• Nie Znaleziono Wyników

Lâ Espero : officiellt organ för Svenska Esperanto-Förbundet (S.E.F.) : organ för Esperanto-rörelsen i Sverige. Arg. 33, nr 9 (September 1945)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Lâ Espero : officiellt organ för Svenska Esperanto-Förbundet (S.E.F.) : organ för Esperanto-rörelsen i Sverige. Arg. 33, nr 9 (September 1945)"

Copied!
12
0
0

Pełen tekst

(1)

S e p te m b e r 1 9 4 5

>

z.-^^^2uum»ĵbbb.^w j j

SVE KA

3?gasm rB?W «!RSS3BSSS3Ba5aR8«W SSS?S^S?^S??W ^^

3 3 &rg. N:r 9

«W W W «M I»kW »J/.!.;.».W .-W '-:y^

s . ’

-A

:?:$:S:^:'::-:^A S ' “ • «SSW :!

O R G A N F O R S V E N S K A E S P E R A N T O - F O R B U N D E T

3 « BfflBOfiiM BOgfo .<

K.ĴK^:«: z :::::-,:x>?:?::::^:c£.ŭ3C^

^aaaayy^*^aaafflffia«

V A R L D S S P R A K S F R A G A N .

M anskligheten ar allt fortfarande hem fallen at den babyloniska forbistringen. M anga m arker inte h u r skadlig och ovardig denna forbistring ar. D e har inte fantasi nog for att kunna forestalla sig en battre tingens ordning.

I vart land ar den uppfattningen m ycket vanlig att fragan om ett allm anm anskligt m eddelelsem e- del bor losas pa det sattet att alla m anniskor lar sig engelska. V id ett ytligt paseende tyck s tanken pa engelskan som hela varldens enande tungom al ha goda skal fo r sig. Engelskan ar pa satt och vis redan ett varldssprak, eller om man sa vill: varlds- spraket fram for alla andra. D en talas av vid pass tvahundra m iljoner m anniskor och studeras i de hogre skolom a jorden runt. D en ar storsjofartens och varldshandelns sprak. Som diplom atsprak ar den pa vag att uttranga franskan.

T ill allt detta b ru kar man ocksa foga det talande skalet att engelskan ar ett lattlart sprak. N agot ligger det ocksa i det pastaendet. S. k. sjomans- engelska, som m an nodtorftigt — ack h u r nod- torftigt! — kan ta sig fram med i fram m ande ham- nar, lar man sig hastigt nog. M en om m an v ill lara sig lasa engelska bocker, lar m an sig forr eller senare — Kanske forst efter manga ars stu- dier — inse att den engelska ordskatten ar omat- lig. A tt tala engelska sa pass val att man kan gora sin m ening gallande i debatt med engelsman eller.

am erikaner, det ar en konst, som beharskas endast av en forsvinnande liten brakdel av dem som pa ett sa trosvisst satt forkunnar att engelskan maste bli varldsspraket. Och att skriva nagonting pa sa god engelska att det kan tryckas, det gar inte sa varst manga svenskar i land med. Satillvid a kan man saga att engelska spraket inte bara ar svar- lart: det ar praktiskt taget om ojligt att lara sig for den som inte har tillfalle att leva manga ar i ett engelsktalande land.

A v professor B J O R N C O L L I N D K R . N u svarar naturligtvis engelskans beskaftiga foresprakare att det visst inte ar nodvandigt att lara sig engelska perfekt; det racker om man kan gora sig nodtorftigt forstadd. Ja, om sa val vore!

M en nu ar det ju en gang sa, att en stor del av det m ellanfolkliga um ganget bestar av forhand- lingar och debatter, dar intresse star mot intresse eller asikt mot asikt. A v e n de som saknar all erfa- renhet a v m ellanfolklig sam varo torde fran sin hemmaplan ha kunnat iaktta att man till livsvik- tiga underhandlingar inte garna skickar ombud som stammar och laspar och sluddrar och som inte kan besvara en invandning pa staende fot utan endast gar i land med att pa ett stappligt och m er eller m indre obegripligt satt lasa innantill u r ett m anuskript. V a r och en v et att sadana tales- man kom m er till korta infor en m otstandare som har ordet i sin m akt. Och pa samma satt skulle det ga for de allra flesta av engelskans svenska vapendragare, ifall de bleve tvungna att omsatta sin lara i handling. Och anda har manga av dem studerat engelska i artionden.

V i har alla pa m arknader eller nojesfalt hort utlandska cirkusartister och m arktschrejare, som har radbrakat svenska spraket pa ett satt som all- tid har verk at lojligt och stundom rent av vidrigt.

Tank er en sadan person ikladd jackett och ran- diga b yx o r halla ett stamningsm attat tal vid en hjaltegrav, sa h ar ni atminstone en aning om hu r en engelsman kanner sig till mods, nar en skol- bildad genom snittssvensk — kan ske just en av dem som ivrigast y rk a r pa att engelskan ska antas som varldssprak — talar engelska vid nagot hog*- tidligt tillfalle.

Och anda forstar v i allt vad m arktschrejaren sager! (Engelsm annen ar inte alltid i samma lyck - liga situation, nar han lyssnar eller forsoker lyssna till en varm landsk eller sm alandsk bankettdelta-

61

(2)

S v e n s k a E s p e r a n t o - T i d n i n g e n

g a re s oration.) D e t fin ns alltsa en d el an dra tin g som d et k o m m e r an pa an b a ra d et att go ra sig n o d to rftig t forstad d . M an m aste o ck sa u ttr y c k a sig n a go rlu n d a k o rre k t. O ch i det k o rre k ta u ttalet, d et k o rre k ta o rd va let, den k o rre k ta ordfd ljd en , in g a r en m an gd fin esser, som fo r u tlan n in g en ar h a rt n a r o tillg a n g lig a m en fdr d en infddde ar m attad e m ed k a n slo v a rd e n atm instone sa tillv id a som han b lir pin sam t b ero rd e lle r frestad till lo je a v sn art sag t a llt som a v v ik e r fr a n det k o rre k ta . N i h a r v a l atm in ston e n agon gan g k a n t er upp- ro rd o v e r n a g o t g ro v t sp ra k fe l i en sv e n sk tid- n in g? I ett lan d som E n g lan d v a k a r m an noga dver m od ersm alets ra tta b ru k , och m an a r m y c k e t kan s- lig a re fo r a v v ik e ls e r fra n det goda s p ra k b ru k e t an v a d v i s v e n s k a r b r u k a r v a ra . D en ta n k e n att en gelsk a sp ra k e t s k u lle b ru k a s och m issb ru k as a v a ll v a rld en s fo lk sla g h a r d a rfo r i g ru n d och b o tten in te m y c k e n lo c k e lse fo r en gelsm an n en sja lv a , a v e n om de g a m a ser att d eras sp ra k stu d e ra s i a lla v a rld en s lan der.

D en n a ta n k e k a n in te h e lle r h a n ago n lo ck e lse fd r dem som h a r ty sk a , fra n sk a , sp an sk a e ller r y s k a till m odersm al. F d r a lla dessa stora natio- n e r s k u lle det u ta n tv iv e l k a n n a s o u th ard lig t, om d eras m od ersm al s k u lle sk ju ta s at sid a n till for- m an fdr en gelskan .

D e n u p p fattn in g en att d et v id m e lla n fo lk lig t ta n k e u tb y te e g en tlig en in te g a r u t p a n agon tin g an n at an att g o ra sig fd rstad d a r n a tu rlig tv is i sig su n d och rik tig . F e le t a r b a ra det a tt d en in te k a n fd rv e rk lig a s, sa la n g e m an en visas m ed att v ilja u p p h o ja n ago t a v n a tio n a lsp ra k en till ra n g och v a rd ig h e t a v h e la m an sk lig h eten s gem ensam m a sp rak . E tt n a tio n a lsp ra k k a n in te b li v a rld ssp ra k m ed m in d re d et tra n g a r u t a lla de an d ra nation al- sp rak en , och d et k a n d et n a tu rlig tv is in te b li ta l om, i v a r je fa ll in te i v a r tid sald er.

S a lan ge latin et v a r lard om en s och d en ro m e rsk a k y r k a n s och d ip lom atin s sp rak, la g sa k e n h elt an n o rlu n d a till. D atin et a r ingen s m odersm al.

Vad vi nu behover ar ett forenklat latin, ett rationellt tillrattalagt sprak, som b ib e h a lle r den la tin sk -g re k isk a o rd sk a tt som red a n a r m ellan - fo lk lig och som sam tid igt a r sa e n k e lt och re g e l- b u n d et att v e m som h e lst k a n la ra sig d et i fo lk - skolan .

L y c k lig tv is a g e r v i ett sad an t sp ra k . D e t h a r v a r it i b r u k i 57 a r i sn a rt sagt a lla la n d e r och h a r red an en o m fattan d e litte ra tu r i o rigin al och o versattn in g . D e t h a r till fu llo v is a t sin an van d - b a rh e t och liv s k ra ft. V e r k s ta lld a p ro v h a r adaga- la g t att d et a r i stand att a te rg e a lla de d istin k- tio n e r och ta n k e sk iftn in g a r som k a n kom m a i fra g a i det m e lla n fo lk lig a u m gan get. V id m ang- fa ld ig a k o n g re sse r h a r m an fo rt liv lig a diskussio- n e r och h etsig a d e b a tte r pa d etta sp rak , och m an g a h a r p a d etta sp ra k u tv e c k la t en im pone- ra n d e v a lta lig h e t.

O m in te v a r ld e n sty rd e s m ed sa rin g a visd om som d en gor, s k u lle esp eran to re d a n n u v a ra in- fo rt i sk o lo m a i a lla jo rd en s lan d er, och varld s- sp ra k sfra g a n s k u lle v a r a lost. A t t sa in te h a r sk e tt b e ro r lik v a l d e lv is pa att in te in sik te n m en v a l d en god a v ilja n h a r sakn ats. N a r fra g a n om att fo ro rd a esp eran to till in foran d e i s k o lo m a v a r

«2

uppe i N atio n ern a s forbun d , om in tetgjord e fran - ska re g e rin g e n en p o sitiv losning, d arfo r att den fru k ta d e att esperan to sk u lle kom m a a tt go ra fra n sk a n ra n g e n strid ig som diplom atins sp rak.

D e t m esta m otstandet m ot esperan to b o ttn ar d ock i o k u n n igh et och fordom ar. O ch t y v a r r h a r m anga s p ra k fo rsk a re — la n g tifra n a lla — h a rv id - lag u to v a t ett sk a d lig t in flytan d e. E n del a v dem h ar b e stritt a tt ett sp ra k a v esperan tos ty p over- h u v u d k a n go ra tjan st. S ad an a p astaen d en fa lle r g iv e tv is till m a rk e n fo r den fa k tis k a erfaren h eten s basu n stotar. In gen som h a r b ev ista t en esperanto- k o n g ress k a n pa a llv a r gora g allan d e att esperanto in te fu n gerar.

D e t finns o cksa sp ra k fo rsk a re som g o d tar espe- ranto i princip, m en an ser att det a r b e h a fta t m ed b riste r i d eta ljern a och m aste om arbetas. J a g h ar noga fo ljt denna s p ra k k ritik och m aste ty v a r r ut- tala det om dom et att den ar alltig en o m o fru k tb a r och i stort sett d e stru k tiv , tro ts att d en g iv e tv is i re g e l h a r fra m g a tt u r det basta uppsat. A 11 a sp ra k h a r sina o fu llk o m lig h e te r och b rister, espe- ran to in te u n d an taget. M en de som v ill g o ra gal- lan d e a tt esp eran to ar i va se n tlig a s ty c k e n m iss- ly c k a t och att d et a r ett v e r k a v en d ilettan t h u g- g e r alld eles i sten. E sp eran to a r — d et h a r tidi- g a re vitso rd ats a v k o m p eten ta sp ra k fo rsk a re — ett g e n ia lisk t v e r k a v en h ogt b e g a v a d sp ra k k a n - n are, som o ffra d e den basta delen a v sitt liv pa att u ttan k a, u tfo rm a, fo rb a ttra och fu llk o m n a det.

E fte r att in gaen d e ha g ra n sk a t Ido, O ccid en tal, N o v ia l och L a tin o sin e fle xio n e , esperan tos m est n a m n k u n n iga k o n k u rre n te r, fa r ja g som m in m e- n in g u tta la att de a lla a r esperan to a v s e v a rt u n d er- lagsna. Ido a r fo r o v rig t en dast en d ia le k t a v esperanto. O ccid e n ta l ar la tta re att u ta n stu d ier fo rsta an esperan to, fo ru tsa tt att m an re d a n be- h a rsk a r fra n sk a , en g e lsk a och ty sk a , m en det ar sa k e rlig e n o ja m fo rlig t m y c k e t s v a ra re att tala och sk riv a . N o v ia l ar k o n stru e ra t a v en v arld sb ero m d sp ra k fo rsk a re , m en m in a sik t a r den, att om an- tin gen esperan to e lle r N o v ia l s k a stam plas som d ilettan tisk t, sa in te b lir det esperanto.

F ra g a r m an m ig h u r v a rld ssp ra k sfra g a n sk a lo- sas, s v a r a r jag: D e n a r red an lost. D e t g a lle r endast att fa losn in gen g o d tag en a v dem sorri m ak- ten h ava.

Bjom Collinder.

(U r en a rtik e l i F o lk sk o lla ra rn a s T id n in g.)

Denove aĉeteblajz

L a S a n k t a B i l > l i o S :—

N o v a T e s t a m e n t o

Forlagsforeningen Esperanto

Box 19071, S tockholm 19. P o stg iro 578

(3)

S v e n s k a E s p e r a n t o - T i d n i n g e n

R a t, i o n a l i s e r i n g .

M ed an telefon en annu b efan n sig p a exp erim en t- stadiet, k u n d e det v a l ga fo r sig, a tt m an b y g g d e d irek ta led n in g a r m ellan d e fa p ersoner, som da v ille u p p ra tta k o n ta k t m ed varan d ra. M en det visa d e sig snart, att det d a g ic k at sa m y c k e t led- nin gar, b le v sa oekon om iskt, a tt d et enda ratio- n e lla v a r en ce n tra l m ed led n in g a r d a rifra n u t till v a r je abonnent, sasom d u ju v e t, a tt d et a r ord n at n u fo r tiden. D u s e r fd ren k lin g e n schem a- tisk t fram stalld a fig u re m a 1 och 2, d a r b a ra fem

"a b o n n en ter” u tritats. 'Om — la t oss saga — tio on skad e telefon fo rb in d elser fra m tra d e r sk illn ad en sy n b a rlig en an n u m er. V ilk e n h a r v a a v va ra n d ra ko rsan d e tra d e r a fig. 3! M en n a r i fig. 4 en led- n in g g a r fr a n v a rje abonn ent in till cen tralen , och denna fu n g e ra r p erfek t, da a r h e la p roblem et lost te k n isk t elegan t och ratio n ellt. A t t u p p ratta ett telefon n at m ed ett sto rre an tal a p p a ra ter utan en v a x lin g sc e n tra l v o re ju h e lt e n k elt otankbart!

— Inom tek n ik e n , d ar d et g a lle r a tt sp ara m ate- rial, tid och p en gar, a r m an a lltid snabb a tt ratio- n a lisera och g o r d et m ed ra tta . M en d et fin ns fle r om raden, som aro i b eh o v a v o v e rsy n och ration a- liserin g.

E tt lik n a n d e fo rh allan d e in trad er, d a p erson er fran o lik sp ra k ig a la n d e r v ilja kom m a i k o n ta k t m ed varan d ra, m u n tligen e lle r sk riftlig e n . V a r och en m aste h a la r t sig ett sp ra k , som o ck sa den an dre n a go rlu n d a b eh arsk ar. M ed d e n u allt liv- lig a re in te m a tio n e lla k o m m u n ik a tio n em a fo lje r a v e n ett sto rre k r a v p a sp ra k k u n sk a p e r. F o ru to m de i sv en sk a h o g re sk o lo r v a n lig a fo rd rin g a m a pa en gelska, ty s k a och fra n sk a sp ra k en fram trad a n u a llt m e r vissa k r a v p a u tb ild n in g a v e n i spanska.

fin sk a och ry sk a . M en sam tid igt m aste m an ta h a n sy n t ill u tv e c k lin g e n p a an d ra k u ltu re lla om- rad en , och k u rse rn a i d e n a tu rv e te n sk a p lig a och p ra k tisk a am nena h a o ck sa en v iss b en agen h et fo r a tt s v a lla ut. D e n m an skliga in telligen sen och m in n esform agan a r ju em ellertid begran sad , och fra g a n u p p star d arfor, om m an fo r en ev e n tu ellt u to k a d sp ra k u n d erv isn in g s k a ll b eh o v a eftersatta u n d ervisn in g en i m oderna, p ra k tisk a am nen, som gora in d iv id en m era d u g lig i d et p ro d u k tiv a , sam - h a lle lig a arb etet. N ej, sp ra k et a r b a ra ett m ed el att u ttr y c k a ta n k a m a , ej ett sjalvan d am al! J u en k- la r e m ed el m an k a n b eg agn a sig a v fo r a tt gora sig fu llt forstad d a v an dra m an n iskor, desto b a ttre a r det.

A v e n p a det sp ra k lig a om rad et h a v i n u i fly g - te k n ik e n s tid e v a rv n a tt till d et stadium , d a en ratio n aliserin g b o r astadkom m as, da d et m ed bibe- h allan d e a v v issa n od van d iga ” d irek ta lin je r ” ("stja m a b o n n e m a n g ” ) b lir ett a llt sto rre b e h o v a v en ” c e n tra l” , ett h ja lp sp ra k som fo rm ed lare fo r den sto ra allm an h eten s in tern atio n ella forb in d el- ser o v e r h ela varld en . L o sn in g e n a v ett d y lik t v a rld sh ja lp sp ra k h a v i red a n i E speranto, som a r a n van t sed an m anga a r a v p erso n er i jo rd en s alla lan d er. D e t sto d er sig pa fo rn am liga anor, ord- stam m ar fra n la tin e t och m odern a eu ro p eisk a sp rak, d et h a r en k last ta n k b a ra g ram m atik och

Esperanto - "central9 m ellan fo lken .

obegran sad e m o jlig h eter fo r fram tid a u tv e ck lin g . D e t a r m ed ett ord ratio n ellt.

T y v a r r a r d et h ittills m estad els b lo tt p a e g e t ini- tia tiv och v id sa rsk ilt an ord nad e k u rse r, som espe- ra n tistern a h a ft m o jlig h et la ra sig sp ra k et. M an m aste em ellertid nu i de sn abb a k o m m u n ikatio- n e m a s och den v id g a d e d em okratiserin gen s tid fra m h a lla d e t som en v ik tig an gelagen h et in te b a ra fo r u n d erla ttan d e a v h a n d e l o ch sam fard sel lan d ern a em ellan u ta n o ck sa fo r b efastan d et a v va n sk a p och fo rtro en d e tv a rs o v e r lan d gran sern a, a tt i a lla la n d e r en g ru n d lag g an d e sp rak u n d ervis- n in g i form a v "m od ersm alet och esp eran to” info- re s red a n i fo lk sk o la n sam t i realsk o lan s fo rsta klasser. H arigen om fa ele v e rn a a v e n d e l a v en re g e lb u n d e n gram m atik och ett fo rra d a v in ter- n ation ella ordstam m ar, till n y tta fo r d e n fo rtsa tta sp rak u n d ervisn in g , som k a n anses e rfo rd e rlig fo r h o g re sk o lo r m ed h an syn till ra d a n d e k o n ju n k - tu re r.

K a s ta n u aterig e n en b lic k p a fig u re m a och fo re sta ll dig, a tt de fo rra ” telefo n a b o n n en tem a ” i sta lle t b e ty d a p erso n er i o h k a lan d er, som v ill k o rresp o n d era e lle r m u n tligen m ed d ela sig m ed varan d ra! F ig. 1 och 3 visar, h u r v a r o ch en da m aste h a la r t sig, m er e lle r m in d re b ra, den and- res sp ra k e lle r e v e n tu e llt ett gem ensam t tre d je n a tio n ellt sp rak, d ar i v a r je fa ll d en en e tro lig e n a r m y c k e t h an d ik ap ad och h a r sv a rt att fin n a ord och u tv e c k la sin a asikter. L ik sta llig h e te n saknas.

(J fr C lem en cea u s fo rm u lerin g a v v e rsa ille sfre - dens v illk o r p a fran ska!)

I fig u re m a 2 och 4 aterig e n se vi, h u r t. ex. en sv en sk , som la r t sig esperanto, b eg a g n a r sig a v d etta fo r att kom m a i fo rb in d else m ed esperanto- k u n n ig a p erso n er o v e r h e la v arld en . M an b e h o v e r fo r a tt la ra sig esperanto endast b ra k d e le n a v d en tid, som erfo rd ras till a tt sk a p lig t la ra ett natio- n e llt sp ra k m ed dess m anga g ram m atisk a och syn - ta k tisk a oregelb u n d en h eter. E n in tresserad a rb e- ta re h a r d arfo r lik a v a l som en p rofessor m o jlig h et

03

(4)

S v e n s k a E s p e r a n t o - T i d n i n g e n

E S P E K A N T O -

oversĴittarspraket.

A v la r o v e r k s a d jc m k t J o h n S ten stro m .

N a r m an gdr propagan da fo r E speranto, b ru k a r m an ju fra m fo ra en h el del olika, som m an ty c k e r tu n g t va g a n d e argum en t.

E tt a v dem ar, a tt den som b e h a rsk a r E speranto i och m ed detta h a r m ojligh et att la ra k an n a de fle sta a v va rld slitte ra tu re n s k la ssisk a v e r k ta c k v a r e d e u tm a rk ta esp eran to-d versattn in gar, som tillko m m it u n d er de gan gn a 50 aren.

D e t h a r b liv it ett v e r k lig t im poneran de biblio- tek , b o rja n d e m ed H om eros’ 2500-ariga g re k isk a epos om tro ja n sk a k rig e t, fo ljt a v V e r g iliu s ’ la- tin sk a om R om s gru n d laggn in g, o v e r B ib eln , v a rs gam la testam en te p a ett m on stergillt sa tt over- sattes a v d o k to r Z a m en h o f sja lv , m ed an en gru p p en gelsk a sp ra k m a n togo h an d om n y a testam en- tet. V id a r e D an tes Inferno, m asterligt p resen terat i o rigin alets in v e ck la d e v e rsm a tt a v u n g ra re n K a - locsay, och sa S h ak esp eare, d en fo rste blan d v a rld slitte ra tu re n s storm an, som d o k to r Z am en h o f p ro vad e sin a k r a fte r pa; de fra n sk a k lassik ern a:

M oliere, R acin e, V o lta ire , de tysk a: D essing, G oeth e, S ch ille r, och sa lord B y ro n , H eine, ry s- s a m a P u sjk in , L e rm o n to v och G ogol, p o lack en M ick iew icz, v a rs stora epos P a n T ad eu sz fan n en k o n g en ia l esp eran totolk i skald en s lan dsm an G ra- b o w sk i, fran sm an n en B a lza c, en gelsm an n en D ic- ken s, d an sk en H. C. A n d ersen , ry ssa rn a T u rg en - je v och T o lsto y, n orrm an n en Ibsen och B jo m sso n , u n g rarn a P e to fi och M adach, fra m till de m oderna S trin d b erg , S elm a L a g e rlo f och S ie n k ie w icz, K a - rin th y, B ab its, och v a ra sam tid a H am sun, W ells, d o k to r M un the, S o m erset M augham , S tefa n Z w e ig och R em a rq u e.

O m ja g nu efter d etta a x p lo c k h a v d a r den tesen, att ta ck v a re de tu sen tals b an d en fu llg o d a espe- ra n to o versa ttn in g a r en sto r d el a v d en k lassisk a v a rld slitte ra tu re n a r tillg a n g lig fo r oss esperantis- ter, sa a r det k la rt, att en och annan k r itik e r ser sig fo ra n la ten att gen t em ot d etta an m arka: M en alla dessa fram staen d e fo rfa tta re k a n m an v a l m y c k e t b a ttre och b e k v a m a re lasa p a sitt eget m odersm al! D en n a in van d n in g k a n em ellertid , h u r b estick an d e d en an m a synas, in te godtas -utan vid a re. I stort sett a r den g iv e tv is rik tig , om den fram fores a v en ty sk , en engelsm an, en fransm an, en sv en sk e lle r o v e r h u v u d ta g e t a v en person, som tillh o r ett k u ltu r fo lk m ed en rik , gam m al och k o n stn a rlig t h o gt staen de litte ra tu r.

M en k a n m anne ifra g a v a ra n d e in van d n in g m ed fog goras a v nagon, som tillh o r en nation, v ilk e n a v o lik a s k a l ic k e a g e r en r ik origin al- e lle r over- sa ttn in g slitte ra tu r? H elt sa k e rt inte. M en h an h a r

att m ed esperan tos h ja lp sam tala e lle r korrespon - d era m ed en engelsm an, fransm an, ty sk , ryss, tje ck , b rasilian are, kines, ja p a n och tu rk .

D e t k a n m an k a lla

d e m o l t r a l i s k f , i n t e r n a t i o n e l l t , r a t i o n e l l t .

G. R. J.

i esperanto, om h an la rt sig d etta sprak, en y tte rst g ivan d e och n ara nog outtom lig k a lla , da h an fa r lu st att sla ck a sin litte ra ra ku n skapstorst.

Ja, m an k a n till och m ed fin n a gan ska m y c k e t pa esperanto, som m an fo rg ave s so k e r e fte r i na- tio n alsp rak en s o versattn in g slittera tu r. F o r det ha v i att ta ck a den b ero m va rd a am bition, som eggat o lik a lan d ers esperan toforbun d att u tg e om fattan- de an tologier, avsed d a att fo r u tlan n in garn a pre- sen tera det m est k a ra k te ristisk a och m est vard e- fu lla a v resp. lan ders sk o n littera ra produktion.

A n ta g , att en sv en sk v ill sk a ffa sig en viss in- b lic k i t. ex. d en u n g ersk a litteratu ren , sarsk ilt d en u n g ersk a lyrik en ; fa k tisk t fin n er h an inte till- n a rm elsevis sa m y c k e t m aterial d artill pa sven sk a och p a de stora v a rld ssp ra k e n — om h an n u till a v e n ty rs b e h a rsk a r dem — som i den ged ign a och litte ra rt h ogtstaen d e H u n gara A n tologio.

O ch detta a r in gen tin g u n ikt, eftersom v i nu- m era h a ett h e lt litet b ib lio te k a v d y lik a antologier.

D e n forsta i rad en v a r den polska, ett v e r k a v den k a n d e pioniaren K a b e , och den sista v a r den sch w eizisk a, u tkom m en en k o rt tid fo re B ern k o n - gressen 1939. D en nast sista v a r d en lik a d igra som v a c k r a tje ck o slo v a k isk a vo lym en , och fore den h a d e v i fatt den b u lg a risk a antologien, den o rigin ella katalan sk a , den estniska och d en bel- g isk a och sa den i fra g a om s a v a l in n eh all som ut- sty rse l yp p e rlig a sven ska, u tko m m en i sam band m ed S to ck h o lm sk o n gressen a r 1934.

S ed a n fle ra ar tillb a k a v a n ta v i m ed sto rt in- tresse pa en h o llan d sk antologi, som jag v e t ar g ru n d lig t forbered d . D essu tom ha u tlo vats en ita- lien sk, en spansk, en n y p olsk och en ju g o sla v isk sam t — ick e m inst b etyd elsefu llt! — en in tern a- - tion ell. D e n sk u lle g iv e tv is ga lan gt utom ram en fo r den m asterliga versan tologi, som d oktor K a - lo csay fo r ett 10-tal ar sedan u tg a v u n d er titeln E tern a B u k e d o och som in n eh aller o v e r 290 dik- ter, o versatta fra n 22 o lik a sp rak.

N astan und an tagslost h a o versattn in g arn a i de n u u p p rak n ad e a n to lo g iem a em ellertid g jo rts a v lan dsm an till o rigin alfo rfattarn a. G iv e tv is lig g e r h a ri en v a rd e fu ll garan ti m ot ev e n tu ella m issupp- fattn in g ar och fo rvan sk n in g ar, i det att oversatta- re n ju m aste an tagas aga en alld eles sa rsk ild for- tro g en h et m ed m iljoforu tsattn in g arn a och stam - n in gsvard en a i det pa hans m odersm al sk riv n a v e rk , som h an to lk a r — en fortrogen h et, som det tord e v a ra h a rt n ar om ojligt fo r en utlan n in g att fo rv a rv a .

J a g h ar g jo rt n agra s tic k p ro v b etra ffa n d e detta, i det att ja g jam fort ett k a p ite l i d en sven sk a o ver- sattn in gen a v p o lack en S ie n k ie w ic z ’s rom an Quo Vadis m ed p olskan L id ia Z am en h o fs sard eles sam - v etsg ran n a esperan totolkn in g. S k illn a d e n a r iogo- n en fallan d e sn a rt sagt pa v a r je rad.

L ik a s a h a r ja g jam fo rt en ty s k oversattn in g a v det m est grip an d e p ro sa sty ck e ja g k a n n er i v a r litte ra tu r, k a p itlet Hok Matts Eriksson i S elm a L a g e rlo fs Jeru salem , m ed den a v S te lla n E ng- holm s m astarhan d u tfo rd a esp eran toversion en i L ite ra tu ra M ondo. A t t a v e n den jam fo relsen u ta n tv e k a n u tfo ll till esperan tos form an, sag er sig sja lv t.

John Stenstrom.

64

(5)

S v e n s k a E s p e r a n t o - T i d n i n g e n

IS lek tro te k n isk in te rn a tio n e ll o rd bo k p a sp a n sk a .

(V o ca b u la rio E le ctro te cn ico In tern atio n al p o r la C o m isio n E le ctro te cn ica In te m a tio n a l. V e rsio n castella n a d el C o m ite E lectro tecn ico A rg e n tin o . B u e n o s A ire s.)

I s lu te t a v 1939 u tk o m d en sp an sk a o v ersa tt- n in g e n a v den In te m a tio n e lla e le k tro te k n isk a o rd b oken . T erm ern a s d efin itio n er pa sp an ska fol- ja s a v d eras o v e rsa ttn in g a r p a fra n sk a , en gelska, ty sk a , ita lie n sk a och esperan to. I slu tet a v b o k e n fin n s ett fjo rto n sid ig t a lfa b e tisk t re g iste r fo r v a r je sp ra k , som m o jlig g o r a tt m an k a n an van d a d etta v e r k som en m a n g sp ra k ig ord bok.

In fo ran d et a v esp eran to i d etta v ik tig a v e r k , v a r s u ta rb e ta n d e p a g a tt i 32 ar, a r en fo ljd a v b e h o v e t h os d e in tern a tio n ella v e te n sk a p lig a och te k n isk a k re tsa rn a a v ett v eten sk a p en s in tern atio- n e lla sp ra k och d e esp e ra n tistisk a veten sk ap sm an - nens a n stran g n in ga r a tt o v e rty g a de an d ra om esperan tos a n va n d b a rh e t fo r d etta an dam al. E n- lig t b e slu t a v in tern atio n ella k o n g re sse r h a r m an tilla tit e tt p ro v iso risk t in foran d e a v v a r t sp ra k p a p ro v fo r a tt sed an b e slu ta om d et slu tlig a sta ll- n in gstagan d et.

(O v e rsa tt u r O B r a s il E sp eran tista a v S a le x .)

B a b e ls to r n .'

H u r u n d e rlig t d et an k a n lata, fa r m an em el- la n a t h o ra dem som m ed d ju p a ste a llv a r h a n v isa till b ib e ln s b e ra tte ls e om B a b e ln s t o m som ett arg u m en t m ot esperan to. H a rn e d a n g e r en b ib el- v a n dessa p ra tm a k a re en god ta n k e sta lla re . H an sk riv e r:

A p o s te ln Joh an n es sager: ” D en , som in te a lsk a r sin b ro d e r, som h a n h a r sett, d en k a n in te a lsk a G u d , som h a n in te h a r sett.” M ed sin ” b ro d e r”

m en a r ap osteln i fo rsta h an d a lla troen d e, m en i an d ra h an d m en a r h a n a lla m an n iskor, t y en lig t e tt an n at B ib e ls ta lle la sa vi: ” G u d v ill att alla m an n isk o r sk a b liv a fra ls ta och k om m a till san- n in gen s k u n s k a p .” O ch J esu s sager: ” A ls k a din n asta sasom d ig s ja lv .”

A p o s te ln P a u lu s sk riv e r: ” O m ja g in te v e t spra- k e ts b e ty d e lse b lir ja g fo r d en talan d e b a rb a risk , och h a n fo r m ig b a rb a ris k .”

” D in b ro d e r — a lla m an n isko r — d in n a sta ” d etta in n e fa tta r m y c k e t och sa P a u li ord om att v a r a ” b a rb a ris k ” , n a r m an in te fo rsta r sp ra k et, in n e fa tta r k o lo ssalt m yc k e t.

V a r G u d a r k a rle k e n s G u d . H an b ju d e r oss att

” a ls k a v a r a o v a n n e r och b e d ja fo r dem , som for- fo lje r oss” . E tt fo rsta te c k e n p a a tt ja g a ls k a r m in n asta ar, a tt ja g b em o d ar m ig om a tt fo rsta honom . K a rle k e n s G u d h a r s ja lv la r t oss, h u ru v i sk o la bem od a oss om a tt ic k e u p p trad a b a rb a ris k t m ot d en an dre. H an h a r s ja lv g iv it oss ett in te m a tio - n e llt h jalp sp rak .. H a n h a r g iv it oss E sp eran to.

S e v i d etta sp ra k u r b ib lis k sy n p u n k t, se v i d et u r k a m ra tlig e lle r m e lla n fo lk lig syn p u n k t, n o g a r

det e tt h o g t u p p sk a tta t m ed el a tt ic k e fo rb li ” b a r- b a r is k a ” .

A llts a k a n in g en k om m a och saga att m an gsp ra- k ig h e te n a r en G u d s straffd o m fo r a tt d e ta la d e e 1 1 sp ra k v id B a b e l. D e som sag a sa, h a r in te la st h e la B ib e ln . D e h a la st h a lfte n a v en b era tte lse, och sa tro d e sig fin n a b e la g g d a ri fo r s in k r itik m ot E sp eran to.

Albin Johansson.

Suno b rila s.

(S o le n glim m ar, b la n k och trin d )

C . M . B ellm a n . S u n o b rilas. E n k v ie t

d orm e la g serenas.

S ed ek b lo v a s, k a j v e n te t ve lb o a to n trenas.

V ib r a s flag o dum m inut.

O lle sta ra s se n su rtu t, K a j n u n K e rs tin el k a ju t su r fe rd e k o n ven as.

ŝ v e la s v e lo j de la ŝip.

J e r k e r lu d a s liron.

G a ja la g p ro v e n ta v ip v e n a s en d eliron .

ŝ ip o g rin cas de k a d u k . B e le flirta s fla g o tu k . E n m aten p e r flu a k lu k

• K o k o v e k a s viro n .

M o vitz, p e r tru m p eta b lo v v o k u al ŝipano!

” O lle, k io m k o stas b o v ? S ig n u p e r la m ano!

S e d d e k ie v e n a s v i ? ”

” D e in su l v e tu ra s ni k u n legom oj c e le ri k a j k u n p om ĉam pan o.”

E1 la sved a E . M alm g ren .

Laroboclcer i Esperanto

KEJRS I ESPERANTO av fil. lic. Frits Lindĉn. En en- kel och l&ttfattlig l&robok, s&rskilt l&mplig for dem som sakna spr&kkunskaper. Kr. 0.90 PRAKTISK LAROBOK I ESPERANTO av Sam Jans-

son. En utforlig, praktisk l&robok, med en m&ngd

belysande exempel. Kr. 2.—

Dr SZELAGYES KEJRS I ESPERANTO. Rolig, med 200 illustrationer, bl. a. serier om den v&rldsbekante

Adamson. Kr. 2:—

F6r oms. och porto 15 proc. till&gg.

ETpplysningar om Esperanto och forteckning over Esperantolitteratur erh&lles gratis p& beg&ran.

FORLAGSFORENENGEN ESPERANTO u.p.a.

Box 19071, Stockholm 19 Postgiro 578.

«s

(6)

P a studiesem ester i v a r t iistra gran n lan d .

F jo rto n d agar ar visserlig en in gen lan g tid fdr m era ingaen d e ob servation er i ett fram m an de land, m en om m an som v i fa r tillfa lle att le v a tillsam - m ans m ed ett p a r h u n d ratal hjalpsam m a kam ra- ter, fa r m an an da ett gan ska b ra u tb y te a v en sadan resa. V i v a r atta sv en sk a r m ed sam m a m al n a m lig en att b eso k a fin sk a esperan toin stitutets k u rs i P u n k a h a rju . E tt fd r v a ra fin sk a k a m ra te r m y c k e t h ed ran d e och ly c k a t arrangem ang. K u r - sen h ad e 7— 14 ju li sam lat d v er 100 d eltag are fra n sk ild a d elar a v F in lan d . E n efte r fin sk a forh al- lan d en m y c k e t im poneran de siffra, en ar det m aste v a ra fo ren at m ed stora sv a rig h e te r saval fd r a rra n g d rer som d eltag are att m ed de begran - sad e m o jlig h eter som sta r dem till buds ku n n a astadkom m a ett d y lik t arrangem ang.

F o r oss v a r a llt v a l tillra tta la g t, till och m ed v a d re t v a r d et b asta m ojliga v ilk e t g jo rd e sjo- resa n till en angenam rek reatio n , ja rn va g sre sa n d arem ot v a r m era p afrestan d e pa gru n d a v den sta rk t b eg ra n sad e vagn tillgan gen . I v a rt lan d ar det fo rb ju d et att sta eller sitta p a vagn en s fotsteg u n d e r resa, m en i F in lan d a r detta en v a n lig fore- teelse. D a r g a lle r det b a ra att fo rso k a kom m a m ed, h u r m an sed an ly c k a s p lacera sig b lir en annan sak.

I H elsin gfors fic k v i ett h ja rtlig t m ottagande a v en g ru p p esp eran tister som g jo rd e sitt basta fo r a tt v i sk u lle triv a s. V i b le v sa sm aningom sking- ra d e fo r overn attn in g. S ja lv b le v ja g om handerta- g e n a v e n ” K rig ssla k tin g ” och m in korrespondens- k a m ra t. J a g h a r sedan ett och ett h a lv t a r glad jen att som gast i m itt hem h a en liten fin sk a pa se x och e tt h a lv t ar. D e tta gor att m an k a n n e r sig som sla k t m ed flic k a n s fo rald rar. V i v a r h an visad e att stan d igt an van d a esperanto, d arfo r a tt flickan s fo ra ld ra r in te k u n d e sven sk a och ja g inte finska, m en ta ck v a r e m in fin ske esperan tovan s bered - v illig h e t som tan k efo rm ed lare b le v m itt b esok en v a rd e fu ll u p p levelse. O m sv e n sk a n s k u lle h a an- v a n ts h ad e m an fa tt an lita h ja lp fra n H -fors, som lig g e r fjo rto n k ilo m eter fra n flick an s forald rah em n am ligen ” P u isto la ” .

P a afton en dagen e fter sam lades v i a ter fo r att fo rtsa tta fa rd en till P u n k a h a rju , en fa rd p a sex- ton tim m ar o v e r L a h ti och S avon lin n a. V id m id- d agstid en v a r v i v id m alet och darm ed b o rja d e en m y c k e t in tressan t v e ck a . K u r s e n g a v tillfa lle till en m angd v a rd e fu lla b ek a n tsk a p e r och o lik a pro-

I^a fe r ia kurso en B jo r k a s

estis tre sukcesa. ŝ a jn a s k v a z a ŭ tiaj k u rso j fa riĝ a s p li k a j p li popularaj ja ro n post jaro. A lv e n is ekzem ple esperantistoj, k iu j n u n por la tria fojo p artop ren is la B jo rk a s-a n kurson . D u m la unuaj tagoj G re g e r A n d ersson , A m otsfors, p rizorgis la tagprogram on, sed post lia fo rv etu ro al P u n k a h - a rju E in a r H u lt el A r v ik a k u n v e rv o k a j lerteco plen um is tiu jn taskojn .

D :ro S zila g y i, k iu ĉija re an stataŭis red ak to ro n M orariu , fa ris dum la sem ajno serion de in teresaj p relegoj p ri M ezeŭropo k a j la lingvoproblem o;

Ido, O ccid en tal k aj M ondial; A n a lizo de esperanto.

L i an k aŭ rakon tis epizodojn el sia esperantista vivo .

K e la m alnova esperan tobatalan to R ed. E in ar b lem d ryftad es. M an fic k d ar tillfa lle a tt re v id e ra sina i m anga sty c k e n fo ru tfa ttad e m en in gar i poli- tiska, sociala och ekon om iska fragor.

N ag ra ord om P u n k a h a rju . E n lig t fin sk uppfatt- n in g la r d et v a ra F in lan d s v a ck ra ste tra k t och in gen tin g ja v a r detta pastaende. H arju , pa sven- ska ” as” , h a r en m y c k e t m a rk v a rd ig form ation.

D en n a a sry g g h a r en lan gd a v cirk a tv a elle r tre k ilo m eter m ed om krin g trettio m eters hojd och u n g efa r sam m a bredd, och lan gs dess k am lop er en lan d svag pa b ag ge sidor inram ad a v k rista ll- k la ra sjoar. U n g efa r m itt pa denna v a c k ra as bland vag k an ten s ta lla r s ta r en m innessten o v e r den fin- sk e n ation alskald en R u n eb erg . H an h a r en ligt sag- n en su ttit d a r och s k riv it n agon a v sina v a ck ra ste d ikter. H ar finns, forutom jarn vagsstation , turist- h otell, pensionat, san atoriu m och ett kolon istuge- om rad e som fra n b o rja n v a r a v sett som re k re a - tionshem fo r sold ater pa perm ission, n um era an- van d es det som sem esterhem fo r husm ddrar m ed m anga b a m .

V id a re finns dar en staten tillh orig trad forsoks- odlingsanstalt m ed en m y c k e t stor tradsam lin g m ed rep resen tan ter fo r m anga lan der, en v e r k lig in tern ation ell skog. T rad skolan s forestan d are h oll en forelasn in g o ver om radets inn ehall. H an visad e oss trad som satts till m inne a v fram m an de gaster.

A v e n n u b le v det p lan terin g och i P u n k a h a rju star nu en spad esperantoplanta, som v i hoppas kom - m er att sla rot i den fin sk a jo rd en pa sam m a satt som rorelsen g jo rt bland det fin sk a fo lket.

B la n d o vriga oforglom liga u p p leve lser i det gast- fr ia F in lan d fic k v i b lan d annat tillfa lle att se en fu llsta n d ig so lform orkelse pa en m olnfri him m el.

M an k u n d e u n d er n agra sek u n d er se d en b esk u g- g ad e solen u tan nagot g la ssk y d d och u tan m insta obehag.

M en n astan alltin g slu ta r n ar det ar som bast och m an a r ater hem m a, m en m ed m anga v a c k ra m innen som beh alln in g och i sto r tacksam hets- sk u ld till v a ra fin ska van n er. Sig.g.

O v ersty ck et till denna artik el u tgdres av klichd fr&n en vŭllyckad fotografi av solkoronan tagen i Punka- h a iju den 9 juli 1945. Klichen tillh ŭ r egentligen a rtik la r fr&n P u n k ah arju , vilka vi hoppas k u n n a publicera l&ngre fram .

06

(7)

S v e n s k a E s p e r a n t o - T i d n i n g e n

Aro' de p arto p ren an to j de la k urso en Bj&rkŭs.

A d am son , G oteb org, su k ce se p olem ikas k o n tra ŭ la k ritik a n to j de esperan to ne su rp rizis la aŭs- k u lta n to jn de liaj p relego j p ri L a re v o p ri m ond- h elp lin g v o k a j ĝ ia realiĝ o ; M alsu k cesaj p rovoj sim pligi la an glan lin gvon ; In tern acia lin g v o p o r in te m a c ia k u n lab o ro k a j In d ivid u a k u n la b o ro k ie l p a ca k ce la faktoro.

Iom post iom a lv e n is ” E in a r la tria ” , nom e la p riso p irita k a j aten d ita sed pro en lo ĝig o de m al- fe liĉ a j m ilitv ik tim o j tre o k u p ita in stru isto E in ar D a h l el U d d e v a lla , k iu u n u e p arolis p ri siaj sper- toj en p lu rja ra su k ce sa esperan toin struad o ĉe la p o p o lle m e jo k a j poste donis b o n a jn k o n silo jn p ri en kon d u ko d e esperan to en la le m e jo jn .

L a p rezid an to de la In stru ista E sp eran to-A socio, d:ro Jo h n Sten strom , U lriceh am n , k a j lia edzino ĝ o jig is la k u rso n p e r sia ĉeesto.

ĉ iu n tago n n i k o le k tiĝ is al lin g v a kvaro n h o ro , je k iu oni p rid isk u tis g ra m a tik a jn dem andojn.

N i fa ris p lu ra jn ĝ u o p le n a jn ek sk u rso jn . U n u e a l la im pona gran d bien o B a ld ersn a s k ie n in stru - isto G u s ta v R . Johanson, K a rlsta d , g vid is n in k a j ra k o n tis p ri la h istorio de la loko. P o ste al B en gts- fors p o r m eti flo rk ro n o n su r la tom bon d e nia pioniro C a r l W in berg. S-in o W in b e rg k a j ŝia filin o T itti R o se ll in v itis n in a l sia h ejm o k a j reg a lis p e r v e r a ” v e rd a ” k a fo , pro k iu n i d an kis p er sp eciala honorkanto.

M irin d e b e la k a j b on agord a estis la boateks- k u rso a l H a v e ru d k u n ĝ ia j k lu zo j, pontoj k a j a k v a d u k to . N i fa ris trad icia n v izito n al la m etiaj le m e jo j de S ten eb y.

C iu n vesp e ro n n i am uzis n in p e r lud oj, k an toj k . t. p., sed oni a n k a ŭ a ra n ĝ is sp ecia lan ” am uz- v esp e ro n ” , en k iu la p artop ren an toj m em p rizo rgis la program on. Ĝ i k o m e n ciĝ is p e r H orkantoj de la geam ik o j el M alm d. S e k v is bonhum oraj d eklam a- doj d e E r ik P eterso n , M alm o, k a j J o sef L ed en , A k a r p . F ra ŭ lin o j E sth e r W a llin k a j In ga-M aj A d a m so n k a j gesin joroj L e ijd e r p rezen tis hum o- ra n sk eĉo n ” L a a m e rik o v o ja ĝ o ” . F in e o kazis k ie l ra d ia dissendo la n o k ta kom ed io ” L a teatra d irek - to ro ” . E n la roloj G u s ta v R . Johanson k a j E r ik P eterso n . L a fo rtaj aplaŭd oj de la aŭ sk u ltan to j m ontris, k e ili a lte tak sis la p rezen tad ojn .

In ĝ. L e ijd e r el B o fo rs estis ege agem a a n k a ŭ en la fo to g ra fa k a j b o ta n ik a sek cio j. S-in o L e ijd e r

R ap o rto e l la fe r ia kn rso en G ran ebo.

E n la so v a ĝ e jo de K o lm a rd e n situ a s G ran ebo, som erh ejm o de la esperan tistoj en N orrkop in g.

T ie dum sem ajno 15— 22 ju lio regis v ig la esperan- to v iv o in te r la ĉ. k v a r d e k k v in p artop ren an toj de la fe ria ku rso, k iu n oni a ra n ĝ is en la nom o d e la Instituto. M em broj d e ”L a V e n k o n ta S te lo ” pri- zorgis la aran ĝ o jn , a n k a ŭ la m astrum ajn. K ro m sved oj partop ren is fin nino k a j n o rveg o j.

L a k u rso n m alferm is rek to ro K a r l S o d erb erg, k iu donis su p errig a rd o n p ri la esperan tom ovado d e B o u lo g n e-su r-M er ĝ is B ern . L i faris p releg o n a n k a ŭ pri la lab oro d e studron doj. In stru istoj de la k u rso estis doktoro F e re n c S z ila g y i k a j in stru - isto S te lla n E ngholm . S z ila g y i faris serion d a p re- legoj en k iu j li p ritra k tis la h elp lin g v a n problem on, eliran te el la p o litik a j k a j sociaj problem oj en M ezeŭropo. L i iom tu ŝis la a lia jn lin g v o p ro je k - to jn k a j ven is fin e a l esperanto, la sola kon sid e- rinda. E n aliaj p releg o j li donis k o n silo jn p ri k u rso j, tra k tis la p roblem on de esperan tistoj en izolaj lokoj k a j p aro lis p ri la rom anoj d e J u lio B a g h y . E n gh oh n donis lecio n o jn en form o d e in terparoloj k u n la partopren an toj p ri p ra k tik a j stilistikaj problem oj. E k sk u rso j o kazis a l N o rr- kop in g, k ie oni i. a. v iz itis tek stilfa b rik o n , k a j a l H u lts b ru k . D u fo je estis p ro gram vesp ero de la ferian toj.

C e te re la sem ajn o k o n sistis el bano, m igrad oj, lu d o j, esperan ta b ab ilad o k a j kan tado. ĉ iu j bone in te ra m ik iĝ is k a j la tu ta k u rso estis p len a su k - ceso, p arte pro la p lej ofte su n b rila v etero . L a m em broj d e ” L a V e n k o n ta S te lo ” m eritas h onoron pro ilia m odela aran ĝo. T iu ku rsfo rm o c e rte estos p li k a j p li ta k sa ta k a j k re o s aro n de tre bonaj am ikoj tra la tu ta lando. S a le x .

G lad s e p te tt i G ranebo. De sitta n d e re p re s e n te ra fy ra n atio n er: N orge, F inland, U ngern, Sverige.

k a j in stru istin o E lin Z an d ren , V a lsk o g , o fte k a j b e le kan tis.

J e la solen a fin iĝ o d e la k u rso d:ro S z ila g y i k a j E in a r D a h l faris b o n egajn p ro gram p u n k to jn , k a j E in a r H u lt esprim is la d an kon a l la a ra n ĝ in to j.

S in jo rin o E m anuelsson, la m astrin o de la pen- siono, bone p rizo rgis la m a n ĝ a ĵo n p o r la 30 k u r - sanoj.

G. R. J.

«7

(8)

S v e n s k a E s p e r a n t o - T i d n i n g e n

L a 12 -an de septem bro 1945 festos la tu tm on d a esp eran tistaro 50-jaran ju b ile o n de p astro A n d re o C seh , k iu sam tem pe p ovas ju b ile i sian 35-jaran apostoladon p o r la Z a m en h o fa idealo. K iu n e k o n as la iam an ĉe fd e leg ito n k a j p ostan k om ita- tan on de U E A , se k re ta rio n de I C K , d irek to ro n d e In te m a c ia C seh -In stitu to, ĉe fre d a k to ro n de

” P r a k tik o ” ? K iu n e aŭ d is p ri la C seh -m etod o?

K iu d um la in term ilitaj ja ro j donis n o v a jn flu g i- lo jn a l n ia m ovado, k re in te m ilojn da n o va j k a j fid e la j adeptoj. F a c ila n in stru m etod on p o r fa cila h e lp lin g v o in tem a cia ! J e n la d evizo d e C seh .

L a 12-an de sep tem b ro en la ja ro 1895 en L u d o - ŝ u l de M u re ŝ (T ran silvan io , R u m an io, ” la S vis- lan d o de B a lk a n o ” ) n a sk iĝ is pastro C seh. L i estis h u n g a rd ev en a civ ita n o ru m an a. F o je su b sk rib in to ĉeestis k o n v e rsa cio n d e d iversn aciaj k u ra cisto k a j k ap itan o, k iu j sam tem p e a ta k is am ikon C seh p e r la dem ando: ĉ u v i estas h u n g aro aŭ m m a n o ? S e li respondus, k e li estas ano d e h u n g a ra nacio, la ru m an o estus m alkon ten ta, se li respond us, k e li estas rum an o, n e k o n ten tu s la h u n garo. M i n en iam fo rgeso s rap id an respon d on d e C seh: m i estas hom o!

P o st la pasin ta m ondm ilito, en la ja ro 1920, k ia m oni a n k o ra ŭ n e p o vis m end i le rn o lib ro jn de ek sterlan d o tra ŝo v in iste ferm ita j lim oj, e k in stm is p astro C seh en S ib iu , T ra n silva n io , p o r ru m an aj, h u n g a ra j k a j g erm an aj lab o risto j en kom u n a k u rso . N ig ra tab u lo k a j k re to h elp is la in stm isto n k a j k a je ro k a j k ra jo n o la le m a n to jn . E1 n a tu ra bezon o n a sk iĝ is n a tu ra instrum etodo: p e r dem an- doj k a j respondoj en la in stru ata lin gvo . K ie l infa- noj le m a s g ep atran lin g v o n de siaj gep atro j. G m - p aj respond oj k u ra ĝ ig is , bon h um oro v ig lig is dum v e sp e ra k u rso h om ojn la c a jn post ta g a laboro.

O n i n e e v itis la gram atikon , k o n tra ŭ e, k o re la tiv a j v o rto j k a j g ra m a tik o estas la fu n d am en to k a j m u roj d e K o lu m b u se gen ia m etodo. S ed n e kon - s tru iĝ is rig id a ĵo : am a anim o b lo v is v iv o n en sin- d on an la b o ro n r iĉ e in sp iritan d e nia M ajstro. P li f m e iom post iom fo rlasis la k u rsa n o j la k u rs o jn pro p erd o d e in tereso. M a le en C se h -k u rso j, k ie

es

F ra ŭ lin o In ga K risto ffersso n , S tockh olm , atin- gis 14 de aug. 70 jarojn .

K o r e g ra tu la n te ŝin n u n iom post la festotago, n i tre b ed a ŭ ra s k e pro tio, k e en aŭ gu sto ne ap eris n um ero d e n ia gazeto, ni n e p o vis an taŭ e m encii a l la m u ltaj am ikoj de fra ŭ lin o K risto ffe rsso n p ri la g ra v a tago. T iu n m an kon ni iom agrad e p ro vas rip a ri p e r tiu j ĉi lin ioj.

L a sved a esperan tom ovad o h a v a s gran d an k a ŭ - zon d an k i al fraŭ lin o K risto ffe rsso n n e n u r pro ŝia ĉiam a k a j ard a entuziasm o por n ia lin g v o k a j ideo sed p recip e pro ŝia m u ltja ra k a j oferem a lab oro k ie l k o re k ta n to de la k o resp o n d a k u rso II

” E sp eran to p e r p o ŝto ” . T iu n lab o ro n ŝ i ĉiam p len u - m is je tu ta kon ten to k a j d e la le m a n to j k a j de la E ld on a Societo. T iu lasta sp e cia le tre e g e be- d aŭras, k e fra ŭ lin o K risto ffe rsso n pro m alsano petis p ri eksigo d e tiu task o de post 1. okt. C e r te estos n e e b le tro v i posteulon, k iu tie l zo rg e k a j k u n tia in tereso p or la tasko k a j p o r la le m a n to j plen u m as sian o k u p o n k ie l fa ris ŝi. S im p lan sed k o ra n d an k o n ni d iras a l nia ŝatata ku n h elp an tin o, ne n u r en la nom o d e la m ovado en tu te sed ce rte a n k a ŭ en la nom o de m ultaj n u n le rta j esperan - tistoj, k iu j h a v is la a v a n ta ĝ o n de ŝia le rta gvido.

K E L I , la k rista n a esperan tom ovado, ce rte a n k a ŭ h a v is gran d an u tilo n k a j p rosp eron pro la lab oro fa rita d e fra ŭ lin o K risto ffersso n . T iu organizo, k iu tie l p roksim e p aren cas a l ŝia v e r a v iv k re d o , d um la lastp asin taj ja ro j tu te k ap tis ŝia n intereson , k a j dtim certa tem po ŝi o k u p is la postenon k ie l sek re- tario de la lan d a organ izo k a j a n k a ŭ la sam an

posten on en la S to k h o lm a sek cio. B E n . NI G R A T U L A S

al ges-roj G u r li k a j H u go B y strd m pro ilia ĵu sn a s- k iĝ in ta file to (la 17-an de ju lio ), k a j sam e

al ges-roj S tin a k a j F re d T u rn e r, k ie s fileto n aski- ĝ is la 27-an de ju lio .

la lern an taro p lig ra n d iĝ is de lecion o a l leciono.

S u b sk rib in to k iu an taŭ 24 ja ro j ric e v is la m irin - d an donacon zam en h ofan el la m agiaj m anoj de p astro C se h d an kas tu tk o re k a j b o n d eziras p or paca, fe liĉ a d ua ja rce n ta duono. P o r in d e festi v ia n ju b ile o n m i gvid os dum ĉi aŭ tu n o C seh -m eto- dan k u rso n en Stokh olm o. N i ĉiu j d iras ” laŭ te, forte, k u r a ĝ e k a j ele g a n te” : V I V U N I A C S E H !

Io Iu.

(9)

S v e n s k a E s p e r a n t o - T i d n i n g e n

O m “ JJa Fin©64 och om JLdteratura k lu b o “ Stelo-Iiibr© “ .

D e t v a r m ed sto r tv e k a n som F o rla g sfo ren in g en b eslot fd rv a rv a fd rlagsratten till F o lk e B ern a- dottes b o k ” S lu te t” , som red a n b liv it en v a rld s- su cce a v storsta m att. D e hdga h on orar- och try c k - n in gsk o stn a d em a v e r k a d e red a n fra n b d rja n av- sk ra ck a n d e m ed ta n k e p a att m an an n u ej k a n p a rak n a n agon fo rsa ljn in g till u tlan d ets esperan- tister.

M en d et p ro p agan d avard e, som o n e k lig e n lig- g e r i att lata a v e n a k tu e lla b o ck e r u tk o m m a p a v a r t sprak, b le v avgb ran d e, och v i hoppas n u att hos alla sv e n sk a esp eran tister fin n a det stdd v i behdva.

” L a F in o ” a r in te b a ra en intr^ssant och fascin e- ra n d e bok, d en a r a v e n ett skram m an d e a k ts ty c k e fr a n en epok i m an skligh eten s h istoria, som v i m a hoppas a ld rig k o m m er att upprepas.

B o k e n a r in te tillk o m m en som en sen sation — fast den an d ock b liv it d et — d en h a r en u p p g ift att fy lla . D e n v isa r i a ll sin n a k n a v e rk lig h e t v e d e rsty g g lig h e te n hos ett system , v a rs om ansk- lig h e t m aste fram i d agen fo r att u n d v ik a ett upp- repan de.

L a s b o k e n — b e g ru n d a den!

*

” L a F in o ” a r a vsed d som n u m m er ett i den n ystartad e L ite ra tu ra K lu b o S T E L O -L IB R O . M e- nin gen ar, som v i red a n tid ig a re an nonserat, att denna fo rsta b o k m ed lam p lig t m ellan ru m s k a ll fo lja s a v fle ra , fo rsla g sv is 3— 4 om aret, och genom att an m ala sig som m ed lem a v denna k lu b b ern a r m an in te b a ra att u ta n sarsk ild b estalln in g erh a lla v a r je u tk o m m an d e n y b o k u ta n a v e n att erh a lla ett b e ty d lig t b illig a re p ris an det som g a lle r fo r icke-m ed lem m ar.

O m d et s k a ll b li n a g ra fle r b o c k e r a r em ellertid b ero en d e pa om tillra c k lig t stort an tal m ed lem m ar an m ala sig v id starten . A ts k illig a h a re d a n an m alt sig u n d e r u tta la n d e a v sin fd rtju sn in g o v e r pro- je k te t, m en an talet a r an n u o tillra ck lig t. N ago t h u n d ra ta l y tte rlig a re b eh d vs fd r att m o jliggo ra d en ra b a tterin g till m ed lem m am a som patan kts.

V i h a n v isa till annons a an nan p lats om ” L a F in o ” och t ill densam m a fo g ad an m aln ingsblan-

k ett. BEn.

M a lg r a n d a R evu o .

N o v a n u m ero aperos en septem bro. E1 la enhavo: D ip lo m atia lin g v o en S v e d u jo , de prof. A h n l u n d ---- D io a ŭ diablo, de S. E n g- holm — P a cm o v a d o k a j nuntem po, de P . T h.

Ju stesen — V iv o en A ŭ stra lio , de C . J. C a l- d era — E sp eran to en la telefo n tek n ik o , trad.

d e S a le x — K ia estos la estonteco, d e E. H u lt.

P re zo (in kl. sen dkoston ) 1 k r., je m endo de m in im um e 10 ekz. 0,80 k r.

R ed aktoro-eld on an to: S. E n gholm , S k o lg . 9, L u d v ik a . P o ŝ tĉ e k a kon to 26 80 23.

S E F cSpaiten

Estrar-raporto.

L a estraro de S E F k u n v e n is d im an ĉe la 19/8 por p ritra k ti la task o jn d e la n o v a laborsezon o.

L a tagord o am p leksis 21 p u n k to jn k u n 55 su b ru - b rik o j k a j la k u n v e n o d aŭ ris p re sk a ŭ 12 horojn . M i m en cias la cife ro jn n u r p o r k e v i k o m p ren u , k e la estraro n u n decid is fa ri ĉio n eb lan p o r la fed e- racio k a j ĝ ia j m em broj. J e n inform o p ri k e lk a j aferoj p ritra k tita j.

SEF-kongreso.

L a k o n g reso en S to ck h o lm donis g ajn o n de 14 8 :14 a l S E F . L a v o ja ĝ k o n trib u a fo n d aĵo ric e v is 362: 50, u zotaj por h elp i k lu b d e le g ito jn v iziti la k o n g reso n 1946.

L a 40-a k o n g reso d e S E F okazos 1946 en U d d e v a lla la 8— 10 de ju n io . V e r ŝ a jn e okazos sam tem pe a n k a ŭ S om era U n iv e rsita to dum u n u sem ajno.

Amikaro de SEF

51 ĝ is n u n prom esis k a j 37 ja m k o m en cis ensendi sian kotizon . S e d n i a n k o ra ŭ aten das m u lta jn n o v a jn p recip e el S tockh olm . L a propono de poŝ- testro J u lin ja p ostu lis 106 m em b ro jn p a g a n ta jn 60: — p o ja re p o r k e la fed eracio p o v u e fe k tiv ig i la d e li p ro p o n itajn p lan o jn p o r la esperantom o- vad o en S v e d u jo . S e d se ni povos r ic e v i 75 m em b- ro jn n i tam en ĝojos. D o, esp loru d en o ve la eble- i co jn k a j p rem u d en ove v ia n p ro p ra n m onujon.

P ro m an ko de spaco la listo p ri la m em broj d evas aten di ĝ is la o k to b ra num ero. C u m i tia m povos anonci la n om b ron 75? D ep en d as de vi!

Afiŝoj kaj propagandfolioj.

3000 n o va j, gran d aj k a j allo gaj afiŝo j k a j 15.000 4 -p aĝaj, d u k o lo re p resitaj p rop agan d folioj disdo- n ataj s e n p a g e a l l a k lu b o j k a j re k ta j m em broj o k a ze d e la esp eran ta sem ajno. J e n la u n u a re zu lto

de A m ik a ro de S E F !

3 d iversa j anoncproponoj k a j 1 a ŭ 2 a rtik o leto j d issen dataj al la k lu b o j p o r la tu tla n d a gazetaro.

M u ltek o sta anonco aperas en la b ild g a zeto S E n ro 38 (a ĉe te b la dum e sp e ra n to v e c k a n ).

S E F in ten cas fa b rik ig i n o v a jn re k la m k e sto jn la ŭ stan d ard -form ato, k iu jn la k lu b o j p o vo s a ĉe ti je m a lk a ra prezo.

L a estraro d ecidis doni su b v e n cio n a l ĉi tiu pro- pagan d a n u m ero de n ia g azeto p o r k e ĝ i p o v u esti eld on ata k u n p li am p leksa en h avo ol ord in are.

Vendota reklamo.

S E F in ten cas a ĉe ti 50.000 alu m etsk a to lo jn k u n d u k o lo ra etik ed o re k la m a n ta p o r la koresp on d - k u rso . L a skatoloj estu v e n d a ta j la ŭ ord in ara prezo, 5 oeroj. K a j S E F k a j la ven d an to j gajn os m onon p e r tio. K ro m tio ni tie l p o vas d istrib u i e fe k tiv a n re k la m ilo n en 50.000 ekz. rig a rd a ta j ĉiu ta g e de d ekm iloj da hom oj. C u ne b o n a propa- gan d o? C irk u le ro p ri la alu m eto j v en o s en oktobro.

IEL-delegitoj.

S v e d u jo h a v a s ab solu te tro m a lm u lte d a delegi- toj. L a d evizo estu: 1 d elegito k a j aro d a fa k d ele -

69

(10)

S v e n s k a E s p e r a n t o - T i d n i n g e n

gitoj en ĉiu loko, n u r tiam ni povas d iri k e nia lando estas v e ra esperanto-bastiono. N i elsendos c irk u le ro n dum la aŭtun o k u n peto k e ĉiu m em bro in form u nin, a l k iu j aliaj societoj aŭ organizoj (kro m esp eran taj) li aŭ ŝi apartenas. S cia n te tion S E F p li bone p o vas h elp i al ili fa ri sp ecialan pro- p agan d on ĝ u ste en ilia fa k o k a j an k a ŭ h avig i e k sterla n d a jn koresp on d an tojn k u n sam aj intere- soj ktp.

Memorigilo.

E n ja n u aro 1946 S E F eldonos etan k a je ro n kun inform oj p ri la F ed eracio , D istrik to j, Instituto, E ld. Societo, G azeto , IE L , K o n g reso j, S o m erk u r- soj, E kzam en o j, L a b o rta sk o j — jes, en tu te ĉio, k io n la m em broj de S E F d evis scii p ri la m ovado d u m 1946. L a m em origilo estos disdonata sen page al ĉiu j m em broj, k iu j p agis la ko tizo n p o r 1945.

Svedujo helpas al Francujo.

S E F d ecidis donaci 10.000 g ran d fo lio jn da papero al la fra n ca esp eran to-fed eracio por k e ili p o v u ko m en ci eldoni sian g azeto n denove. K ie l rekom - pen co S E F rice v o s b ile to jn de sam a v a lo ro ra jti- gan taj a l p artop ren o en U n iv e rsa la K o n g reso a ra n ĝ o ta en F ra n cu jo .

Biblioteko.

L a estraro d ecid is ĉ i-ja re asign i 100 k r p o r bin- digo de m aln ovaj gazetoj k a j lib ro j posed ataj de n ia hon ora p rezid an to P a u l N y len . T io p o r k e ili p li bon e k o n s e rv iĝ u ĝ is k iam S E F estonte h avos eb lecon tran sp ren i ilin k a j tie l k r e i valoregaSn b ib liotekon , k iu estu je dispono por tiu j k iu j volas stu d i la h istorion k a j ev o lu o n de nia m ovado. ĵ N u, tio estas iom el ĉio p ritra k tita dum n ia estrar- k u n v en o . K e lk a j k lu b o j plen dis k e lk fo je an taŭ e pro tio k e ili rice v is tro m alm u lte da lab ortaskp j de S E F . D e n u n ni p re sk a ŭ tim as k e ili rice v o s tro m ulte, ĉ a r tiom d a aferoj aten das sian efek ti- vigon . S ed R om ja n e estis k o n stru ita d u m u n u ta g o k a j sam e ni n e p o vas fo rig i la lin g vo m u ro jn d e la m ondo d u m u n u laborsezon o. K a j tia l ni p ro v u ag i la ŭ la devizo: ” E ĉ gu to m algran d a, kon- stan te frapan ta. . . . ”

I n v ito a l D a n la n d o .

Oni ne p lu bezonas vizon p o r iri al Dan- lan d o . T iu novaĵo tuj in stig as nin inviti sv ed ajn gesam ideanoj n a l la

in te r n a c ia j f e r i a j E sp .-k u r so j

en

V ejle

de la

13 — 2 0 de oktobro.

La a ran ĝ o okazos en la tie a s p o rta altler- nejo. P rezo 60:— d. kr. p o r loĝo, m anĝo kaj kurs- p arto p ren o . 2 —3 prelegoj en E sp. de lertaj E-istoj ĉiutage. Ni k o re in v ita s v in veni, ĉ a r ni ŝa ta s denove k o n tak tiĝ i k u n la sv ed aj gesam ideanoj.

S am loke okazos la ja rk u n v e n o de CDEL la 13’ a n kaj 14’ an de okt.

Bv. aliĝi. S k rib u al

S-ro L. Friis, In gem annsvej 9,

A A B Y H 0J, D anlando.

Esperanto-veckan.

S E F atendas rap orton de ĉiu k lu b o k a j re k ta m em bro pri la aran ĝ o j k a j rezu lto j de la propa- gando dum tiu ĉi sem ajno. E ltra n ĉu a rtik o lo jn p ri esperanto el via j lo k a j gazetoj k a j sen du ilin k u n e k u n la rap orto al ni tuj post la fino d e la sem ajno.

S e ĉiu j k u n h elp as en tio, n i povas a k u ra te p r iju ĝ i la rezu lto n de niaj klopod oj k a j gran d aj elspezoj.

N i d eziras p len an su k ceso n al ĉiu propagan - disto.

/ Sam.

Meddelande fran

E s p e ra n to -ln s titu te t

E xam in a.

H ostens sk riftlig a p ro v fd r esp eran to-exam en aga ru m son d agen d en 21 okt. A n m a la n om d elta- gand e i sk riv n in g a rn a gores senast d en 10 o k to b er till S v e n sk a E sp eran to In stitutet, som lam n ar alla u p p lysn in gar om avla g g a n d et a v s a v a l h d gre som la g re esperan to-exam en .

E sp eran ta S tu d serv o .

E sp eran ta S tu d se rv o v ill u p p frisk a k u n sk a p e rn a pa ett e n k e lt och arb etsbesp aran d e satt.

V a ra n n a n v e c k a u tsan d es en sv e n sk te x t d ire k t till b estallaren s p erson liga adress. D e n fd ljes efter 14 d agar (i sam m a k u v e r t som n asta sv e n sk a te x t) a v en m ed k o m m en tarer forsed d d versattn in g.

E sp eran ta S tu d se rv o k a n stu d e ra s b ad e en skilt och i k u rse r. F d r de sen are g a lle r g iv e tv is a tt del- ta g a m a b o r h a v a r sitt exem p lar.

S v e n sk a te x te rn a (a) inn ehaller: I. en la tt sv e n sk te x t, II. en sv a ra re sv e n sk te x t, III. en m enin g m ed s. k . sp rak n o tter, IV . m ed d elan d e till k u r s e r m ed fo rslag till arbetsp rogram , sm a tips fo r stu-

d iern a etc.

E sp eran to textern a (b) in n eh aller d versattn in g- arn a m ed k o m m en tarer och gram m atikd isku ssion .

T e x tk o m m itte n b estar a v h rr B ir g e r G erd m an , E rn frid M alm gren , P a u l N y le n , J a n Strbn ne, F e re n c S z ila g y i och K a r l S d d erb erg.

B e sta lln in g s k e r genom att in satta avg iften , k r.

3: 50 fo r h e la k u rsen , pa M alm o E speran tofd r- enings, M alm d, postgirokon to 38714. O m m an sam tid igt v ill b esta lla de bad a kom m an d e term i- nern as ex a m e n stex te r, tillk o m m er 40 ore, och totalbelop p et b lir alltsa k r. 3: 90.

F d regaen d e a rg a n g a r a v E sp eran ta S tu d se rv o fd relig g er n u ko m p letta och k a n erh allas till det u rsp ru n g lig a priset: 1. argan g en k r. 3: — , 2. ar- g an g en k r. 3:50, 3. argan g en k r. 3: 50. B e sta lln in g s k e r d ver sam m a postgirokonto.

K r ig e t i v a r v a rld sd e l a r slut, och det g a lle r fdr esp eran tistern a att v a ra b ered d a, da d et ater b lir m d jligt att i fu ll u tstra ck n in g a te rk n y ta k o n ta k te n m ed u tlan d et.

P re n u m e re ra d a rfo r pa E sp eran ta S tu d servo ! S V E N S K A E S P E R A N T O -IN S T IT U T E T .

90

Cytaty

Powiązane dokumenty

[r]

Tack vare den stora isoleringsform agan ger den fu k tfria och sunda

IIDMC —cilla esperantisters hog- tidsdag den 15

[r]

Rakonto de Einar Wallquist. Tio

eldonis la D ana Esp. Sed la kom encanto certe ne enuos traleg an te la libron, kies stilo estas facila kaj g ran d p arte konvena. Sed, bedaŭrinde, ĝi enhavas

Venis sciigo el la eksterlando, ke nia j samideanoj ĉie penadas revivigi la Esperanto-m ovadon, kiu en m ultaj landoj ne ra jtis publike ekzisti.. Sinjoro

Som ett led i denna andliga bered- skap av internationell rackvidd vilja undertecknade till Radiotjanst rikta en vordsam hemstdllan, att regelbundna program pa