tos ty p over- h u v u d k a n go ra tjan st. S ad an a p astaen d en fa lle r g iv e tv is till m a rk e n fo r den fa k tis k a erfaren h eten s basu n stotar. In gen som h a r b ev ista t en esperanto- k o n g ress k a n pa a llv a r gora g allan d e att esperanto in te fu n gerar.
D e t finns o cksa sp ra k fo rsk a re som g o d tar espe- ranto i princip, m en an ser att det a r b e h a fta t m ed b riste r i d eta ljern a och m aste om arbetas. J a g h ar noga fo ljt denna s p ra k k ritik och m aste ty v a r r ut- tala det om dom et att den ar alltig en o m o fru k tb a r och i stort sett d e stru k tiv , tro ts att d en g iv e tv is i re g e l h a r fra m g a tt u r det basta uppsat. A 11 a sp ra k h a r sina o fu llk o m lig h e te r och b rister, espe- ran to in te u n d an taget. M en de som v ill g o ra gal- lan d e a tt esp eran to ar i va se n tlig a s ty c k e n m iss- ly c k a t och att d et a r ett v e r k a v en d ilettan t h u g- g e r alld eles i sten. E sp eran to a r — d et h a r tidi- g a re vitso rd ats a v k o m p eten ta sp ra k fo rsk a re — ett g e n ia lisk t v e r k a v en h ogt b e g a v a d sp ra k k a n - n are, som o ffra d e den basta delen a v sitt liv pa att u ttan k a, u tfo rm a, fo rb a ttra och fu llk o m n a det.
E fte r att in gaen d e ha g ra n sk a t Ido, O ccid en tal, N o v ia l och L a tin o sin e fle xio n e , esperan tos m est n a m n k u n n iga k o n k u rre n te r, fa r ja g som m in m e- n in g u tta la att de a lla a r esperan to a v s e v a rt u n d er- lagsna. Ido a r fo r o v rig t en dast en d ia le k t a v esperanto. O ccid e n ta l ar la tta re att u ta n stu d ier fo rsta an esperan to, fo ru tsa tt att m an re d a n be- h a rsk a r fra n sk a , en g e lsk a och ty sk a , m en det ar sa k e rlig e n o ja m fo rlig t m y c k e t s v a ra re att tala och sk riv a . N o v ia l ar k o n stru e ra t a v en v arld sb ero m d sp ra k fo rsk a re , m en m in a sik t a r den, att om an- tin gen esperan to e lle r N o v ia l s k a stam plas som d ilettan tisk t, sa in te b lir det esperanto.
F ra g a r m an m ig h u r v a rld ssp ra k sfra g a n sk a lo- sas, s v a r a r jag: D e n a r red an lost. D e t g a lle r endast att fa losn in gen g o d tag en a v dem sorri m ak- ten h ava.
Bjom Collinder.
(U r en a rtik e l i F o lk sk o lla ra rn a s T id n in g.)
Denove aĉeteblajz
L a S a n k t a B i l > l i o S :—
N o v a T e s t a m e n t o —
Forlagsforeningen Esperanto
Box 19071, S tockholm 19. P o stg iro 578
S v e n s k a E s p e r a n t o - T i d n i n g e n
R a t, i o n a l i s e r i n g .
M ed an telefon en annu b efan n sig p a exp erim en t- stadiet, k u n d e det v a l ga fo r sig, a tt m an b y g g d e d irek ta led n in g a r m ellan d e fa p ersoner, som da v ille u p p ra tta k o n ta k t m ed varan d ra. M en det visa d e sig snart, att det d a g ic k at sa m y c k e t led- nin gar, b le v sa oekon om iskt, a tt d et enda ratio- n e lla v a r en ce n tra l m ed led n in g a r d a rifra n u t till v a r je abonnent, sasom d u ju v e t, a tt d et a r ord n at n u fo r tiden. D u s e r fd ren k lin g e n schem a- tisk t fram stalld a fig u re m a 1 och 2, d a r b a ra fem
"a b o n n en ter” u tritats. 'Om — la t oss saga — tio on skad e telefon fo rb in d elser fra m tra d e r sk illn ad en sy n b a rlig en an n u m er. V ilk e n h a r v a a v va ra n d ra ko rsan d e tra d e r a fig. 3! M en n a r i fig. 4 en led- n in g g a r fr a n v a rje abonn ent in till cen tralen , och denna fu n g e ra r p erfek t, da a r h e la p roblem et lost te k n isk t elegan t och ratio n ellt. A t t u p p ratta ett telefon n at m ed ett sto rre an tal a p p a ra ter utan en v a x lin g sc e n tra l v o re ju h e lt e n k elt otankbart!
— Inom tek n ik e n , d ar d et g a lle r a tt sp ara m ate- rial, tid och p en gar, a r m an a lltid snabb a tt ratio- n a lisera och g o r d et m ed ra tta . M en d et fin ns fle r om raden, som aro i b eh o v a v o v e rsy n och ration a- liserin g.
E tt lik n a n d e fo rh allan d e in trad er, d a p erson er fran o lik sp ra k ig a la n d e r v ilja kom m a i k o n ta k t m ed varan d ra, m u n tligen e lle r sk riftlig e n . V a r och en m aste h a la r t sig ett sp ra k , som o ck sa den an dre n a go rlu n d a b eh arsk ar. M ed d e n u allt liv- lig a re in te m a tio n e lla k o m m u n ik a tio n em a fo lje r a v e n ett sto rre k r a v p a sp ra k k u n sk a p e r. F o ru to m de i sv en sk a h o g re sk o lo r v a n lig a fo rd rin g a m a pa en gelska, ty s k a och fra n sk a sp ra k en fram trad a n u a llt m e r vissa k r a v p a u tb ild n in g a v e n i spanska.
fin sk a och ry sk a . M en sam tid igt m aste m an ta h a n sy n t ill u tv e c k lin g e n p a an d ra k u ltu re lla om- rad en , och k u rse rn a i d e n a tu rv e te n sk a p lig a och p ra k tisk a am nena h a o ck sa en v iss b en agen h et fo r a tt s v a lla ut. D e n m an skliga in telligen sen och m in n esform agan a r ju em ellertid begran sad , och fra g a n u p p star d arfor, om m an fo r en ev e n tu ellt u to k a d sp ra k u n d erv isn in g s k a ll b eh o v a eftersatta u n d ervisn in g en i m oderna, p ra k tisk a am nen, som gora in d iv id en m era d u g lig i d et p ro d u k tiv a , sam - h a lle lig a arb etet. N ej, sp ra k et a r b a ra ett m ed el att u ttr y c k a ta n k a m a , ej ett sjalvan d am al! J u en k- la r e m ed el m an k a n b eg agn a sig a v fo r a tt gora sig fu llt forstad d a v an dra m an n iskor, desto b a ttre a r det.
A v e n p a det sp ra k lig a om rad et h a v i n u i fly g - te k n ik e n s tid e v a rv n a tt till d et stadium , d a en ratio n aliserin g b o r astadkom m as, da d et m ed bibe- h allan d e a v v issa n od van d iga ” d irek ta lin je r ” ("stja m a b o n n e m a n g ” ) b lir ett a llt sto rre b e h o v a v en ” c e n tra l” , ett h ja lp sp ra k som fo rm ed lare fo r den sto ra allm an h eten s in tern atio n ella forb in d el- ser o v e r h ela varld en . L o sn in g e n a v ett d y lik t v a rld sh ja lp sp ra k h a v i red a n i E speranto, som a r a n van t sed an m anga a r a v p erso n er i jo rd en s alla lan d er. D e t sto d er sig pa fo rn am liga anor, ord- stam m ar fra n la tin e t och m odern a eu ro p eisk a sp rak, d et h a r en k last ta n k b a ra g ram m atik och
Esperanto - "central9 m ellan fo lken .
obegran sad e m o jlig h eter fo r fram tid a u tv e ck lin g . D e t a r m ed ett ord ratio n ellt.
T y v a r r a r d et h ittills m estad els b lo tt p a e g e t ini- tia tiv och v id sa rsk ilt an ord nad e k u rse r, som espe- ra n tistern a h a ft m o jlig h et la ra sig sp ra k et. M an m aste em ellertid nu i de sn abb a k o m m u n ikatio- n e m a s och den v id g a d e d em okratiserin gen s tid fra m h a lla d e t som en v ik tig an gelagen h et in te b a ra fo r u n d erla ttan d e a v h a n d e l o ch sam fard sel lan d ern a em ellan u ta n o ck sa fo r b efastan d et a v va n sk a p och fo rtro en d e tv a rs o v e r lan d gran sern a, a tt i a lla la n d e r en g ru n d lag g an d e sp rak u n d ervis- n in g i form a v "m od ersm alet och esp eran to” info- re s red a n i fo lk sk o la n sam t i realsk o lan s fo rsta klasser. H arigen om fa ele v e rn a a v e n d e l a v en re g e lb u n d e n gram m atik och ett fo rra d a v in ter- n ation ella ordstam m ar, till n y tta fo r d e n fo rtsa tta sp rak u n d ervisn in g , som k a n anses e rfo rd e rlig fo r h o g re sk o lo r m ed h an syn till ra d a n d e k o n ju n k - tu re r.
K a s ta n u aterig e n en b lic k p a fig u re m a och fo re sta ll dig, a tt de fo rra ” telefo n a b o n n en tem a ” i sta lle t b e ty d a p erso n er i o h k a lan d er, som v ill k o rresp o n d era e lle r m u n tligen m ed d ela sig m ed varan d ra! F ig. 1 och 3 visar, h u r v a r o ch en da m aste h a la r t sig, m er e lle r m in d re b ra, den and- res sp ra k e lle r e v e n tu e llt ett gem ensam t tre d je n a tio n ellt sp rak, d ar i v a r je fa ll d en en e tro lig e n a r m y c k e t h an d ik ap ad och h a r sv a rt att fin n a ord och u tv e c k la sin a asikter. L ik sta llig h e te n saknas.
(J fr C lem en cea u s fo rm u lerin g a v v e rsa ille sfre - dens v illk o r p a fran ska!)
I fig u re m a 2 och 4 aterig e n se vi, h u r t. ex. en sv en sk , som la r t sig esperanto, b eg a g n a r sig a v d etta fo r att kom m a i fo rb in d else m ed esperanto- k u n n ig a p erso n er o v e r h e la v arld en . M an b e h o v e r fo r a tt la ra sig esperanto endast b ra k d e le n a v d en tid, som erfo rd ras till a tt sk a p lig t la ra ett natio- n e llt sp ra k m ed dess m anga g ram m atisk a och syn - ta k tisk a oregelb u n d en h eter. E n in tresserad a rb e- ta re h a r d arfo r lik a v a l som en p rofessor m o jlig h et
03
S v e n s k a E s p e r a n t o - T i d n i n g e n
E S P E K A N T O -
oversĴittarspraket.
A v la r o v e r k s a d jc m k t J o h n S ten stro m .
N a r m an gdr propagan da fo r E speranto, b ru k a r m an ju fra m fo ra en h el del olika, som m an ty c k e r tu n g t va g a n d e argum en t.
E tt a v dem ar, a tt den som b e h a rsk a r E speranto i och m ed detta h a r m ojligh et att la ra k an n a de fle sta a v va rld slitte ra tu re n s k la ssisk a v e r k ta c k v a r e d e u tm a rk ta esp eran to-d versattn in gar, som tillko m m it u n d er de gan gn a 50 aren.
D e t h a r b liv it ett v e r k lig t im poneran de biblio- tek , b o rja n d e m ed H om eros’ 2500-ariga g re k isk a epos om tro ja n sk a k rig e t, fo ljt a v V e r g iliu s ’ la- tin sk a om R om s gru n d laggn in g, o v e r B ib eln , v a rs gam la testam en te p a ett m on stergillt sa tt over- sattes a v d o k to r Z a m en h o f sja lv , m ed an en gru p p en gelsk a sp ra k m a n togo h an d om n y a testam en- tet. V id a r e D an tes Inferno, m asterligt p resen terat i o rigin alets in v e ck la d e v e rsm a tt a v u n g ra re n K a - locsay, och sa S h ak esp eare, d en fo rste blan d v a rld slitte ra tu re n s storm an, som d o k to r Z am en h o f p ro vad e sin a k r a fte r pa; de fra n sk a k lassik ern a:
M oliere, R acin e, V o lta ire , de tysk a: D essing, G oeth e, S ch ille r, och sa lord B y ro n , H eine, ry s- s a m a P u sjk in , L e rm o n to v och G ogol, p o lack en M ick iew icz, v a rs stora epos P a n T ad eu sz fan n en k o n g en ia l esp eran totolk i skald en s lan dsm an G ra- b o w sk i, fran sm an n en B a lza c, en gelsm an n en D ic- ken s, d an sk en H. C. A n d ersen , ry ssa rn a T u rg en - je v och T o lsto y, n orrm an n en Ibsen och B jo m sso n , u n g rarn a P e to fi och M adach, fra m till de m oderna S trin d b erg , S elm a L a g e rlo f och S ie n k ie w icz, K a - rin th y, B ab its, och v a ra sam tid a H am sun, W ells, d o k to r M un the, S o m erset M augham , S tefa n Z w e ig och R em a rq u e.
O m ja g nu efter d etta a x p lo c k h a v d a r den tesen, att ta ck v a re de tu sen tals b an d en fu llg o d a espe- ra n to o versa ttn in g a r en sto r d el a v d en k lassisk a v a rld slitte ra tu re n a r tillg a n g lig fo r oss esperantis- ter, sa a r det k la rt, att en och annan k r itik e r ser sig fo ra n la ten att gen t em ot d etta an m arka: M en alla dessa fram staen d e fo rfa tta re k a n m an v a l m y c k e t b a ttre och b e k v a m a re lasa p a sitt eget m odersm al! D en n a in van d n in g k a n em ellertid , h u r b estick an d e d en an m a synas, in te godtas -utan vid a re. I stort sett a r den g iv e tv is rik tig , om den fram fores a v en ty sk , en engelsm an, en fransm an, en sv en sk e lle r o v e r h u v u d ta g e t a v en person, som tillh o r ett k u ltu r fo lk m ed en rik , gam m al och k o n stn a rlig t h o gt staen de litte ra tu r.
M en k a n m anne ifra g a v a ra n d e in van d n in g m ed fog goras a v nagon, som tillh o r en nation, v ilk e n a v o lik a s k a l ic k e a g e r en r ik origin al- e lle r over- sa ttn in g slitte ra tu r? H elt sa k e rt inte. M en h an h a r
att m ed esperan tos h ja lp sam tala e lle r korrespon - d era m ed en engelsm an, fransm an, ty sk , ryss, tje ck , b rasilian are, kines, ja p a n och tu rk .
D e t k a n m an k a lla
d e m o l t r a l i s k f , i n t e r n a t i o n e l l t , r a t i o n e l l t .
G. R. J.
i esperanto, om h an la rt sig d etta sprak, en y tte rst g ivan d e och n ara nog outtom lig k a lla , da h an fa r lu st att sla ck a sin litte ra ra ku n skapstorst.
Ja, m an k a n till och m ed fin n a gan ska m y c k e t pa esperanto, som m an fo rg ave s so k e r e fte r i na- tio n alsp rak en s o versattn in g slittera tu r. F o r det ha v i att ta ck a den b ero m va rd a am bition, som eggat o lik a lan d ers esperan toforbun d att u tg e om fattan- de an tologier, avsed d a att fo r u tlan n in garn a pre- sen tera det m est k a ra k te ristisk a och m est vard e- fu lla a v resp. lan ders sk o n littera ra produktion.
A n ta g , att en sv en sk v ill sk a ffa sig en viss in- b lic k i t. ex. d en u n g ersk a litteratu ren , sarsk ilt d en u n g ersk a lyrik en ; fa k tisk t fin n er h an inte till- n a rm elsevis sa m y c k e t m aterial d artill pa sven sk a och p a de stora v a rld ssp ra k e n — om h an n u till a v e n ty rs b e h a rsk a r dem — som i den ged ign a och litte ra rt h ogtstaen d e H u n gara A n tologio.
O ch detta a r in gen tin g u n ikt, eftersom v i nu- m era h a ett h e lt litet b ib lio te k a v d y lik a antologier.
D e n forsta i rad en v a r den polska, ett v e r k a v den k a n d e pioniaren K a b e , och den sista v a r den sch w eizisk a, u tkom m en en k o rt tid fo re B ern k o n - gressen 1939. D en nast sista v a r d en lik a d igra som v a c k r a tje ck o slo v a k isk a vo lym en , och fore den h a d e v i fatt den b u lg a risk a antologien, den o rigin ella katalan sk a , den estniska och d en bel- g isk a och sa den i fra g a om s a v a l in n eh all som ut- sty rse l yp p e rlig a sven ska, u tko m m en i sam band m ed S to ck h o lm sk o n gressen a r 1934.
S ed a n fle ra ar tillb a k a v a n ta v i m ed sto rt in- tresse pa en h o llan d sk antologi, som jag v e t ar g ru n d lig t forbered d . D essu tom ha u tlo vats en ita- lien sk, en spansk, en n y p olsk och en ju g o sla v isk sam t — ick e m inst b etyd elsefu llt! — en in tern a- - tion ell. D e n sk u lle g iv e tv is ga lan gt utom ram en fo r den m asterliga versan tologi, som d oktor K a - lo csay fo r ett 10-tal ar sedan u tg a v u n d er titeln E tern a B u k e d o och som in n eh aller o v e r 290 dik- ter, o versatta fra n 22 o lik a sp rak.
N astan und an tagslost h a o versattn in g arn a i de n u u p p rak n ad e a n to lo g iem a em ellertid g jo rts a v lan dsm an till o rigin alfo rfattarn a. G iv e tv is lig g e r h a ri en v a rd e fu ll garan ti m ot ev e n tu ella m issupp- fattn in g ar och fo rvan sk n in g ar, i det att oversatta- re n ju m aste an tagas aga en alld eles sa rsk ild for- tro g en h et m ed m iljoforu tsattn in g arn a och stam - n in gsvard en a i det pa hans m odersm al sk riv n a v e rk , som h an to lk a r — en fortrogen h et, som det tord e v a ra h a rt n ar om ojligt fo r en utlan n in g att fo rv a rv a .
J a g h ar g jo rt n agra s tic k p ro v b etra ffa n d e detta, i det att ja g jam fort ett k a p ite l i d en sven sk a o ver- sattn in gen a v p o lack en S ie n k ie w ic z ’s rom an Quo Vadis m ed p olskan L id ia Z am en h o fs sard eles sam - v etsg ran n a esperan totolkn in g. S k illn a d e n a r iogo- n en fallan d e sn a rt sagt pa v a r je rad.
L ik a s a h a r ja g jam fo rt en ty s k oversattn in g a v det m est grip an d e p ro sa sty ck e ja g k a n n er i v a r litte ra tu r, k a p itlet Hok Matts Eriksson i S elm a L a g e rlo fs Jeru salem , m ed den a v S te lla n E ng- holm s m astarhan d u tfo rd a esp eran toversion en i L ite ra tu ra M ondo. A t t a v e n den jam fo relsen u ta n tv e k a n u tfo ll till esperan tos form an, sag er sig sja lv t.
John Stenstrom.
64
S v e n s k a E s p e r a n t o - T i d n i n g e n
IS lek tro te k n isk in te rn a tio n e ll o rd bo k p a sp a n sk a .
(V o ca b u la rio E le ctro te cn ico In tern atio n al p o r la C o m isio n E le ctro te cn ica In te m a tio n a l. V e rsio n castella n a d el C o m ite E lectro tecn ico A rg e n tin o . B u e n o s A ire s.)
I s lu te t a v 1939 u tk o m d en sp an sk a o v ersa tt- n in g e n a v den In te m a tio n e lla e le k tro te k n isk a o rd b oken . T erm ern a s d efin itio n er pa sp an ska fol- ja s a v d eras o v e rsa ttn in g a r p a fra n sk a , en gelska, ty sk a , ita lie n sk a och esperan to. I slu tet a v b o k e n fin n s ett fjo rto n sid ig t a lfa b e tisk t re g iste r fo r v a r je sp ra k , som m o jlig g o r a tt m an k a n an van d a d etta v e r k som en m a n g sp ra k ig ord bok.
In fo ran d et a v esp eran to i d etta v ik tig a v e r k , v a r s u ta rb e ta n d e p a g a tt i 32 ar, a r en fo ljd a v b e h o v e t h os d e in tern a tio n ella v e te n sk a p lig a och te k n isk a k re tsa rn a a v ett v eten sk a p en s in tern atio- n e lla sp ra k och d e esp e ra n tistisk a veten sk ap sm an - nens a n stran g n in ga r a tt o v e rty g a de an d ra om esperan tos a n va n d b a rh e t fo r d etta an dam al. E n- lig t b e slu t a v in tern atio n ella k o n g re sse r h a r m an tilla tit e tt p ro v iso risk t in foran d e a v v a r t sp ra k p a p ro v fo r a tt sed an b e slu ta om d et slu tlig a sta ll- n in gstagan d et.
(O v e rsa tt u r O B r a s il E sp eran tista a v S a le x .)
B a b e ls to r n .'
H u r u n d e rlig t d et an k a n lata, fa r m an em el- la n a t h o ra dem som m ed d ju p a ste a llv a r h a n v isa till b ib e ln s b e ra tte ls e om B a b e ln s t o m som ett arg u m en t m ot esperan to. H a rn e d a n g e r en b ib el- v a n dessa p ra tm a k a re en god ta n k e sta lla re . H an sk riv e r:
A p o s te ln Joh an n es sager: ” D en , som in te a lsk a r sin b ro d e r, som h a n h a r sett, d en k a n in te a lsk a G u d , som h a n in te h a r sett.” M ed sin ” b ro d e r”
m en a r ap osteln i fo rsta h an d a lla troen d e, m en i an d ra h an d m en a r h a n a lla m an n iskor, t y en lig t e tt an n at B ib e ls ta lle la sa vi: ” G u d v ill att alla m an n isk o r sk a b liv a fra ls ta och k om m a till san- n in gen s k u n s k a p .” O ch J esu s sager: ” A ls k a din n asta sasom d ig s ja lv .”
A p o s te ln P a u lu s sk riv e r: ” O m ja g in te v e t spra- k e ts b e ty d e lse b lir ja g fo r d en talan d e b a rb a risk , och h a n fo r m ig b a rb a ris k .”
” D in b ro d e r — a lla m an n isko r — d in n a sta ” d etta in n e fa tta r m y c k e t och sa P a u li ord om att v a r a ” b a rb a ris k ” , n a r m an in te fo rsta r sp ra k et, in n e fa tta r k o lo ssalt m yc k e t.
V a r G u d a r k a rle k e n s G u d . H an b ju d e r oss att
” a ls k a v a r a o v a n n e r och b e d ja fo r dem , som for- fo lje r oss” . E tt fo rsta te c k e n p a a tt ja g a ls k a r m in n asta ar, a tt ja g b em o d ar m ig om a tt fo rsta honom . K a rle k e n s G u d h a r s ja lv la r t oss, h u ru v i sk o la bem od a oss om a tt ic k e u p p trad a b a rb a ris k t m ot d en an dre. H an h a r s ja lv g iv it oss ett in te m a tio - n e llt h jalp sp rak .. H a n h a r g iv it oss E sp eran to.
S e v i d etta sp ra k u r b ib lis k sy n p u n k t, se v i d et u r k a m ra tlig e lle r m e lla n fo lk lig syn p u n k t, n o g a r
det e tt h o g t u p p sk a tta t m ed el a tt ic k e fo rb li ” b a r- b a r is k a ” .
A llts a k a n in g en k om m a och saga att m an gsp ra- k ig h e te n a r en G u d s straffd o m fo r a tt d e ta la d e e 1 1 sp ra k v id B a b e l. D e som sag a sa, h a r in te la st h e la B ib e ln . D e h a la st h a lfte n a v en b era tte lse, och sa tro d e sig fin n a b e la g g d a ri fo r s in k r itik m ot E sp eran to.
Albin Johansson.
Suno b rila s.
(S o le n glim m ar, b la n k och trin d )
C . M . B ellm a n . S u n o b rilas. E n k v ie t
d orm e la g serenas.
S ed ek b lo v a s, k a j v e n te t ve lb o a to n trenas.
V ib r a s flag o dum m inut.
O lle sta ra s se n su rtu t, K a j n u n K e rs tin el k a ju t su r fe rd e k o n ven as.
ŝ v e la s v e lo j de la ŝip.
J e r k e r lu d a s liron.
G a ja la g p ro v e n ta v ip v e n a s en d eliron .
ŝ ip o g rin cas de k a d u k . B e le flirta s fla g o tu k . E n m aten p e r flu a k lu k
• K o k o v e k a s viro n .
M o vitz, p e r tru m p eta b lo v v o k u al ŝipano!
” O lle, k io m k o stas b o v ? S ig n u p e r la m ano!
S e d d e k ie v e n a s v i ? ”
” D e in su l v e tu ra s ni k u n legom oj c e le ri k a j k u n p om ĉam pan o.”
E1 la sved a E . M alm g ren .
Laroboclcer i Esperanto
KEJRS I ESPERANTO av fil. lic. Frits Lindĉn. En en- kel och l&ttfattlig l&robok, s&rskilt l&mplig for dem som sakna spr&kkunskaper. Kr. 0.90 PRAKTISK LAROBOK I ESPERANTO av Sam Jans-
son. En utforlig, praktisk l&robok, med en m&ngd
belysande exempel. Kr. 2.—
Dr SZELAGYES KEJRS I ESPERANTO. Rolig, med 200 illustrationer, bl. a. serier om den v&rldsbekante
Adamson. Kr. 2:—
F6r oms. och porto 15 proc. till&gg.
ETpplysningar om Esperanto och forteckning over Esperantolitteratur erh&lles gratis p& beg&ran.
FORLAGSFORENENGEN ESPERANTO u.p.a.